Etikett: svanar

Tankar och drömmar, fantasier och verklighet

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 april 2024 kl 09:11, Bli först att kommentera

Fotade nere i lekparken på Västerslätt igår. Och kolla, pilträden ser ut att ha lite färg på gång uppe på topparna

Med solen som sken så blev det varmt och gott ute på vår bro. Vi satt där nån timme under förmiddagen och njöt. 2 svanar seglade förbi, det är verkligen nu det händer. Våren sätter fart på riktigt

Sivert och Ewa kommer hit och grillar med oss i eftermiddag. Man får ju passa på medan det inte är något nedfall från himlen. Ska komma på vad jag och Åke ska ha, hm. Entrecote var längesen, kanske köper det, och sedan gör jag nån potatisbakelse av nåt slag. Ska filura på den.

Mats Alfredsson delade en gammal bild på Camaron igår. Snyggt fotat, precis som vanligt 🤩👌

Vi tror att det var från nån sväng till Rödåsel. Osäker på året dock. Ännu en påminnelse om vad som snart kommer att synas på vägarna. Visste ni det, det blir ny plats för Gammlia träffarna i sommar. Det kommer att ske på grusplanen där gamla badhuset låg, en gång i tiden.

Bra att dom hittat ett alternativ, även fast många tycker att det är surt då det är just grusplan. Smutsigt och dammigt, men precis som många andra tycker med, bättre än ingenstans alls.

Själv kan jag tycka att Kommunen borde kunna hjälpa till med detta. Dessa träffar drar folk och inte enbart Umebor. Det har spridit sig runt Sverige och träffarna hjälper till att sätta Umeå på kartan på ett positivt sätt. Finns ju en uppsjö av grejer man skulle kunnat ordna runt dessa träffar. Försäljning av fika/mat, för att ta ett exempel. Som vanligt är det bara fantasin som stoppar, men sen ska man också ha nån som drar lasset…

Tänk om dom värvade in ungdomarna till det. Vilket win win det kunde bli. Dels att få lägga ett ansvar på ungdomar, som dom förtjänar men sällan får. Att dom får känna sig delaktiga i något många av dom gillar (bilar) och lever för. Och att faktiskt få chansen att lyckas stort. DO IT!! Vilken reklam skulle inte det ge till Umeå Kommun. Här tänker vi både stort och brett på alla våra invånare och alla som vill, får vara med.

Detta skrev jag i min klokbok för precis 4 år sedan. Och det är väl precis så. Drömmar må vi alla få ha, och inte bara det. Drömmar kan också gå i uppfyllelse.

Jag avrundar med en sann story jag la ut i bloggen för nåt år sedan. Jag tyckte den var så rolig, men jag vet också att min humor är inte alltid som alla andras, *fniss*

”Hittade ett inlägg, skrivet av en Patrik Madsen. Och med hans tillåtelse delat jag den med er. Håll i er, hahaa…

”Tänkte jag dristar mig att bragga lite över min dumhet.

För många år sedan såg jag en National Geographic dokumentär från Turkiet, den handlade om en traditionell frisör, en riktig Barberare.

Efter avslutad klippning och rakning brände man bort öron och näshår med en typ ”Alladinlampa”, en levande låga.

Bra ide tänkte jag och greppade tag i en gaständare modell lång.

Ställde mig framför badrumsspegeln, tände gaständaren men den slocknade då jag förde den mot näsborren.

Det blev en stunds meckande, klickande – ingen låga och många pys och svordomar.

Plötsligt! POFF! Draken Puff ungefär! Ljudet av en gasfylld drickflaska där gasen brinner ut med ett visslande ljud. En veritabel svetslåga ur en näsborren!

Jag hade fyllt hela näsan med gas och jävlar vad röd jag var om näsborrarna, ont som bara den.

Men, upsida, i den ena näsborren var det väldigt rent från näshår!” slutcitat

Ha en underbar fredag, allihop!

Vilken underbar bild 🤩 och lite annat…haha

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 april 2023 kl 08:44, Bli först att kommentera

Jag ska äta mer…det är tips från dieisten. Jaja, jag förstår vad hon menar. Även om jag äter nyttigt, grönsaker och frukt, så måste det tillföras långsamma kolhydrater samt protein. mellan målen. Det finns dock ett problem med den där kända patrullen, man kan stöta på, lite varstans.

Det finns en uppsjö av allt hon presenterade för mig, som jag inte kan äta eller som jag får problem med att äta. Allt som låg i topp på listan som bra saker, går absolut fetbort. Men vi hade ett bra samtal, hon förstod precis vad jag menade. Så nu testar vi 1 månad och sedan har jag ett återbesök inbokat.

Har det inte gått som förväntat, får jag en läkartid istället, där medicinering kan bli aktuellt. Vi vet då i alla fall, att det är fysisk aktivitet som är en av triggerpunkter. Och 1% av dom som gör en GBP operation, kan få detta problem. Lika klart som korvspad, att just jag skulle åka på det, då. Skrev hon och log, lite halvsnett, så där.

Nicco satt ute på hennes bakgård så jag gick dit. Sambo var inte speciellt sugen på att gå på gräsmattan, han låg bäst i Ica korgen.

När han hoppade ut så var han låååång och väldigt lååååg. Men de kommer säkert att ge sig med tiden. Nicco tänkte att det kunde vara ett alternativ, att ta med dator och annat jobbrelaterat ut. Så kunde Sambo ligga i korgen medan hon fick viktiga saker uträttade. Han är ju lite over the top, inomhus.

Solen sken hela dagen och med tanke på vad som nu förväntas, dom kommande dagarna, så tillbringade vi den utomhus.

Svanar hörs vida omkring och det ser ju för härligt ut då dom passerar ovanför våra huvuden. Men svårt att få på bild.

Håkan Lundgren, numer bosatt i Tavelsjö, är då en av dom som lyckas få till snygga bilder. Den här såg ju för härlig ut , vilken underbar bild

Här, ännu en stilfull bild (jag lånade även den, av Håkan Lundgren), så snyggt fångat.

Efter middagen tog vi fram Camaron och åkte ut en sväng. Åke gick in på Monkey Business och kostade på sig en meter popcorn, medan vi satt ute och väntade.

Idag ska jag lunchdejta Elisabeth på Östra Station, innan jag går på mitt pass. Trevligt trevligt! Men innan dess blir det promenad med den, numer, damm smutsiga snöbollen Winstone. Jag sa till Åke igår att jag inväntar sopning av gatorna, sedan blir det att såpskura altanen och sen…dusch av Winstone. Har även bokat in hundbad men det blir först i mitten av juni och innan dess må han ju få bli renare än han är idag.

Avslutar med en lurig bild. Här stod det att så fort du ser huvudet kan du inte se barnet i pappans famn. Fast jag såg då huvudet först och hade jätte problem med att se barnet. Haha…fast jag tror att det är så för allihop.

Ha en fin lördag, allihop!

Oändliga (nästan iaf) möjligheter!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 april 2023 kl 08:31, Bli först att kommentera

Man fick verkligen njuta en stund ute igår. Riktigt varmt där det var lä. Och givetvis kom en plog med svanar, rätt emot oss. Men kameran ville inte knäppa hur än jag tryckte…jo, men sista gången då dom var på väg över huset

Nåväl, det går en stund och historien upprepar sig. Fast den här gången tror vi inte att det var svanar, gäss kanske?

Jag har funderat lite (ovanligt va). När jag använder mobilen, klickar och drar så är det mitt högra pekfinger jag använder. Samma som jag skulle trycka in för fingertrycksavkänning. Men som fick ges upp för apparaten godtog inget avtryck Detta med att göra saker på mobilen har aldrig varit tvärlätt heller. Hm…

Är så glad att jag numer, sällan eller aldrig behöver ställa larmet på min mobil på morgonen. För det är ett aber att få av det. Till och med Åke har funderat vad jag pysslat med. Han har också problem ibland, med att svara och jag säger lätt irriterat…men det är ju bara att dra fingret. Så drar jag mitt finger och det funkar inte alls. Utan dom hinner lägga på, hahaa…antingen är det vi som suger, på riktigt, eller så till hör vi nåt Alien släkte

Bild hittad på pinterrest.com

Apropå Åke, frågade han om han skulle ta min bil och åka upp på Circle K och tvätta den igår. Mja, det är väl lite som att tvätta hunden inför våren. Den är ren och fin, en vecka eller två. Å andra sidan, det som är borta, är ju borta. Så absolut, jag tackade ju inte nej till det. Sen försökte jag undvika allt vatten på väg till och från jobbet.
Inte tvärenkelt med tanke på alla andra som är ute och kör, men jag klarade mig helt ok.

Även om nån på avstånd, kanske trodde att det var en fyllestyrning

Åkte på Strömpilen och gick en sväng inne på, bland annat Cervera. På väg ut stod denna väska och lyste upp placet. Alltså, jag var såld!

Hittade inget pris men en 30% skylt bredvid. Så jag tar väskan och går till kassan för prisuppgift. I väntan på min tur, så funderar jag om det verkligen är värt att vänta, tänker att den säkert kommer att vara svindyr ändå. Fast…jag gillar ju färgen

188 kronor efter avdragen rabatt, yepp, its mine. Tänk möjligheterna här. In och ut med termos och annat vi förbrukar då vi sitter härute. Fyll den med is en varm sommarkväll och tryck ner något drickbart. Ta med till stranden och lägg ner handdukar och annat. Det är ju bara att skölja av den efteråt.

Det är inte hård plast, utan tjockare, fast böjbar. Love it!!

Ha en fin söndag, allihop och hoppas solen lyser hos er med!

Försöker och försöker men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 april 2022 kl 08:52, Bli först att kommentera

Nu har man sett hur många svanar som helst och jag har försökt få dom på en bild men… Dom låter ju inte förrän dom är bara en bit bort. Så innan man fått på kameran, zoomat lite så hittar man dom inte på himlen för då har man solen i ögonen och man chansar hej vilt, att dom ska vara i bild. Här är i alla fall tranor, men… långt ifrån den fina bild jag velat ta, och svanar är det jag sett mest.

Har sett dom finaste formationerna, senast igår kväll, 20.50 då jag kör gamla E4an i höjd med rondellen vid Hagaskolan. Och det var inte lite fåglar. Fast, mobil i bilen…fippel och annat nopp, jag lät bli, man får ju inte ens, så jag insåg att det bara var att föreviga bilden i huvudet, istället.

Promenad längst strandpromenaden igår, tarvade i alla fall lite bilder, med stillastående objekt. Nån som saknar en cykel kanske.

Eller är det en cykel, svårt att se, fast jag gissar på det. Kändes några grader kallare därnere än hemma, men det är ett jättefint område att promenixa i.

Radio P4 i Västerbotten. har nu på morgonen, frågan om man minns vad man fick som första lön, och vad man köpte för den. Jodå, jag minns… och jag svarade.

Mitt första jobb där jag stannade i 8 månader, var på Butica Sport, samma lokaler som Filmstaden idag. Jag fick ungdomslön, vilket innebar 85kr per dag. Jag var 16 år och hoppade på detta istället för gymnasium, då jag inte kom in på den linje jag sökte.

Min första lön gick oavkortat till singlar inköpta på Rune Johanssons, samt en och annan parisare på Bigges 😁. Lite som Emil i Lönnebergas inköp av sockerdricka, då man ändå hade råd. Jag bodde ju hemma så mina första löner var egentligen fickpengar.

Träffade till och med Åke, därnere på affären. Han kom insläntrande och skulle köpa ett liggunderlag som han skulle klippa till för att fixa sadel till hans Triumph motorcykel, som han hade på den tiden. Jodå, jag fick åka på den några svängar, då det sedan begav sig.

Åkes allra första jobb, om man nu inte räknar ett extra jobb han hade som 13-14 åring på Umeå Nya Billalackering. Där han skrapade ihop 400 kronor och köpte en sprillans ny, 10 växlad, (på den tiden) värsting cykel, Så var det mer seriösa jobbet, med månadslön, som asfalterare åt ABV, med en lön på 4-4,5 per timme, vilket blir mellan 700-800 kronor på en månad.

Fast egentligen säger inte dom summorna så mycket, allt är ju i förhållande till vad man betalade för det man behövde. Kanske inte parisare och singlar, nu då, utan en månadshyra och mat på bordet.

Nåja, det var i alla fall fina minnen, man var fri att göra vad man ville för slantarna, men man hade inte ett eget bo att göra vad man ville med, så jag är absolut nöjd med vart vi är idag.

Ha en fin fredag, allihop och passa på att njut av solen vi får ha idag, man vet aldrig om den lyser med sin frånvaro, imorgon.

Jussepass trampor?

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 mars 2020 kl 09:20, Bli först att kommentera

Såg ett gäng svanar som tutade förbi, här över Västerslätt, för en halvtimme sedan. Kändes väldigt vårlikt, må jag säga 🙂 Dom hade dock så bråttom att jag inte hann föreviga överflygningen, så ni får måla upp bilden i ert inre 😀

Åke tyckte att han sett många cyklister nu, och sen sa han att vissa har cyklar med jussepass trampor. Hm, ok, då undrade jag vad jussepass trampor är, man kan väl inte ha halva trampor?

Njae, han kunde inte riktigt förklara, men jag tror att han egentligen menar sparkcykel, som ser ut som en cykel med tjocka däck? Kanske?

Nå, det spelar ingen roll, ett kan jag då säga, att då jag var barn, så var man förbjuden att både cykla eller gå med träskor innan 1:a maj. Och det var som inget att diskutera!

Jag med, sa Åke, då jag drog upp det. Fast sa han, jag vet då att jag cyklade en hel vinter nån gång. Aha, sa jag, fast då tror jag att det var olovandes, faktiskt. Eller så var det för att han inte var barn längre utan trotsig tonåring…ish.

Körkort tog han då tidigt, väldans tidigt, till och med:

Kommer ni ihåg vad man gjorde med träskorna? I alla fall om man var lite av en ligist 😀 Man drog bort sulan på hälen, så det klapprade lite extra då man gick och sedan tyckte man det var hur coolt som helst då man nött ner bakdelen så det vart lite lutning, haha, alltså, snacka om motsats till högklackat.

Åke har berättat om en kille, kommer inte ihåg namnet, som hade just träskor på fötterna, och han tolkade bakom en snabbgående moppe. Dom sladdar in på parkeringen utanför Ullas (tror ja att det var) och killen vrålar samtidigt som han släpper taget om moppen och sparkar av sig träskorna. Dom var så ner nött efter att han åkt på asfalten med dom, att hans fötter höll på bli brännskadade.

Såg ett tips på FB, vad man kan göra för att fördriva tiden, om man har ett slött, litet husdjur:

Haha, ja, det är väl tur att folk kan roa sig med nåt, och dessutom roa andra, så man får nåt att skratta åt 😀 Och här är ett annat slött djur:

Önskar er alla en toppen torsdag!

Hugger efter allt levande

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 november 2012 kl 08:36, 4 kommentarer

Igår blev det en längre promenad med ”gammbossen”, vi rörde oss runt bräntberget, i halvmörkret. Det var som dåligt med belysningen där. Men det väckte en del minnen. Den gamla, stinkande dammen, som man alltid stod vid och höll vad om, att ingen skulle vilja bada i den. Det gick också rykten om någon stackare som skulle ha gjort just det och sedan dog han.

Nu tror jag att det var en skröna, något som vart sagt för att skrämmas så ingen skulle vilja hoppa ner i dyngvattnet, där alla svanar och änder guppade runt.

Det finns till och med kort från det jag var liten, kanske i 4-5 årsåldern och mamma och pappa har tagit med mig dit för att mata svanarna, men jag kommer ihåg att jag inte tyckte att dom var speciellt mysiga… gapiga och högg efter allt levandes.

När jag och Åke, sedan flyttade in i lägenhet på Mariehem och Theresé kom till världen, så gjordes det ibland utflykter dit ned, och jag är inte säker på att Theresé var så begeistrad över svanarna heller. Änderna gick det ju bra med, dom når då inte så långt upp, men svanhalsarna kommer upp en bit och för en som inte är mer än en tvärhand hög, så kan det kännas skrämmande.

Ibland var det någon kille från klassen (då vi gått dit för vi hade rast… ehhh, eller för att vi hade tandläkartid) som utmanade svanarna, men dom vann alltid, killarna fick lägga benen på ryggen och ingen ville stanna då dom hade svanarna i hälarna. Hahaa… vilka vapen dom kan utnyttjas som, svanarna alltså.

I förrgår kom intyget vi väntat på, från kirurgen, men jag blev ändå tvungen att ringa upp försäkringskassan, för det var bara skrivet till och med den 1/10, och han hade lovat att skriva ut det till dödsdagen, den 23. Dessutom, och nu vet jag varför det finns sidor på nätet där det läggs ut historier om konstiga, knepiga intyg som läkare har skrivit, innehöll intyget en del, både stavfel och annat galet.

På försäkringskassan hade dom fått in två intyg, så det täckte upp hela perioden, fint, då stämde då i alla fall det. Sedan sa jag att någon 100 kilos balk, knappast hade gett honom dom skador han nu fick, utan dom hade nog missat en nolla där, det spelade nu inte så stor roll, men jag tyckte bara att det var så missvisande. Halkotor, visste jag inte att vi hade, däremot halskotor, han jobbade tydligen på en verktad också, vilket måste vara ett nytt ord, för verkstad, och inte bara det, det stod att det var hans yrke… nänänä, jag hade dessutom talat om vad han jobbade med, ALLA fyra gånger jag pratat med dom, här kan man nästan snacka om hör och förståelsesvårigheter eller vad man ska kalla det.

Nå, nu ska jag inte bråka mer om detta, vi fick intyget, och jag skulle gissa att försäkringskassan sett en hel del konstiga intyg som varit svår att tolka, detta var ju inte helt galet, ändå.

Idag ska Åke tydligen ligga under bussen, eller kanske stå i garaget, ja, bussen har inte kommit sig härifrån än, och det hade ju varit skönt att bli av med den, någon gång. Får hoppas att solen kikar fram också så han får lite ljus över sig och ser vad han pysslar med. Önskar er alla en fin lördag!

Inte så vackert, kanske, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 september 2011 kl 09:12, Bli först att kommentera

Niccolina har fått igen på skatten…113:-, vad jag undrar över är hur hon ska få ut dom? Hon äger nämligen ingen legitimation, och ska man nu måsta skaffa en sån för x antal kronor för att få ut denna futtiga hundralapp, så vete tusan.

Min numer avlidne svärfar, fick också igen på skatten. Jag ringde till skatteverket för att anmäla Åkes kontonummer, eftersom det är han som är arvtagaren och bouppteckningen är ju klar sedan flera månader tillbaka, men se, den gubben gick inte. Pengarna skickas ut till dödsboet som sedan ska gå på banken och visa upp bouppteckningen blablabla, vad dom gör det omständligt.

Jag ska gå på banken idag och se om jag kan plocka upp Niccos hundralapp, det borde ju funka i och med att jag är hennes målsman, eller hur? Men med dagens alla idiotiska påhitt så skulle jag inte förvånas, överhuvudtaget, att det inte funkar som jag skulle önska. Jaja, vi får se.

Åke berättade att han sett två svanar som lyfte från vattnet och synkade sin flygning, han tyckte det såg häftigt och vackert ut, och då poppade det upp en annan fågel i mitt huvud. En stackare som mina föräldrar lagt märkte till.

Det är en kråka som hade tydliga problem med ett ben, dom såg att den förmodligen gjort illa sig på någonting då den var inne på gården och letade mat. Nästa gång dom fick syn på honom/henne, så var benet borta. När den böjde sig fram för att picka mat från backen så tippade den omkull på huvudet, det är ju klart som rackarn, den hade ju inte samma balans med bara ett ben.

Men, sa mamma, det dröjde faktiskt inte lång tid innan den lärde sig hur den skulle göra, så nu, då den pickar fån backen så flaxar den lite lätt med vingarna, så där lämpligt så den inte faller framåt och då funkar det alldeles ypperligt. Kanske inte så vackert men absolut häftigt och fantastiskt.

Hoppas ni får en underbar dag!

Etikett: svanar

Tankar och drömmar, fantasier och verklighet

Vilken underbar bild 🤩 och lite annat…haha

Oändliga (nästan iaf) möjligheter!

Försöker och försöker men…

Jussepass trampor?

Hugger efter allt levande

Inte så vackert, kanske, men…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten