”Ha du nån näsduk” minns jag att mor liksom i förbigående brukade fråga när man skulle iväg på någonting som krävde att man bytte om.
Hon sa det gärna samtidigt som hon sopade ihop strecken och prickarna där på linoleumgolvet.
Och det hände väl mest sedan man blivit för stor för att gråta och innan man börjat fjaskes med att kramas.