Två kajor satt och väntade idag som om betongbilen var försenad.
Men det blir nog ingenting av, skulle jag säga.
Även om armeringen ligger på plats över imkanalerna.
Sähäsä.
Vårvintern är annars vedeldarens verkliga högtid. Relativt låga morgontemperaturer borgar för hyggligt drag i murpipan och veden är som torrast, sett över säsong.
Ska gå bra nära att en lo passerat nedom husen.
Där går visst en gammal osynlig stig som generationer av lodjur ajourhåller.
Lite längre ner, egentligen rakt över dammpölen har också morkullan sin ålderdomliga trad. Skumma vårkvällar hör man ibland, liksom från torra årtullar, hennes knirkande ljud.