Lugnt och fint i skogen igår. Några titor drog tysta genom björksnåren och nötskrikan flög förbi på sitt klippande självbelåtna sätt som om den var på väg till nåt nytt rackartyg.
Men sällan eller aldrig att man får se lavskrikan nuförtiden. Inte heller korsnäbben som det ju tom fanns två storlekar av engång.
Tjädern som en enig jägarkår begrät och som redan mitt på förra seklet troddes stå inför att bli utrotad ser däremot ut att ha klarat prövningarna bättre. Den nöjer sig till nöds med en deformerad ungtalltopp.
Gick mitt i allt på en rotpost med stelfrusna trattisar.