Etikett: God Assistans

Skulle tagit cykeln 🚴‍♀️ Eller Åkes tandem 😄

Av , , Bli först att kommentera 12

Gissa om det svider i plånboken då man tankar min Audi. Jaja, det svider för alla, det fattar jag, men kolla här. Och betänk nu, att jag bara kört 34 mil…


Man kan ju svära för mindre.


Den enda bil som dragit mer var Camaron, då vi körde första svängen med den, 2008. Då tog den hela 2,7 liter per mil, men så grym är den inte idag.

Och den enda gången före denna gång, som summan varit superhög, var då jag fyllde en tom tank på Vildkatten, då betalade jag 770 kronor och trodde att det var hål i tanken, fast den bränsletanken var stor.


Nåja, jag tänker på det Nicco sagt förut, man behöver kanske inte bilen till allt, och man får planera mera. Sant Tänk om jag kommit på cykel för att plocka upp henne på flyget igår…hahaa… givetvis på Åkes tandem.


Hade ett trevligt samtal på God Assistans kontor igår. Hem och käka lunch och iväg till Crosta, Tomtebo, där Helena bjöd på fika. Jag valde en macka och sen delade vi på en vegansk choklad nötkaka. Jättegott, och som vanligt jätte trevligt sällskap.

In på deras Stor Coop, och i kassan…red alert, lågt blodsocker. Stress, hjärnan, som börjar sega ner sig och man vill inte skapa nån scen. Såg Daim i en låda, så dit och sedan till kassan, beredd på att slita upp förpackningen, men jag klarade mig ut till bilen.

Turen i detta, är att i och med min magoperation, så behöver jag egentligen inte äta så mycket för att det ska få effekt, jag har ingen magsäck som sockret ska passera så ut på flyget, då jag kände att det gått över, men sen fick Nicco ändå, ratta bilen hem.

Middag, och samtidigt med den så gjorde jag en potatistårta, som ska intagas ikväll. Arbetet, övervakades som vanligt av inspektör Winstone.


Ner i källaren och där gjorde jag nu det sista i långhallen, dammtorkade och ställde bort, fotade och ska lägga ut lite strunt under bortskänkes. Så underbart!
Lägg inga värderingar i vad som hänger på väggarna. Jag sa att vi hänger upp istället för att det ska stå på golvet, vi får ta denna långhall och använda som museum. Haha… skrev jag och tänkte att det blir med risk för överbelamrade väggar, jösses

Tvättstugan… detta är visning x av x antal bildvisningar av den, haha. På dörren ska krokar upp för städkäpp, så slipper vi borra i kaklet.

Tassarna under tvättmaskinen, fungerar utmärkt. Den står där vi ställde den, utan att ha förflyttats en millimeter.


Avslutar med en grymt fin bild, tagen av Håkan Lundgren i Vindeln. Tagen igår vid skymningen. Och önskar er alla en fin lördag!

Suveränt duktig illustratör.. 😉

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag ska ju få, eller få och få, jag får nog så lov att betala, en krona till min tand. Och igår var det äntligen dags för att städa ur den gamla tanden, sätta på provisorium och om 2 veckor ska jag ha den nya på plats.

En timme innan det var dags att bege sig så fick jag en migrän aura. Så irriterande, jisses. Man ser, eller åtminstone är det så för mig, fluoriserande färger, som sitter i kugghjul och andra formationer och dessa snurrar då runt runt. Dom syns även om man blundar och man kan inte fästa blicken på dom, men dom stör synfältet nå hemskt.


Visst är jag en suveränt bra illustratör va, hahaa….

Nå, jag sa till Åke att worst case scenario så somnar jag väl hos tandläkaren. Brukar nämligen bli fruktansvärt trött, efter en sån där uppvisning.

Fast somna där, var inte så lätt. En drar ner överkäken det som går och åt sidan, den andra puttar överkäken åt nåt annat håll, näsan dras ut till ett streck och det känns som om man inte får hundra procent syretillgång.

Det gick då hyggligt att sitta i stolen, jag trodde att det skulle kännas mer i ryggen. Men jag hade talat om för henne vad jag gjort, så hon var väldigt försiktig och gjorde alla höjningar och sänkningar med försiktighet.

Vi fick lov att skratta lite också, jag hann berätta om mitt grodhopp ner i frysdisken på Willys, då revbenet på framsidan fick sig en fraktur. Hon hade gjort EXAKT samma sak, och det var dessutom inne på Willys. Haha.. inte kul för henne men roligt att höra att det faktiskt finns fler än jag.


Hon hade nu problem med att sätta provisorium på den tanden så det fick bli en metallplatta. Hon sa att nu ser du ut som Hajen i Bondfilmen. Mja… vissa likheter är det allt.. 😆


Vilken tur att det inte är en framtand vi snackar om, utan längst in, så den syns inte annat än att den glimmar till ibland. Ser ut som om tanden är inlindad i folie.

Igår var det 3 år sedan detta las ut.

Fotograf Niccolina Lundmark Hällsten

Och igår, påminde jag mina FB vänner och andra, att min ståndpunkt idag, är precis densamma. Lägger ut den texten, även här. För det kan nog inte sägas tillräckligt ofta.

För 3 år sedan publicerades en artikel om mina åsikter vad gäller personliga assistenter. Jag jobbar nu åt #godassistans @godassistansinorr men är rätt tvärsäker på att jag har medhåll, även från dom. Jag tycker att människor som söker sig till detta yrke, ska ta sig en riktig funderare innan dom bestämmer sig.

Är du verkligen rätt person på rätt plats? Är du beredd på att låta en annan människa bestämma hur du ska göra i dennes hem? Visst vet du att det är din arbetsplats men, det är också någons hem. Hur hade du velat ha det om rollerna hade varit ombytta? Tänk efter innan, så långt det går.

Brukarna blottar sina själar för okända människor, som sedan kanske bara ger upp för detta var inte som man trott. Jättesvårt att säga innan, jag vet. Fast svårast är det för alla brukare som ser människor komma och gå…svängdörrarna borde bytas ut till vanliga dörrar. Man kan öppna dom men inte utan att trycka ner handtaget. Slutsaxat ✂️

Fick lite respons på inlägget, och visst är det så att detta inte enbart handlar om personliga assistenter. Jo i mitt fall, och i min text, eftersom det är ett yrke man utför i just någons hem. Men det där sociala jobbet, det du gör inom sjukvård och skola, är också ett yrke där man kommer människor nära.

Det faller oftast på brister av resurser. Man sätter in vikarier, det finns för lite folk, det blir mycket spring och tyvärr… det är våra barn, våra nära och kära, och även vi själva, som söker sjukvård, som riskerar att falla mellan stolar och bänkar. För det blir fel, då tiden inte räcker till och någon ska välja vem som ska få gå före och vilka som kan få vänta.

Dessa val, kan tyvärr, bli ödesdigra om man väljer fel. Eller man missar viktig information, för att det skett ett personalbyte mitt i ett ärende.

I skolan är det också jätteviktigt att få ha samma lärare, och med enbart några få vikarier, som återkommer. Barn behöver även dom, trygghet, att lära känna dom människor som ska föra dom vidare i livet.

Jag har egna erfarenheter, självupplevda. Vi hade nämligen 33 olika vikarier, under våra första 3 år i skolan. Och man kan ju undra om det är av den anledningen, åtminstone jag, tappade intresset för att sitta i nån skolbänk. Det är bara ett fåtal lärare vi haft under 9 år, som jag kan namnet på. Dom övriga fanns bara där i periferin, och satte inga avtryck hos mig, och det är jättesynd.

Nä, nu ska frukosten intas, kaffet är redan druckit i två omgångar. Hoppas på en fin fredag, för er alla, och jag påminner om morgondagen, för hugade, köpsugna vänner och andra personer. Gör ett besök där.

Det tog emot men det gick… 🚶‍♀️

Av , , Bli först att kommentera 16

Det tog emot lite, att trampa ihop 5 km igår. Det känns lite bättre att gå, om jag får hålla upp armbågen mot högersida då jag rör mig. Fast det blir jobbigt i längden, så jag höll handen i fickan, men det kändes mest konstigt, bara.

Gick och funderade på om en mitella, hade varit lösningen Fast, hm, njae, jag vet inte det heller. Tror inte att det är så skönt att ha som avlastning. Nå, jag delade upp promenaderna i 3 omgångar.

Det noterades inga topprekord i hastighet, men det var väl inte det som var grejen. Första svängen tog jag bort mot Skolgatan, upp till Hartan, förbi Grisbacka kyrkan och sedan genom ko-porten. Ut på Rödäng, över Tvärån till Västerslätt, tillbaka över den andra bron, lite sick sack, och hem.

Jo, jag kom nämligen på det, flera gånger då jag tänkte kapa min väg och gena. Så typiskt vi människor, att vi ska ta den kortaste vägen. Det sitter in nött i generna. Även om jag nu gick för att skrapa ihop längd, så ville hjärnan att jag skulle gå tvärsöver, inte runda alla hörn.

Andra svängen for jag först upp och förbi Circle K, sedan runt Noliafältet, förbi Preem Västerslätt och hem. Det blåste ju tamme den, hela dagen, fy för den lede. Men jag gick stabilt och blåste inte iväg.

Och sista svängen, efter middagen, då fick Winstone följa med. Eftersom jag bara hade 1 km kvar att gå så la jag gångsträckan efter industrivägen, där jag kunde ha honom lös. Det gör fortfarande så jäkla ont i ryggen att min tanke varit, om jag ramlar, så kommer jag att gå sönder på riktigt. Eller om han rycker, så sliter han upp halva sidan.

Nu vet jag att det är lätt överdrivet, fast det är själva känslan… och det är nog ändå bra att man känner lite på det viset. Då kanske man är mer försiktig.

Nicco och David stod utanför det som ska bli, Västerslätts nya inneställe. Rökstugan BBQ.

Jag fick en rundvisning därinne, röken står inne i den del som tidigare varit pizzeria. Jag tyckte det såg ut att ligga nåt gott därinne…

Själva röken är inte att leka med, tog ingen bild på hela saken, men den har varit med i VK så jag lånar bild därifrån.

Det kommer att bli så bra därinne. Ser större och ljusare ut. Tanken är väl att det till en början, blir ett lunchställe, och sen får vi se. Jag hoppas ju på att det blir vårat nya hängställe. För alla på Västerslätt/Rödäng med omnejd.

Dit man kan gå för både lunch, god middag och få ta nåt gott att dricka till maten. Jaja, det får väl framtiden utvisa. Önska får man ju alltid.


24 september är det öppning, jag lär ju påminna er om det.

Och när jag då sedan kom hem, så hade jag nåt målet på 5 kilometer.Och hade det nu inte varit för min arbetsgivare, God Assistans Norr, så hade jag aldrig hört talas om Glädjeruset och Hugos Stiftelse. Allt handlar om människor och att vi alla är lika värda, oavsett vilken sits vi sitter i eller hur vår vardag ser ut.

Det värsta var att det kändes i benen. Åke har som tagit över prommisarna med Winstone eftersom han varit sjukskriven ett tag nu. Men jag sa i förrgår kväll att jag må ju få återta mina stunder, med Winstone, man får ju inte göra sig för bekväm.

Sen kan ju en viss del av det onda, bero på att man rör sig annorlunda än det man är van vid. Precis som när man går där det är halkigt, man spänner sig av rädsla att ramla.

Ser inte ut som om vi slipper blåsten idag heller, men jag hoppas den är lite mildare än igår. Hade ju lätt kunnat välja vinterjackan och vantarna, på den sista svängen jag gjorde. Och det känns inte helt ok, inte nu, i september, heller.

Hoppas på en fin tisdag, för er allihop!

Älvor 🧝‍♀️ eller häxor 🧟‍♀️

Av , , Bli först att kommentera 11

Det börjar kännas lite småtrist att man blev halvt handikappad. Det är så mycket jag skulle vilja ha gjort…typ nu. Men det går inte, det här är inte kul. Så här långt har jag haft värsta natten och morgonen, fast jag har då haft turen att få lite starkare smärtstillande tabletter att kunna ta då det börjar kännas övermäktigt.

Tror också att en del av smärtan kommer av att man inte har samma rörelsemönster som då man inte har gjort sig illa. Det ena ger det andra och man överkompenserar och använder kroppen på ett sätt man inte är van vid. Och det får man betala för.

Var upp till mamma igår då jag ändå skulle in på Apoteket. Hon visade på häxringen, hon har utanför balkongen. Häxring eller stället där älvorna dansar🧝‍♀️🧙

Jag kanske skulle ha ställt mig där en stund och hokus pokus hade jag varit helad…eller med min tur, flög väl en fågel förbi och sket i skallen på mig. Sedan hade jag i förskräckelsen, halkat och brutit ett annat revben.

När jag googlar häxring och folktro, så tänker jag att jag inte ens ska gå i närheten, då den inte alls helar människor, utan tvärtom. Älvorna som sägs ska ha dansat där, kan slänga sjukdomar på en. Och skulle man lägga sig i en sån ring för att sova, så kommer du att sova i 100 år…jisses 😬

Nå, häxringen är inte en ring, just nu, utan här kan ni se vart den är, eller vart de kommer att vara då ordningen är återställd. Under det gula strecket kan ni ana mönstret.

Mamma berättade att ringen består av svampar, och då gräsmattan är klippt och svamparna är borta så tar det ett tag innan mönstret kommer tillbaka. Och efter ett tag kommer även svampen upp igen. I en absolut rund cirkel.

På Wikipedia kan man läsa följande och jag citerar.

”En häxring (även kallad älvring och älvdans är en cirkel- eller bågformad sammanhängande grupp av svampar. Fruktkropparna växer utmed cirkelns kant och inne i häxringen är växtligheten ibland förtvinad och svag, ibland extra kraftig. Häxringar kan bli mer än 10 meter i diameter, men håller sig vanligen inom ett fåtal meter.

Ringformen beror på att mycelet efter att ha etablerats på ny plats växer radiellt utåt. Den allra vanligaste häxringsbildande svampen, som ofta förekommer i gräsmattor, är nejlikbroskskivlingen, men även andra och giftiga svampar kan förekomma i häxringar.

Orsaken till den förändrade växtligheten i häxringens inre är inte helt klarlagd, men teorier finns om att svampens mycel förändrar jordens genomsläpplighet för vatten. Det är även påvisat att svampen släpper ifrån sig ämnen som är skadliga för gräsets rötter.” slutcitat

Jag anmälde mig till Glädjeruset som God Assistans, årligen anordnar. Det brukar då vanligtvis utföras i Sundsvall, men i dagsläget och som det sett ut så gör man nu detta på egen hand. Jag vann ju att delta gratis ifjol, så det var inte så mycket att fundera på, att även ställa upp i år.

Nu tänkte jag, skadad som man är, att jag kanske skulle skippa detta, men… Att röra på sig är aldrig fel, jag ska ju använda mina ben inte ryggen. Jag tänker lämna Winstone hemma, är lite rädd för att han kanske måste tillrättavisas eller att han tvärrycker, och det vill jag inte. Så det är planen idag, att gå 5 kilometer, är förberedd på att det kommer att ta tid, men då får det väl göra det.

Man får också dela upp längden, så jag kan gå halva nu och halva senare idag, vi får se hur jag löser det. Klicka på bilden för eventuell anmälan eller bara för att ni är nyfikna.

Ha en fin måndag, allihop!

Nyskottat…en stund… ❄️🌬

Av , , Bli först att kommentera 11

Det kändes verkligen bra…igår, efter att jag dragit snösläden och förfinat skottningen på gården. Det är ju som svårt att få till det då det står 4 bilar härute.
Jag gjorde det där lilla extra med, och tog bredvid bron, utanför brevlådan unt so weiter. Känns extra värt idag…eller, hm…känns mer som, who is messing with me 🧐

Eller ja, inte bara med mig, fy fasen vad besvärligt det blir nu. Och vadå stanna hemma, ja om du kan, men alla som har ett jobb, är nog mer eller mindre tvungen att åka i alla fall. Och jag har ändå en bil. Fast jag ser inte fram emot att försöka ta bort plogkanten som blir nu, då traktorn kör skytteltrafik med bladet nere.

Tänker nu på en av mina kollegor som cyklar, och ja, jag tycker synd om denne kollega som dessutom har pass idag. Okul nanting 😦

Apropå kollegor och jobb, jag fick mig en glad överraskning igår. Nämligen detta som kom i brevlådan.


Jag vann ju detta ifjol, så jag hade nog inte en tanke på att jag skulle vara påtänkt i år, med. Men det blev jag, tydligen, så roligt. Vi hade chans att nominera enskilda kollegor eller hela arbetsgrupper i år, så jag slängde iväg en nominering själv, på vår arbetsgrupp.

Tycker det är svårt att bara utse en individ. Vi jobbar ju ihop och jag skulle nog vilja säga att vi alla, gör lite mer än vad vi är skyldig att göra. Och ingen gör liksom mindre, även om vi alla är olika. Så kommer jag på jobbet och vad hittar vi där, i brevlådan…jo, en till nominering, så dubbel glädje, Wohoo, vilket gäng vi är.👌🙌

Hade en tid hos tandläkaren igår. Jag har upplevt att det knakar i en tand då jag dricker varmt, så nåt var ju på gång. Och mycket riktigt, även om det inte syntes på röntgen, så hittade hon nåt i en gammal fyllning som ska åtgärdas.

Gårdagens undersökning gick loss på hela 55 spänn Det absolut knepigaste är då man tycker det är hur bra som helst. Fast tänker man efter, så beror ju det bra priset, på hur mycket man betalat inom ramen, så….hmph.

Jag har varit ut med Winstone och det var svårgått. Han försvann i det djupaste hålet och gjorde numero 2, så jag fick vada upp till knän genom snön, för att plocka upp. Om det bara hade dalat snöflingor, så hade det nog inte varit så hemskt. Men det drevar nå så jävulustiskt.

Slängde några ord med Nicco som stod och sopade av bilen. Några av hennes ord försvann i en stormby, och stormbyn gjorde att även hon försvann tillfälligt i snön. Vi kunde inte annat än skratta. Hon sa dock något om att det är obra att vara ställningsarbetare idag. Och det är just vad Georgo jobbar med 😲

Nä, sa jag dom kan ju inte tillåta att dom jobbar utomhus i sånt här väder. Och nej, det sa hon, dom lär nog få andra uppgifter idag.

Jag gick och hämtade ner Tano igår, så han inte skulle behöva vara ensam hela dagen.


Winstone gillade inte mitt tilltag utan hoppade upp på soffan och surade.


Tano la sig nedanför mig och sov, med Winstones leksak mellan tassarna, helt obrydd om sura miner, haha…


Nu ska jag kura ihop mig i soffan, slå upp en kaffe och se ett avsnitt av Farmen, jojomensan. Sen är det arbetspass i eftermiddag. Så jag lär kanske måsta ut med snösläden och göra ett spår ut från gården innan jag åker. Vi får se. Man såg då knappt den här människan som gick över vägen, stannade mitt på hållet, jag tror att det var vinden som satte stopp på stegen.

Lite skillnad om man ser hur det såg ut igår.


Ha en underbar tisdag…snön till trots!

Hi and bye ✋👋

Av , , Bli först att kommentera 12

En liten annorlunda dag igår. Och jag lovar, den gick så fort så jag hann knappt med i svängarna. Fick en fråga på messenger, om jag jobbade. Och det gjorde jag ju, men hade inte börjat än.

Detta var då Annelie, en tjej jag har många minnen av och med. Dom, hennes familj, hade våran gamla stuga, då jag var barn, och vi hängde väl mest på somrarna. Men vi var även och hälsade på dom i Skellefteå, där dom bodde då. Nu lever hon sitt liv med man och barn, strax utanför Burträsk.

Hon hade ett ärende hit till Umeå och efter små justeringar i mitt schema, så lyckades vi få ihop en kaffedejt på Ullas. Så trevligt, och man förundras över hur lätt det är att prata med vissa människor.

Jag, Åke och Theresé, umgicks mycket med henne och hennes X, i slutet på 80 talet, början 90. Men sen kom väl livet och annat i vägen, så vi har ett långt uppehåll, där vi inte hade kontakt alls. Men nu är det kontakten återupptagen. Vi ska se om vi får till en längre träff, nu till veckan. Vi har ju några år att avhandla 😀

Fortsatte till jobbet, där det blev lite förberedelser inför middag, på Köksbaren. Det var vår arbetsgivare, som stod för fiolerna. Inte illa alls. Och här kommer ett dåligt foto på min tallrik, men jag kan, fotot till trots, meddela att det var suveränt god köttbit Pommesen var den godaste jag nånsin ätit:

Och det var liksom den dagen i ett svep, tjopp tjopp, over and out!

Visst, sen hade vi ju en kväll också, men man gör inte så mycket den tiden på dygnet. Soffhäng, teve på i bakgrund, datan påslagen, och ibland prat i telefon. Igår kväll var det Nicco i luren.

Apropå Nicco, så skickade hon en bild från Norran, nu på morgonen. Det var hon som stötte på fåren, ringde en jobbarkompis som i sin tur ringde in och lämnade får varningen. Inte vad man kanske förväntar sig att stöta på efter en bilväg:


Idag är det sista dagen i hälsoutmaningeninorr, som min arbetsgivare God Assistans har haft under 4 veckor. Jag hade lätt skrapat ihop fler poäng om jag haft mobilen på mig hela tiden. Den räknar ju stegen, men jag lägger alltid mobilen på bord eller soffa då jag är hemma.

Bilden jag la ut tidigare, under pågående hälsoutmaning, taggade jag även tidningen Kommunalarbetaren i. Det var den här:


Och igår fick jag ett meddelande av dom som undrade om dom får publicera den i papperstidningen, och en trisslott kommer i brevlådan. Tack och tack, säger jag! 🙏

Önskar er alla en fin onsdag!

Jag ska sluta klura så förbenat…

Av , , 2 kommentarer 14

Nu ska vi prata soppåsar eller priser, kanske. 50 öre, betalar man för en frukt/grönsakspåse, på till exempel, Ica Nära Västerslätt. Och 38 öre på en Kvantum butik. Vet inte om det gäller alla, Ica Nära och Kvantum affärer, men ändå.

Och då återgår jag till nåt jag skrivit om förut, Icas basic avfallspåsar. Dom kostar per styck, 0,278 öre, och är i särklass, billigast hittills:


Varför sätter inte butikerna upp dom påsarna då, så blev det ju billigare?

En jag känner, hade teorin om att man inte ser vad som är i påsarna. Jo, det köpte jag, för stunden, men sen kom jag på att det finns ju brödpåsar, som man inte ser igenom, och dom används ju.

Nå, varför jag blev påmind om detta, var att jag åkte på Ica Maxi igår och blev jätteglad (jo, jag kan bli det också, ibland). Hade ingen fruktpåse med mig, ovanligt, not, men får då se dessa, som även dom, är ogenomskinliga:


Det var ju det här jag skrev förut, man kan väl ta med sina egna kompostpåsar man har hemma. Då får man dubbelanvändning av dom.

Men så undrar jag, om jag mot all förmodan, köper en fruktpåse, för att min är hemma, så brukar jag inte knyta ihop dom så hårt. Mitt undermedvetna tänker nog att jag ska ju använda den igen. Fast hur ställer sig mataffärerna till det?

Hur ska dom kunna hålla reda på vilka påsar jag har med mig hemifrån, om dom har likadana som dom säljer Jag klurar på den men…


Är ju med i den där gruppen som lägger ut bilder på svåra föremål. Igår la jag ut ett bidrag, den här mössan, den tycker jag ju är, halvsvår-jättesvår:


Hahaa, nån tyckte att skallen passade bra, nån annan, kunde tänka sig att använda mössan till hennes barn. Jodå, jag vet, smaken är olika. Jag gillar den icket, men jag äger inte heller nån mössa. Slutade använda såna för 40 år sedan.

Fast igår var det nära. Det var nämligen internationella CP dagen. Här citerar jag #God Assistans inlägg: ”Det är dagen vi uppmärksammar alla barn, ungdomar och vuxna med diagnosen cerebral pares genom att bära grönt.” slutcitat

Jag ville göra det, men kom underfund med att vi äger inga gröna plagg, överhuvudtaget. Jag gjorde utgrävningar i garderoberna, i den stora trälådan i hallen, satt och klurade men, nä, det enda jag hittade var denna:


Och nej, den gick fetbort. Fast jag la ut bilden på deras sida, och skrev att jag får fixa nåt grönt till nästa gång. Den där kepsen, som vi förövrigt fått av Jan A, till vår saknade kompis Lennart:


Den tänker jag, passade Lennart bättre än mig, hahaa…

Ha en fin dag, allihop!

Snopet :O

Av , , 2 kommentarer 12

Vad snopen jag blev då jag öppnade God Assistans nyhetsbrev:


Jojo, så kan det gå!

Gjorde en vegetarisk filélåda i ugn, igår. Använde quornfiléer, zucchini, färska champinjoner, salladslök, vitlök och lite tacoost:

Sedan rörde jag ihop mjölkfri matgrädde samt mjölkfri crème fraiche, chilisås och andra kryddor, och hällde på hela härligheten:

Jodå, det gick att äta, men jag hade kunnat krydda på, ännu mer, och nästa gång ska jag hälla i lite taco sås också. Quornfiléerna är svårkryddade, det har Nicco sagt, flera gånger. Och jag tyckte att jag tog i, men som sagt, lite mer där, så hade det blivit perfekt.

Nu har jag knutit en ny kontakt på FB, vi ska grubbla och klura lite på en mycket världslig sak. Jag får återkomma om den, då vi vet hur vi ska gå tillväga. Men, det kan komma oss alla till gagn, i hela Sverige, faktiskt. Spännande!

Ser ut som om man får sitta ute en stund idag, innan man ska iväg och jobba. Känns otroligt att man snart gjort en 6 dagars jobbarvecka…igen.

Theresé skickade ett mms med kollage på Evert, och på honom kan man se att tiden går i alla fall:

Och Winstone har ju varit liten han med, en gång i tiden <3

Har inte så mycket mer att förtälja, denna söndagsmorgon. Utan jag får önska er alla en skön söndag, och på återstörande!

Projekt Glädjeruset2020 påbörjat!

Av , , Bli först att kommentera 13

Började morgonen med en 2,1 kilometers promenad med Winstone. Det får bli startskottet, etapp 1, med Glädjeruset:


Etapp 2, blir redan i eftermiddag, jojomensan, men då med annan följeslagare 😀

Det var 6 grader då vi gick och jag saknade vantar. Jo, det håller på vara den tiden. Dags att leta fram lite värmande saker, åtminstone om man ska ut tidigt.

Den här bilden knäppte jag igår, en stackars maskros, som håller på att ha gjort sitt. Både krispigt och frostigt!


Nicco ville vidga sina vyer och klickade runt efter lite inspiration. Hon skickade den här bilden åt mig, med ett litet frågetecken. Mjoho, man undrar kopplingen, blodbad och våfflor. Ser nalta suspekt ut! :O


Haha, fast det kan ju vara som mobilens autokorrigering. Min mobil, ger ju förslag som inte ens är i närheten av nån sanning. Igår skrev jag, typ, föremål, och den föreslog barnbarnet. Alltså vad?

För 2 år sedan, såg vår barhylla ut så här:


Ja, jag kommer ihåg att jag tyckte att flaskorna tagit lite space och det var dags för ännu en hylla. Hm, så här ser det ut idag…alltså, vad hände???


Ett annat minne, för 2 år sedan, var denna paj:


Och det blir en repeat på fika ute idag. Fast denna gången blir det blåbärskladdkaka på bordet. Och den, mina vänner, ska jag fixa till nu. Och den ska sedan avnjutas efter etapp 2, i eftermiddag.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Hur var det nu igen, det där med brevbäraren?

Av , , Bli först att kommentera 13

Innan lunch igår, så åkte vi iväg för att se om vi skulle hitta några hjortron. Fast njae, vi är inte på rätt ställen, utan den här gången blev det tricolor:


Det bidde i slutändan, en liten låda med blåbär, en annan liten låda med styckfrysta hallon, och påfyllnad i en påbörjad liten låda med hjortron. Litet i all ära, men naggade gott att finna 😀

Såg en bild nån lagt ut i en grupp på FB, en kärnfri hjortronkräm, såg jättegott ut, och som jag förstod det så kör man hjortronen i en råsaftcentrifug så får man bort stenarna. Hm, men det tarvar ju en del hjortron så jag får nog drömma om den krämen.

God Assistans, bolaget jag är anställd av, taggade mig i ett inlägg dom haft ute sedan maj. Nu har jag vunnit en sak, igen, citerar kommentaren:

”God Assistans – vårt löfte Hej Maria! Du har vunnit en gratis startplats till Glädjeruset virtuella lopp😊👍, maila till [email protected] så återkommer vi med det praktiska. Tack för dina synpunkter och stort grattis!” slutcitat

Och nu har jag anmält mig dit, kommer att få T-shirt, nummerlapp, en bok och sånt. Detta lopp, Glädjeruset, arrangeras av idrottsföreningen God Assistans IF tillsammans med Täby IS Friidrott och överskottet från loppet går till Hugos Stiftelse som arbetar för ett gott och aktivt liv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt deras familjer.

Eftersom anmälningsavgiften går till något bra, så ringde jag Sally, och frågade om hon ville köra detta, hon därborta i Järlåsa, och jag här med min brukare. Och det ville hon så nu ska jag anmäla henne så får dom ändå in en liten slant.

Klicka på bilden så kan ni läsa mer om det och kanske joina oss i detta 😀


Mitt i köttsoppekoket igår eftermiddag, så hände följande. Jag blev uppringd av kvällspasset i P4…igen. Jag kan ju inte låta bli att kommentera deras kvällsämnen, och igår handlade det om vad man fått om bakfoten.

Det är ju mycket jag fått om bakfoten, genom livet, men jag skrev det om brevbäraren. Det har jag bloggat om förut så för visa av er blir det nu en repris. Jaja, jag citerar min kommentar, det går fortare 😁

”Detta är nu 6 år sedan det begav sig, men ändock. Vi, det vill säga jag, min man och yngsta dotter, då 16 år gammal. Var nere hos vår äldsta dotter som bor i Järlåsa, 2 mil utanför Uppsala.

Då föll det sig inte bättre än att jag fick en lektion om kungar. Jodå, nu är det ju så här, till mitt försvar då, att jag aldrig i hela mitt liv, varit intresserad av kungar eller religioner, ja, historia överhuvudtaget. Och jag lovar, då det lärdes ut om Vasa, ni vet, snubben som uppfann Vasaloppet…jo jag vet nu, att han var kung, men innan den gången, så visste jag faktiskt inte det. Och vill framhärda, att jag förmodligen, var sjuk, just den lektionen.

Jag blev ju genast ifrågasatt och ingen ville tro att jag inte visste. Dom ville veta vad jag trott. Jamen, han åkte ju runt på skidor med nåt rör på ryggen, så han var väl brevbärare.

Haha, jo, jag förstår ju att det lät knäppt, men jaja, jag hade fått lite om bakfoten.

Igår pratade jag med äldsta dottern som berättade att dom varit och kollat in skeppet Vasa, häromdagen. Nu sa ju jag genast, utan betänketid, jaha, kungens båt, eller vad. Mm, ni fattar va? Jag skulle inte sagt ett ord 😁🙃” slutcitat

Och detta lät så roligt, så dom frågade då om dom skulle få ringa mig, och vad säger man. Javisst, ring ni, men till mig själv pratade jag högt och undrade varför jag inte kan låta bli att kommentera deras inlägg …

Idag ska jag på PMU med Nicco, hämta ut kaffepanna jag beställt till vår eldpanna, städa lite inför helgen. Och invänta fint väder, som det kanske kan bli imorgon. Ser jag fram emot.

Ha en fin dag, allihop!