Vadande i sågspån stod den där alldeles intill gammvägen.
Man kunde väl bara inte låta bli.
Tycks minnas att det var en spak man drog.
Åt ena eller andra hållet.
Hemåt eller åt byss.
Beroende på åt vilket håll man ville att bordet skulle fara, och vart man var på väg.
Men jag får inte riktigt ihop det.
En spak som sticker ut sådär. Som hakar i blåbyxbenet varenda gång