Vart är jag?

Av , , 4 kommentarer 4

 

Strax söder om söderhamn, när vi kom åkandes från Järlåsa, så blev det ett sånt där trafikmeddelande på radion: Det ligger en hög med kläder på E4:an i södergående riktning, strax innan Söderhamn.
 
Han hann inte mer än säga det så började det fladdra kläder till vänster om oss:
 
Förmodligen någon som haft en säck eller två, med kläder i, liggandes på en släp som sedan fallit ut från den. Snopen borde dom då bli när dom kom fram till sin slutdestination och upptäckte att något saknades, eller så fick dom också, precis som vi, bli informerade om det via radion.
 
Är det fler än jag som brukar bli helt bortkollrade när man är inne på lasarettet? När jag nu var uppe på sunde våningen, på ögon, så var jag tvungen att gå fram till fönstret för att kolla vart jag kunde vara någonstans:
 
Med denna utsikt så var det inte så svårt att gissa vart man hamnat. Undrar just hur slutresultatet blir, och vad synd att ingenting någonsin kommer att vara färdigbyggt. När ett område, väg eller byggnad är klar så ska det fortsättas med nästa. Jag kommer inte ens ihåg hur det såg ut borta vid granngården, före dom byggde rondellen där. Nu får man förlita sig på ”gamla” foton istället.
 
Inte ens mariehem är ju som det en gång var, med nya hus ute vid vägarna och Konsum rivet, för att inte tala om alla nya områden, mariestrand och allt vad dom nu heter.
 
Jag kommer inte så mycket ihåg hur saker såg ut, däremot hur det var eller grejer som hände, så jag kommer minsann ihåg den lila varubussen som kom körandes på mariehem och stannade ute på parkeringen, det var spännande att få gå in i den och köpa sitt lördagsgodis. Vi har pratat om den och förmodligen var inte svampen byggt då, den lilla affären borta vid förskolan, utan det var bara centrum som var klart.
 
Nog om detta, nu ska jag se på Amazing race, på sexan, tydligen finalen idag. Ni får ha en bra dag, skrev Maria ”snörvel” Hällsten

Att bli gammal…

Av , , 4 kommentarer 5

Tre gamla damer satt på en bänk utanför sitt äldreboende, då en gammal man kom gåendes förbi.

Den ena gamla damen ropade;

– Vi slår vad om att vi kan gissa din aktningsvärda ålder!

Den gamle mannen sa;

– Det finns inte en chans att ni kan gissa min ålder, era gamla fjollor!
En annan av de äldre damerna sa;

– Självklart kan vi det! Ta bara av dej byxorna och kalsongerna så ska vi tala om
hur gammal du är.
Mannen blev lite generad, men ivrig att motbevisa damerna, drog han ner byxorna.
Damerna bad honom först gå ett par varv och sedan hoppa upp och ner ett antal gånger.
Efter en stund ropade dom i kör;

– Du är 87 år gammal!

Stående med byxorna nere vid anklarna frågade den gamle mannen;
– Hur kunde ni gissa det?

Damerna slog sig på knäna och tjöt av skratt samtidigt som dom unisont ropade;
– Vi var ju på ditt födelsedagskalas igår!

Jag visste det…I knew it!!!

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Jag bara visste det, kan det vara för att jag är jag, som detta alltid händer, eller? När jag bokade tiden på vårdcentralen så skrev jag under övrigt att jag provat salva för vaglarna, en gång på en receptfri salva och två gånger på recept. Jag undrade om det verkligen inte fanns något annat man kunde ta för jag har vid alla tillfällen fått vaglar i det ”friska” ögat.
 
Nu skrevs det ut en salva jag aldrig provat förut, den ska inte in i själva ögat utan ska läggas på ögonlocks kanten. Jag fick lära mig av läkaren uppe på ögon, hur jag skulle göra, varje dag i början och sedan några gånger i veckan. Först lägga varmt papper över ögonen sedan använda en topz för att gnida runt vid ögonfransarna, och slutligen lägga dit salvan.
 
Nu har jag följt detta efter konstens alla regler, samt varit jätte noga med att inte använda samma saker till bägge ögonen, och vips, nu imorse så har jag en vagel i det andra ögat. Så är det att heta Maria och bo på 22:an, så de så.
 
Inte känner jag mig nå friskare heller, oj, det gör så ont att hosta, och det är bara torrhosta, lite irriterande. Speciellt hemskt är det när man vaknar av en hostattack på natten, fy, hoppas att helgen bjuder på något mirakel och man är fräsch till måndagen.
 
Vilken måne vi hade imorse, stor som den största osten och lysande som solen, rätt in i tv rummet, man blev nästan bländad av den. Och nu, en timme senare så är den försvunnen, nedstigen bakom huset mitt emot.
 
Nicco har språk på Haga, nu på morgonen och då gäller det att hinna med bussen, den går från skolan 7,50, och missar dom den så får dom cykla. Dom började att läsa tyska i fem veckor, nu är det franska och sist får dom prova på spanska. Tydligen är trenden idag spanska, så därför får dom prova på, så dom inte tar ett språk bara för att, och sedan ledsnar efter ett tag, det kan ju vara ganska bra.
 
Själv läste jag tyska…i två år, sedan hoppade jag av och tog maskinskrivning, tyskan har jag ingen som helst användning av idag, kan säga vad jag heter och vart jag bor, men sedan är det nog ingen som begriper vad jag säger. Möjligtvis har man kvar lite av maskinskrivningen, man hittar tangenterna lite fortare och använder sig av bägge händerna då man skriver. Nu har man dessutom några timmar vid datorn så det hjälper ju en hel del.
 
Nu önskar jag er en bra fredag och kom ihåg, gör inget som jag inte skulle ha gjort.

RockStone

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Vad snopen jag blev då jag hörde en reklamsnutt igår kväll, om däck som har namnet RockStone, men du, hallå, vi heter ju som team, RockStoneRacing. Och däck är en väsentlig del i tävlandet. Då fick jag ju naturligtvis sätta mig ner och skriva ett litet mejl till Däckia och fråga om dom inte skulle kunna tänka sig att sponsra oss och vårt tävlande. Väntar med spänning på svar, men jag vet också att få en sponsor, är inte så tvärenkelt. Många företag har dessutom en avsatt slant som ska gå till reklam och då har dom kanske redan gjort sina val om vart dom pengarna ska gå.
 
Jag är hemma idag också, har fruktansvärt ont i halsen och jag var uppe inatt och trodde att jag skulle måsta koka mig en kopp te, kändes som en öken i halsen och det gjorde hur ont som helst att försöka svälja. Det kliar i halsen och upp mot öronen så man kan bli galen. Nå, jag överlever säkert detta, precis som allt annat.
 
Jag och Nicco fick oss ett skratt igår då vi satt vid middagsbordet. Åke var klar och gick i vanlig ordning ut på balkongen för att få i sig lite frisk luft…eller nä, han skulle ju röka, så var det. På sista tiden har han ofta fått sällskap därute, det är för det mesta Enya som vill ut och se vad han håller på med och det låter lika roligt varje gång han ska gå in. Han försöker nämligen med kommandot –Nu går vi in, nu går vi in…nu går vi in…NU GÅR VI IN!!!
 
Jag har ofta funderat, om det skulle råka gå förbi någon därnere och se Åke samt höra vad han säger, så skulle dom lätt kunna tro att han blivit stollig och försöker övertala sig själv om att det är dags att gå in. Katten ser dom ju förmodligen inte. Nu har vi hört den där ramsan så många gånger att vi kunde ta orden ur munnen på honom då han öppnade dörren, och det var det som blev lite roligt.
 
Nu ska jag ordna frukost, och eventuellt se på wife swap, som jag spelat in. Ha en fin dag!

Svarta ögon

Av , , 5 kommentarer 3

Sitter nu och knaprar på en havreknäcke…min lunch. Jag hade ju tid på vårdentralen klockan 11 och trodde väl att jag snabbt skulle ta mig därifrån, men icke. Det blev en akuttid uppe på ögon.

Jag har fått så otroligt dålig syn på vänsteröga, bara under sista veckan så han tyckte det var oroväckande. Med glasögonen fixade  jag inte ens raden som är fjärde, uppifrån räknat, när jag höll för högerögat.

Däruppe, på ögonmottagning, var det att vänta, sedan in och kolla synen, byta rum, kolla trycket, för andra gången i dag, byta läkare och rum, mera droppar i ögat, ytterligare väntan och mera koll. Dom sista dropparna utvidgar pupillerna så man ser ut att ha svarta ögon, lite kusligt att titta sig i spegeln.

Nå, hon kom i alla fall fram till att jag har inga fel på mina ögon eller att det skulle vara något annat bakomliggande, men…dessa vaglar har påverkat hornhinnan så den är skrovlig och irriterad, vilket gör att brytningen blir fel. Jag såg inget bättre även fast hon bytte glas och donade men jädrans vad bra jag såg då hon bara satte på ett glas med ett pyttelitet hål i, det är nämligen bara ett litet tunt glas i den och eftersom jag då kunde se bra, så var det ingte fel i själva pupillen…härligt. Det innebär ju också att det kommer att bli bättre.

Givetvis skrev hon ut salva att smörja in och tabletter som jag ska äta samt råd om hur jag ska slippa dessa vaglar i fortsttningen, mycket nice!

Sen passade jag också på att införskaffa nässpray, nu håller det på vara alldeles tätt där, konstigt!

Gruvsam

Av , , Bli först att kommentera 2

Min ingifte morbror heter Sam, han råkar dessutom ha jobbat i gruvan i flera års tid, så…gruvsam är väl ett passande namn på honom?

Sen ska jag också säga att jag fått en tid på vårdcentralen om 45 minuter och det kan också vara något att gruvas inför, vill inte ha ett finger i ögat, precis, men jag kan lova att det är precis där läkaren kommer att stoppa in i sitt finger eller annat redskap, bara för att.

Helt sjukt…sjuk

Av , , 12 kommentarer 4

 

Så åkte man dit, till slut. Hemma med värsta förkylningen som verkar sitta ganska så långt ner. Sen räcker det inte med det, nejdå, några fina vaglar i vänster ögat har retat i någon vecka nu, jag är lite orolig över alla streptokocker som florerar på förskolorna och synen på det ögat har blivit så mycket sämre, jag kan inte läsa texten på tv:n även fast jag har glasögonen på mig. Nå, jag har skickat in en bokning till vårdcentralen så jag hoppas jag får komma dit idag eller imorgon.
 
Man är precis som småbarnen i början av deras förskoletid, man ska gå igenom hela registret med bakterier som finns i dom miljöerna, sedan blir man värsta superman, och klarar av det mesta. Det är bara att gilla läget.
 
Jag läste i tidningen att dom ska dosera rondellerna så dom lutar utåt istället för inåt, enbart för vattenavrinningen. Låter väl kanske bra, men kan bli fruktansvärt spännande också, om det blir en ishinna i rondellen. Vart hamnar man då om fästet på däcken släpper, förmodligen i dikeskanten. Ja, jag vet, man ska anpassa farten, men vad hjälper det om det är en rejäl ishalka…ingenting, släpper det så släpper det.
 
Sedan stod det också att den nya rondellen dom byggt uppe vid Kvantum, den lutar inåt, för det bygget bestämdes innan dom kom på att dom skulle göra tvärtom, hm…undrar just hur länge det då dröjer innan den ska rivas upp igen enbart för att den inte följer reglementet? Man ska aldrig upphöra att förvånas över vissa bestämmelser, lagar och förordningar.
 
Jag vet att jag för längesedan såg ett program på tv som handlade om en kille som uppfunnit en ny typ av asfalt, allt vatten rann rakt igenom. Jag vet att det skulle bli dyrt att framställa, men varför kan inte den asfalten användas vid just rondellbyggen och kanske på andra speciellt utsatta ställen? Det kanske blev lönsamt i längden.
 
Nä, nu ska jag äta frukost, om Nicco har tur kanske jag fixar en till henne med, nu då jag har tid. Ha det gott!

Apropå this and that

Av , , 2 kommentarer 5

 

Nu har Sally börjat göra önskelista, enligt Theresé så är detta vad hon önskar sig sedan:
 
Egentligen, från början, så var det inte den sparkbilen vi nu köpte till doppresent som jag hade tänkt mig. Jag hade nämligen sett i tidningen bil och bostad, en bild på en sparkbil föreställande en BMW, tyvärr fanns inget inköpsställe angivet och när jag sökte på nätet så verkade den inte finnas här i Sverige, så det bidde ingen sådan.
 
Coola leksaker finns i ett överflöd och man kan undra hur någon en gång i tiden kunde nöja sig med ett par kottar och några stickor att sätta in som ben.
 
Igår var det bastukväll, och det blev en liten lektion i hur man kan knappa in siffror på mobilen för att se sitt saldo. Ni vet, *120#. Marianne verkade nämligen ha fått sig en mycket konstig mobil i present, hon måste ladda den med minst femtio kronor, titt som tätt även fast hon har 400:- på den. Om hon inte laddar den så stängs den bara ner och ingen därnere kunde då begripa vad hon ha för mobil. Eller vad det kan vara för konstiga villkor på den.
 
Apropå Marianne så berättade hon i somras om en väninna som skulle bjuda på middag. Vem som blev bjuden kommer jag inte ihåg men hon hade i alla fall vid middagsbordet sagt att jag tror vi tar en lättare middag idag…vi tar ett äpple. Schysst bjudning!
 
Svärfar och svärmor brukade också, apropå enkel mat, ta med sig en termos med buljong då dom åkte ut på isarna uppe i kittelfjäll, för att fiska. Vid ett tillfälle då svärfar stod och kokade denna buljong så kom en tvättäkta Kittelfjällsbo intravade i köket, han tittade på när buljongen kokades och sedan hälldes upp i termosen –Du kokar enkel mat, sa han. Nja, svarade Nicke, vi ska bara ha med oss något värmande ut på isen, men han verkade inte riktigt tro på detta. -Koka enkel mat sa han igen och tyckte sedan att han skulle ta en korvbit och skiva ner, föreslog han och visade hur han skulle karva ner några korvskivor i buljongen.
 
Jag känner mig inte helt hundra, håller på att åka på en rejäl förkylning, men det kanske inte är så konstigt med tanke på vart jag tillbringar mina dagar. Får se hur länge jag klarar mig, nu är det i all fall dags att göra sig redo för en ny dag. Hoppas eran blir bra!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten