Lage Olovsson

måndagmorgon..

Av , , Bli först att kommentera 48

…och genom kammarfönstret kastar solen in en ljus matta under köksbordet.
Man blir rakt varm om fötterna.

Bli först att kommentera

Mon Cousin

Av , , Bli först att kommentera 38

Var nog uppe snett före räven idag.
Här går planeringen inför dagen K (som i kusinträff) vidare med täta och ängsliga uppslag på yr.no. Det är ju där man likt ett födorådskontrakt efter unionsupplösningen sett till att få vädret på sitt bord.
Fast mest troligt för att det är dit, till Norge, vädret kommer först. Och för att norrmännen har så väldigt svårt att tänka sig komma någonting annat än först.

Ingenting är ju heller så beroende av vädret som stora kalas med många människor i lågskor och dåligt med ombyte. Om inte annat så riskerar det bli upptrampat och lerigt i händelse av mycket regn.
Inte ens gamla tiders dans kring svagdricksflaskan på åker och äng var fullt så beroende av vädret. Då kunde man, medan regnet hamrade på taken, en smula lättad kliva in i närmaste lada och leta sig en gammal veckotidning som man förhoppningsvis inte hade läst alltför många gånger.

Bli först att kommentera

rosenbusken

Av , , 2 kommentarer 36

ros

Har inte den blekaste vad denna ros kan ha för namn.
Inte för att det egentligen spelar någon roll vad den heter. Det är kanske mest en ordningsfråga.
Den blommar överdådigt och liksom till ingen nytta – mer än fägringen då. Busken utvecklar nämligen vad jag kunnat upptäcka inga frukter, och all uppmuntran den tycks behöva är en torr slänt åt sydväst och en ordinär svensk sommar. En husvägg som kan reflektera och förstärka den svenska sommaren mår väl alla väl av.
Att helt eller delvis bli invaderad av en vinbärbuske besvärar som synes heller inte rosenbusken nämnvärt.
Blommorna doftar behagligt och gläntar man försiktigt på kronbladen innan blomman ännu öppnat sig helt, så finns där alltid en insekt av något slag som likt tjuven tagen på bar gärning nervöst förefaller leta efter en trovärdig förklaring till sin närvaro.

2 kommentarer

area

Av , , Bli först att kommentera 42

sten

Kyrkogården igår kväll.
Snart dags att plantera om.
Den lilla rutan framför stenen begränsar, avgränsar, tilldelar sorgen ett stycke brukbar jord.

Bli först att kommentera

parabel

Av , , Bli först att kommentera 35

Tv-parabolen hänger lös nu. Som någonting kroniskt i vardande har den småtrilskats i snart ett år. Plötsligt tappar boxen signalen, oavsett himlen är helblå eller om det regnar dyckert.
Att skogen skulle ha ränt iväg på höjden är uteslutet. Det vore ingenting mindre än en biologisk sensation. Och i så fall borde den ju stå i vägen alla dagar och inte bara några dagar i stöten när den känner för det.

Går man in på faq-erna på leverantörens hemsida så är problemet lika välkänt och vetenskapligt beskrivet som någonsin skörbjugg och toppar listan av problembeskrivningar.
Men vad hjälper det.
Att hänga utanpå väggen och syssla med sånt som kräver ett förhöjt tonläge redan vad gäller procedurfrågorna med den som står inomhus, är inte den avslutning på dagen man vill ha.

Bli först att kommentera

myrbär

Av , , Bli först att kommentera 32

myr

Tveksamt nyhetsvärde kanhända, men myrbäret har faktiskt knutit sig nu.
Det är överskattat, hjortronet, javisst. Men mycket sitter ju i doften som bäret samlat på sig likt ett stigande men osäkert börsvärde under försommaren.
Det är liksom inte bara en enda doft, enkel att ta in och beskriva, men det är en blandning av myrens många olika dofter.
Jag gick en timme vid tjärnen igår och såg knappt ett enda vak. Bra det också, då vet man att man inte missat någon huggsexa just den timmen i alla fall.
Lingonen lovar också. Blir det bär som blommor blir det bra.

Bli först att kommentera

regnstänk

Av , , Bli först att kommentera 33

Lutar åt att man snart måste börja utfodra småfåglarna igen. Och det låter sig väl göras, men att värma dem lär vara knivigare. Insektsätarna är i allt svåra att bistå.
Häromdagen stapplade en medtagen sädesärleunge omkring i gräset utanför köksfönstret. Den var sådär eländig som bara fågelungar kan vara, som livet är på väg att överge. Den var liksom så in i döden trött att huvudet bara inte gick att hålla upprätt, med blinkhinnor tunga som bly. Och allt vad flyktinstinkt heter var reducerad till en nödtorftigt uppburrad fjäderdräkt mot omgivningen.

Jag bar undan den en bit så att den i alla fall inte skulle hamna i vägen för någon bil på nerfarten. Men några timmar senare låg den död strax intill det ställe där jag tänkt den skulle vara på något sätt säkrare.
Har märkt att småfåglar som dukat under i tidigare perioder av kyla eller svält annars gärna hamnat som en bisarr sådd i blomrabatten intill söderväggen. Kanske för att där dröjer sig kvar dagens sista stråk av värme, och för att dit också gärna letat sig insekter.

Bli först att kommentera

midsommarafton

Av , , Bli först att kommentera 32

Gjorde några räkningar om midsommaraftonen. Samt städade vi, hustrun och jag, i närarkivet. Dvs i de två servettkartongerna i fönsternischen där inkommande post fördelas och grovsorteras efter angelägenhetsgrad.
Vi kastade minst två kuvert där det uttryckligen angavs att de borde sparas. Åtminstone tills nästa två kuvert som bör sparas har kommit.
Det var skönt.
Besökte vi också Tallberg som har tycke av örtrik fjällid med tak som lagt sig tillrätta på respektfullt avstånd från varandra.
Där, en bit från allfarvägen, är vilsamt och vackert, och man förstår om björnen ibland väljer att synas längs skogsranden åt nordost.

Bli först att kommentera

bondros

Av , , Bli först att kommentera 36

ros

Nu blommar bondros i stenröset bland byttor och burkar.
Säg att den egentligen heter någonting annat och jag ska inte protestera alls.

Nere i åkern svischar, brummar och dånar någonting alldeles nytt i maskinväg. Ljudet för tankarna till Australien och de där brädorna som med ett dovt vibrerande ljud snurrdes runt i luften. Gud vet möjligen varför. Om man nu överhuvudtaget snurrat några brädor i Australien. Det kan förstås lika gärna vara ett påhitt från Hollywood.
Sammantaget låter det i alla fall som om ett gigantiskt djur från kritaperioden gick omkring där på bete. Och kritaperiod är det väl ränteläge för nu mer än någonsin.

Bli först att kommentera

pelargoner i ampel och kruka

Av , , Bli först att kommentera 35

Jag försöker fånga dagen men den rinner skrattande undan som ripan i ryet.
Katten ligger hoprullad på soffan efter ännu en konfliktfylld natt. Att döma av leendet som spelar i hennes mungipa så har hon, sin relativa litenhet till trots, inte alldeles kommit till korta i stridigheterna.
Denna gång handlar det nog om en territoriell konflikt. En nära dubbelt så stor och gråsvart katt har äntrat scenen de senaste dagarna och retar Noname till vansinne genom sin visserligen stillsamma men stora och ständiga närvaro.

Bli först att kommentera