Får erkänna att jag nog försummat motionscykeln en hel del i samband med flytten från Agnäs till Bjurholm. Som en sinko har den mest stått ivägen och blivit skuffad hit och dit alldenstund vi gjort våra prioriteringar och sett till att få sängar och andra bekvämligheter på plats.
Fokus har helt enkelt legat mera på styrketräning och tunga lyft, kanske man skulle kunna vränga det till. Och det är ju just det som karaktäriserar den så kallade Bjurholmsmodellen; detta att upphöja nödvändigheten till dygd och sen yves för att man i en svår stund gjorde precis rätt val.
Dock, det bor en hemkänsla och ett återseende i handslaget med de ljust grå bakelithandtagen här i lägenheten.