Etikett: Nybro konditori

Jag fick nog placebo i mina 💉

Av , , Bli först att kommentera 13

Läste en intressant artikel i Transport Arbetaren, igår. Här lite klipp från den.

Åke lämnade teven på då han åkte på jobbet i morse och jag får höra nåt, som spetsar mina öron. Ojoj… nu har den första kvinnan i världen, blivit botad från HIV. Wow, säger jag, vilket framsteg. Hon är dock inte först att ha blivit botad, 2 stycken innan henne har blivit det, fast på ett annat sätt, än hon. Och jag kunde tyvärr inte, låta bli att tänka på vad vissa sa, då vi fick veta, att vi skulle vaccinera oss mot Covid, och alla konspirations teorier poppade upp, från ingenstans.

Man fick höra från alla håll och kanter, om anledningar till varför man INTE, skulle vaccinera sig. En av dessa var, att man har än idag, inte kommit på ett botemedel mot AIDS. Så hur kan dom då komma fram med ett vaccin mot Covid, så här snabbt, och veta att det funkar.

Jag förstår, att man är tveksam, och det är helt ok. Vi är olika och fungerar på olika sätt. Men att ens försöka likna AIDS till en pandemi, är ju snudd på, skrattretande. Det är ju inte heller så att man smittas av AIDS genom att komma för nära en som bär på den sjukdomen. I en pandemi, är det akut, och man måste agera.

Jag tänker inte fortsätta skriva om detta, enbart för att jag vet att mina teorier, tankar och funderingar, är just mina. Det jag kan skriva, är att jag absolut inte är motståndare till vaccin, och mina 3 sprutor, är redan tagna.

Och tänk, mina tankar är fortfarande mina, jag fick nog ett placebo i mina sprutor, och dom missade att lägga in det där chippet, som jag också hört talas om, skulle finnas i sprutorna🤥  Här är jag ironisk, vill jag bara påpeka, så inga missförstånd, tack 🤓. Däremot ville jag bara krossa den teorin, om just AIDS, ni som trodde att den inte gick att bota. Samt teorin om chippet.

Jag VET, att HIV och AIDS, inte är samma sak. Så här får ni 3 fakta om det, Klicka på bild om ni vill läsa mer. Fotnot, dom får nog uppdatera faktan nu eftersom det finns dom som blivit botade och det kommer fler att bli.


Jag och bloggarkompisen, Helena, träffades ju på Nybro konditori igår. Vi valde att käka lunch. Det blev en räksallad för oss båda.


Åh, den satt som en smäck, jättegod och fräsch. Till detta fick man dressing, bröd, dricka och kaffe, till en summa av 99 kronor. Väl spenderade pengar, tycker jag.

Avrundar med ett tips jag fick av Håkan Lundgren, på fejjan, han tyckte att detta kanske var nåt för oss, haha…why not 😁 Tänk er den, framför hästkärret.. 😆


Hoppas på en fin onsdag, för er alla!

Nu är vi på det…igen..

Av , , Bli först att kommentera 10

Gissa vad… nu är det rockad i källaren…igen. Åke ska flytta in snickeriet från ena rummet till ett annat. Och det kommer att bli, jättebra. Eftersom snickeriet legat innan rosa rummet Hur kul är det liksom att gå genom bråte för att ta dig till ett sovrum.

Mja, lika kul som om du ställer in det du använder mest, längst in i ett skåp. Så varje gång du använder det ska du ut med alla grejer först.

Nu kommer det i framtiden, att bli ett till sovrum, istället. Så får Sally ett eget då dom är här. Eller nåt sånt. Vi får se vart vi landar med alla planer. Men saker finns det, både roliga och intressanta, om än, väldigt smått och pillrigt.

Tror att detta tillhört Åkes farfar, handlaren Lundmark.

Hittade även skriverier om hans tipsrader, detta är ju jättekul, vilken kuriosa. Synd att sånt här, tar sån tid att gå igenom och sortera. Får försöka lägga hans saker i en låda, så det blir samlat på samma ställe.

Gamla dödsannonser på människor jag inte vet vilka dom är, och andra urklipp. Men säkerligen tillhör dom Åkes släkt, på ett eller annat sätt.

Där fanns även denna bild, tagen av Bertil Ekholtz. Tror att Åke fick den av Brälla, då Åke fyllde jämnt.


Kopparkiosken ses skymta därborta. Och det var faktiskt först igår, som det gick upp för mig, vart denna omtalade kiosk stod. Jag har varit ute och seglat nån annanstans, men nu vet jag, haha. Bra precis i hörnet på MVG gallerian, gamla Domus, ut mot torget eller mot standing man.

Ska kaffe dejta på Nybro idag, innan jobbet, så egentligen har jag inte tid att sitta här och filosofera så mycket mera. Utan jag önskar er alla en fin tisdag… och gör mig klar för morgon prommis med the dog.

Skräckscenerna utspelades i mitt inre, medan vi kämpade för livet

Av , , Bli först att kommentera 13

Ge er inte ut på vägarna… sa dom. Kommer att bli kaos…. sa dom. Snömockor vid och vida omkring kusten i Västerbotten… sa dom. Och vad gör då människan, (människan i detta fall är då moi) 🤔

Jo, vi skulle ju mötas på Nybro konditori, Elisabeth och jag. Det ställer man inte in, bara så där. Så ut på vägen bara, inga betänkligheter. Fast jag tog mig ju dit, utan fadäser. Det enda som blir otäckt är då man knappt, ser vart du har sidan på vägen.

Detta var nu en vinst fika, från vadhållningen. Jag valde en ost och skinkmacka, och den var precis som jag hade tänkt mig. Inga fel på den, inte.


Vi pratade Dragracing och lite bilar. Hon har ju en fin Nova som hon håller på med.

Det lustiga var, att jag dagen innan, betalade medlemsavgiften till SHRA Umeå, eftersom man måste vara med i nån förening om man ska tävla. Och mina tankar då jag betalade den, var om jag skulle lösa licensen också. Den kostar en del, och man vill väl egentligen vara säker på att det blir tävling.

Å andra sidan, vet jag också, att om man inte betalar licensen på några år, vet inte hur länge, så försvinner ditt startnummer, och det vill jag inte. Så efter att Elisabeth talade om för mig att det igår, låg ute preliminära tävlingsdagar i Piteå och Fällfors, så var det inte så mycket att fundera på.


Det stormade och snön yrde där vi sedan stretade mot vinden i försök att nå Konsum utan att gå vilse i djupsnön som virvlat ner från taken och himlen. Jag hade redan innan, upplevt scener från Barnen från Frostmofjället, i huvudet. Och kände vad säkert dom känt, där dom gick med blåsten i ansiktet. Skräckscenerna återkom och jag var superglad att vi hittade in på Konsum, och där fick jag chans att återhämta mig i 3 minuter innan vi skulle ut igen och hitta igen min bil.

Jag skjutsade hem henne, fick tvärhälsa på hennes fina katter, Moose, och Pumpkin, nu är detta gamla bilder, jag kom alldeles bort mig, då jag var där, haha. Den övre tog jag på Moose och den undre knäppte Elisabeth. Moose är idag, större, och lika fin är dom bägge två.


Jag fick också en liten present bara så där 🥰 Jag är nästan hundra, på att min mormor, hade en liten kåta, hon med. Jag känner igen att jag sett och hållit i en sån här förut.

Fick med mig en påse med frallor bakade på Nybro samt en bullkrans. Nicco skulle väl eventuellt hit idag så då har jag nåt till kaffet.

Så fick vi då äntligen äta den där långsam bakade fläsk karrén. Den tog ju sina modiga 5 ½ timmar att göra, i ugnen. Vispade ihop en sås av äppel och öl skyn, crème fraiche, grädde och kryddor. Grov rev potatis och morot som fick gå ner i stekpannan, med salt och grillkrydda. Skar lite tjockare skivor av karrén som tvärt fick gå in i ugnen igen, enbart för lite värme. Detta var en av få gånger som Åke, blev klar innan jag. Och han sa, och jag citerar. -Nog har du gjort mycket god mat under åren… men detta tar priset, som ett av dom bästa. slutcitat. Ett tips, salta på skivorna, svårt att få in sältan i köttet, tycker jag.


Åke skottade, och fortsatte skotta, och jag vet att han inte var ensam om att göra det.


Sen blir jag inte klok på mitt hår. Jag vill INTE ha lockigt, det ska vara rakt. Så jag fixar och försöker få till det då jag tvättat det. Inte med nån tång utan med hårklämmor och dylikt. Kan bli som jag vill, då det torkat.
Men vad händer då det snöar… OH MY… så irriterande, haha. Korkskruvar…oh nooo…


Känns ju skönt att det inte snöar idag, utan att vi till och med får se solen.


Ha en fin lördag, allihop!

Kändisar bland bakverken 🤩

Av , , Bli först att kommentera 18

Ni vet den där texten jag skrev till God Assistans nominering, om hur jag tycker en assistent ska vara. Den texten modifierade jag lite, vill trycka på hur viktigt det är, att välja rätt. Sen letade jag rätt på en mejladress i tidningen, Kommunal Arbetaren, för att se om det fanns ett intresse av att lägga ut den som insändare.

Fick detta till svar och jag citerar:

”Stort tack för att du hörde av dig!

Kanske passar din text inte riktigt som debattartikel. Men vi vill gärna uppmärksamma de viktiga saker du för fram i din text. Vi har en avdelning i tidningen som heter Vi kommunalare, där jag tror att en kortintervju med dig skulle passa bra.

Jag skickar därför gärna vidare din text till vår redaktionschef, som planerar in dem intervjuerna, om det går bra för dig?” slutcitat

Så då får vi se vad det blir med det. Men kul att kanske, kanske, kunna påverka nån i rätt riktning. Sen återstår det att se på vilket sätt det framförs, förstås. Text har ibland en förmåga att blir för mycket och finns inget genuint intresse av det man läser, så orkar man inte plöja igenom det.

Jag och Åke for på Nybro Konditori, som idag drivs av 2 systrar.

Nu andades stället verkligen kondis, trevliga systrar och mycket trevligt kondis. Bad om lov att få fota några kändisar bland bakverken. Haha..


Det fanns mycket gott att välja på, vill jag lova.


Frågade förstås om det var dom som gjorde dammsugarna/punschrullarna/filmrullarna. Och med svar ja, så fick det bli det till kaffet. Klart godkända 👌


Fick även följa med en lite ask med bakade kakor, kunde inte låta bli. Vi brukar ju fika till söndagens Allt för Sverige så då är det avbockat och klart.


Sen stannade vi på en utförsäljning på Idas Second hand boutique som ligger på västra esplanaden 9. Jag köpte 6 tavlor, litografier. Dessa 4 av Nils Nilsson Skum.


Och dom här två, som finns lite överallt men jag gillar dom.


Gissa vad jag betalade… 5 kronor styck. Och det vet jag, att jag får igen lätt, på Skum litografierna. Kul att fynda ibland. Fast jag sa till Åke att tavlor, på riktigt, är absolut inget vi behöver. Men, worst case får dom hamna uppe i stugan. Bara för att…

Gjorde en middag jag inte testat förut. Först kryddade jag upp 200 gram nötfärs med salt, svart peppar och dessa 2 kryddor.


Stekte dom som hamburgare. Plockade fram Max hamburgerdressing, rödlök, stekte bacon, och tortilla bröd, ett medium och ett small, samt cheddarost.

Och byggde ihop det, penslade med olivolja och stekte i torr panna.


Betyg på smaken och sammansättningen, av 5 möjliga hamburgare fick den 🍔🍔🍔🍔

Utseendemässigt… 🍔 Men enbart för att Winstone poserade så fint.


Måste komma på nåt bättre sätt att få brödet att sitta fast ordentligt men viker ju som in det större brödet runt det mindre. Fast det ville inte sitta fast ordentligt. Åke käkade med kniv och gaffel, jag delade brödburgaren rakt av och åt med händerna, lättsamt.

Önskar er alla en fin lördag!

Mänskligheten brister, i mångt och mycket!

Av , , Bli först att kommentera 15

Ringde och beställde en brödpåse på Nybro konditori igår, och har med andra ord, fortsatt göra en god gärning till ett företag, som så många andra, behöver dom pengar, dom kan få in.


När jag och Winstone gjorde den andra utomhussvängen hittade jag en fot…ja, det stämmer, närmare bestämt en kofot/bräckjärn. Den låg lätt fastfrusen i gräset, så jag gissar att den legat där över vintern. Tina kommenterade mitt inlägg om inlåsning på toaletten, och tyckte att ett brännbollsträ, lät bra. Men nu tänker jag att en kofot, är ännu bättre 😀

Tänker fixa till den där och hänga den på toan, ja, dels kan jag ta mig ut OM, jag av nån händelse skulle bli inlåst och inte ser någon annan väg ut, och jädrar vad man kan dänga upp en potentiell inbrottstjuv som försöker ge sig på mig då jag har den i näven, jojo.

Kan tillägga att jag kände mig något kriminell då jag gick där med lille vovven med kopplet i ena handen och i den andra, en kofot :O

På tal om att dänga upp, så kan jag säga att det hade jag lätt kunna göra med dom som håller på med denna sjuka djurmarknad i Kina. Totalt hjärtlösa, och så fruktansvärt dom behandlar djuren som är där.

Får detta ett stopp nu, med tanke på viruset, så hoppas jag också att alla, så kallade djurvänner, även stöttar upp och stoppar allt framavlande av djur som verkar finnas enbart för vår skull, en levande trofé.


Väldigt många fina, söta små djur som ryms i en tekopp, och jag förstår viljan att äga ett sånt litet pyre, men snälla ni, tänk efter. Förmodligen skulle djuret falla död ner om man råkade nysa på den.

Djur som inte ens kan pinka själv eller knappt gå, för dom är så små att dom egentligen skulle ha hjul istället för tassar. Så synd om dessa varelser, och ett bevis på att mänskligheten brister, i väldigt många fall.

Det var lite tankar, så här på lördagsförmiddagen. Nu skiner solen, och jag hoppas på en dag utomhus, åtminstone en stund. Nu ska jag dela med mig av två musiktips, så ni har nåt att lyssna på till kvällen, eller, man kan väl lyssna när som, då man känner för det.

Det första kommer från en En FB vän, Björn, som skickade ett meddelande om denna finsk musikgrupp, som är väldans lik Hurriganes, och oh ja, skulle dom komma hit till Umeå, så lär vi stå där och lyssna på dom:

Theresé kom med ett annat tips, även dom finska 😀 Och samma här, kan definitivt tänka mig att betala en biljett om dom kommer hit:

Och med dom så önskar jag er en fin och solig lördag!

Män som heter Ove!

Av , , Bli först att kommentera 11

Dom verkar vara upp till något, våra små, dunbollar (läs underfundiga kraftpaket), Enya och Eloise. Det verkade ju ett tag som om dom gett upp deras försök att pressa ner symaskinen från källardörren för att få den att falla utför trappen. Det har som varit tyst runt omkring dom.

Så döm om min förvåning, då jag nu noterade att dom fått upp låset på ena sidan av symaskinsväskan/lådan…vad har dom nu för baktanke, månntro? Få upp andra sidan, sedan dra ut maskinen från lådan för att sedan kicka ner den, utför källartrappan..ja, då det gäller våra katter, så är det ingenting som längre förvånar mig…nästan.

Här, lilla Eloise,  i unga år, innan hon vuxit till sig, uppstudsig, redan då:

1186322_10151929963981585_1001952975_nOch Enya, den lite mer tillbakadragna katten…divan, som är lite förmer än alla andra på den här jorden, här, riktigt liten, första dagen hemma hos oss, maj, 2005:

35635_453169Och tillsammans…

m6Ja, det där med kaffe, det blev några koppar igår, jag, Ove den förste, och Ove den andre, Ingegerd och Kerstin, åkte till Nybro konditori, och avnjöt den förföriska drycken, i retro miljö. Ove, förklaring på namnbytet, Kerstin tyckte tvärt att Jan B, klagar på allt nuförtiden, och påminde om han i filmen, ”en man som heter Ove”…och Ingegerd, tyckte att Jan A, även han, ibland var för mycket åt det hållet. Mja, så istället för Jan A och Jan B, så bidde det, Ove den förste och Ove den andre 😀

Sen fick man ju äta upp det där om bra och fint väder…fy tusan, vilket regnande det blev. Jag kokade köttsoppa till middag och det blev en miss i planeringen då jag insåg att jag saknade både morötter och purjolök, tur man har nära till affären.

Jag högg paraplyet, hann gå två meter utanför trappan, så vek det sig som en strut, i blåsten, det var bara att lämna det hemma, och på den korta biten till Ica och hem igen, så såg jag ut som om jag nyduschat…i ytterkläderna.

Så det är med största tillförsikt, jag nu nämner, lite tyst, att det ser rätt ok ut, vädret idag…kanske bäst man skyndar sig ut med hunden, innan det vänder 😀 Önskar er alla en mycket trevlig fredag!

2016-09-29 09.23.37

Helt naturligt…men nu med hjälp

Av , , 2 kommentarer 8

 

Jag sa till Åke igår kväll, då vi skulle gå i säng, att jag hade tänkt säga till honom i förrgår kväll, att jag kunde slå vad med honom om att jag skulle vakna klockan 5, något jag gjort dom senaste gångerna då jag jobbar morgon. Och nu verkar det som om jag ställt in min naturliga klocka på att vakna tjugo minuter innan mobilen ringer… bara för att reta mig.
Sen ligger jag och funderar fem minuter, om jag ska idas somna om, tycker inte längre om när mobilen sätter igång så jag plockar upp den och lägger den i handen i tron om att jag ska hinna knäppa av den innan den låter. Sen ger jag upp, kvart över och kliver upp.
Gissa vem som väckte mig i morse, på sekunden klockan 5… jo en Åke, han skulle på toa. Så jag behöver inte ens den naturliga klockan, numer 🙂
Fredag är det i alla fall och då har vi en helg med sovmorgon framför oss, det brukar då kännas skönt att inte behöva kliva upp på en fastställd tid.
Jag träffade en kompis igår, efter jobbet och hon bjöd på en fika på Nybro konditori, det var mycket trevligt och tiden bara flög förbi. Då jag kom hem hade Åke redan hunnit spola upp diskvatten, och det mina vänner brukar inte hända varje dag… fast ibland så bevisar även han att han besitter dolda talanger 🙂
Jag vill fortfarande inte ha en diskmaskin, vi är tre personer, man diskar undan på fem minuter, man får behålla ett skåp i köket osv. så jag tror att det är en hel del fördelar med att göra det själv. Men jag ser inte diskningen som terapi, som jag vet att vissa andra gör, utan mer som något man väljer att göra för att ha något att äta på, vid nästa måltid.
Idag ska jag susa förbi ÖoB efter jobbet, katterna vill ha ny sand i lådorna och det ska dom få, och den kattsanden vi använder är billigast där borta. Efter sandbyte och dammsugning tänker jag göra helg. Önskar er alla en fin fredag och en trevlig helg!

Mörka typer

Av , , 6 kommentarer 5

 

Jag och Nicco ska klara oss själva idag, och det gör vi ju säkert också, Åke ska åka kalldraget, ett rally i snö och med frågor runt en snitslad bana.
Vi däremot ska inte köra rally men hade tänkt oss ut på Expo och kolla runt lite och sedan ta en fika på Nybro konditori, jodå, sämre saker kan man ju roa sig med  🙂
Men dessförinnan ska jag nog ta en promenad i huset med snabeldraken, och kanske till och med torka lite med golvmoppen, inte fullt så underhållande och kul men desto roligare då det är gjort.
Vi pratade igår om hur konstigt det blivit om man tänker på serier som nu går på tv eller filmer som visas på bio och böcker som yngre förmågor läser. Det är väldigt mycket vampyrer, zombies, konstiga mörka människor där den som har mungiporna längst är den man ska se upp till och tycka är bra.
Själv hade vi visserligen greve Dracula, varulven, den där håriga typen som såg ut som en förvuxen apa, och Frankenstein, en typ att tycka riktigt synd om, med skruvar i pannan och ström i skallen. Men var dom verkligen så där läskiga så man inte tordes sova på natten? Inte för mig i alla fall.
Men visst, vi är ju även där, väldigt olika allihop. Chefen berättade att hon inte tordes gå i vattenpölar efter att hon sett Hajen 🙂 Själv tror jag inte att det hade kunnat rymmas nå större faror med huggtänder i dom små pölarna, men vem vet.
En person jag däremot tyckte var riktigt läskig, var Ernst Hugo Järegård. Jag kunde inte ge mig till att gilla varken hans uppsyn, röst eller något överhuvudtaget som han medverkade i… och då undvek jag givetvis att se något med honom.
Men så kom då Kalle och chokladfabriken. Jag tror att det var då Theresé var liten. Det var en tecknad version och uppdelad i flera avsnitt. Berättarrösten var just Ernst Hugo, och kan ni tänka er, efter att ha lyssnat och sett det barnprogrammet så kunde jag inte annat än börja digga gubben. Han var ju helt suverän att lyssna på, och visst hade han ett udda utseende, men det blev inte lika hemskt efter att ha fått höra honom, utan han blev tvärtom, lite fascinerande att se på… jätte knepigt men sant.
Nå, där ser man hur det kan vara och även att man kan ändra åsikt fast man egentligen inte tror det, till en början. Jag önskar er alla en fin lördag!
 
Maria Lundmark Hällsten