Etikett: provtagning

Hällstenssyndromet…

Av , , 2 kommentarer 14

När jag flög ner till Kungsängen/Arlanda, så var det busväder eller busblåst, häruppe, och flygkaptenens sista ord, innan det bar iväg, var: Its going to be a bumpy ride!!! Ja, tänker jag nu, knöligt värre, hahaa…apropå knölar och sånt där.

design-2Här finns den bilden

Jag kom mig till läkaren igår, hon tittade, kände, och frågade, sen ville hon se på mitt ben. Jag ligger på britsen och hon tar tag i det, en nanosekunds tystnad och sedan: ”Men, vad är det här?” Hm…ja jag vet inte, svarar jag, och tänker att det vet jag visst, det är ju mitt ben…hallå!!!

Det är knölar på ovansidan smalbenet, hon vill få en andra bedömning och hämtar en till läkare. Dom tycks i alla fall konstatera att knölarna inte sitter fast i själva skelettet utan man kan röra på dom. Kan vara knölar man kan få av benhinneinflammation, det  kan vara åderbråck, fast dom inte syns, eller tumör, eller kanske bara en sån där åldersgrej, man blir gammal och knotig, eller, bara för att det är jag, Hällstenssyndrom, det finns bara en i världen som har det…typ jag 😀

Nåja, jag är inte så brydd, hon skickar en remiss så jag får komma och göra ett ultraljud på benet, och sedan ville hon att jag skulle på provtagningen, dit har jag hunnit vara nu på morgonen, så dom kan utesluta någon typ av brist. Det är sällsynt, sa hon att man har nån brist, så det var väl mest bara för att det ska vara kollat och avprickat.

Och nu har jag talat med sjukgymnasten, och fått en tid så får vi se om dom har nåt att tillföra. Och sedan återstår då väntan på svar och ultraljud. Jag blir hemma, veckan ut, fick utskrivet nåt muskelavslappnande, så jag kanske slipper kramperna som dyker upp, titt som tätt.

Min vän Ulla, skrev igår att hon varit så svårstucken och jag kommenterade hennes inlägg, och skrev att jag kände igen det där, ni vet, den gången jag skulle in och dom skulle testa att sy igen hålet på magen, och efter 7 provstickningar, gav dom upp och jag fick sövas innan dom satte nålen, och det såg ut som Stockholms blodbad efter deras försök.

Idag, var det en yngre förmåga som skulle sticka, jag kommer ihåg honom från förra gången och då gick det galant. Idag, inte lika bra, han letade, rotade och rev sönder ett kärl och sedan blev han så nervös, han ville inte få huvudvärk direkt på morgonen, sa han, och gick och hämtade en kollega.

Jomen här är kärlet, sa hon…fast även om hon försökte låta positiv, så slank kärlet iväg, och hon fick rota, hon med, fast i andra armen förstås. Och inte fick hon allt blod hon behövde heller, men det gick inte…ja jädrar i min lilla låda, vad besvärlig jag är, men fortfarande obrydd, nålstick gör mig ingenting…det är ju bara en känsla! 😀

provtagningHär hittade jag den bilden

Önskar er alla en trevlig tisdag!

Det gjorde ont!!!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag var och tog prov på vårdcentralen igår, ett litet stick i armvecket och det är väl ingenting, men jädrar den där tejpen dom sätter på, efteråt…jag brukar ta bort den så fort som möjligt, och det är smärtsamt…nu satt den på i tio minuter och nu, 24 timmar efteråt, är jag fortfarande röd i skinnet, jag fattar det inte???

Eller så gör jag det, jag är allergisk eller överkänslig mot plåster/tejp. Tänk er då när jag gjorde magoperationen för 17 år sedan, dom satte världens största plåster över hela magen och det sträckte sig bak på ryggen.

Så där skulle det sitta i 14 dagar, jag påbörjade borttagningen direkt efter hemkomsten, sakta men säkert minskade omfånget på plåstret och då jag kom till vårdcentralen för att knipsa bort stygnen, var den bara en smal remsa kvar, över operationsärret, sköterskan trodde inte sina ögon, hahaa…jaja, hon slapp ju dra bort det då.

Sen förstår ni, var jag ner på Ica Maxi, och där har dom införskaffat nya kundvagnar, kolla här:

Foto0950

Och detta är något jag efterlyst på rullstolar, hur svårt kan det vara att få ett handtag som liknar ett handtag på en barnvagn??? Här kan du ju dessutom skifta och sätta upp händerna på sidan. Perfekt!!!

Nej, det verkar som om hjälpmedel, ibland utformas efter en färdig mall, så här ska det se ut, men ingen testar att verkligen använda den färdiga produkten. Visst finns det många fina hjälpmedel, det vet vi väl alla, men många gånger kan dom också uppdateras och förbättras, och det märker man först, då man jobbar med just den produkten.

Nå, nog om det, idag är Åke på kurs och jag och Tina har tänkt leta rätt på Blåeld i Tavelsjö, som har smygpremiär i helgen, dom erbjuder dessutom 20% rabatt. Hade inte Åke haft kurs, så hade vi förmodligen gjort oss i ordning för årets skogs cruising med Nailheads gänget, första start om 40 minuter.

skogs14

Önskar er alla en toppen lördag!

 

En andra chans

Av , , 2 kommentarer 20

 

Ja, jag var till läkaren igår och jag har bestämt mig för att ge honom en andra chans, det är väl nåt alla förtjänar, men inte mer än så. Han är (eller för all del, han kanske bara låter så) engagerad, tycker att allt ska utredas, frågar om man är nöjd eller om det är nåt annat man önskar, osv.
Nu antar jag att någon redan pratat med honom, då han satt sig på sängkanten och undrade om det var något mer jag ville säga, och jag sa att jag absolut ville ha svar på alla prover och vad dom betyder. Givtevis, svarade han, och nu återstår så att se, om det blir på det sättet.
Han skulle återkomma på några dagar, och en remiss ska skickas till öron, näsa, hals. Han gjorde ett försök att på traditionellt sätt, försöka se ner till mitt struplock, men det var för svullet längre upp så det gick inte.
Det traditionella sättet var inte speciellt trevligt heller, men allt går, om man sätter den sidan till.
Jag blev kvar på vårdcentralen i 3 timmar, det var läkaren, sedan provtagningen, EKG skulle tas, och sedan skulle jag få göra en sån där spirometri test, då man andas ut det längsta man kan, för att kolla lungkapaciteten, antar jag. Jag fick i alla fall 3 A:n på raken, vilket var alldeles utmärkt, mina lungor tror jag inte jag har fel på, sa jag till tjejen som utförde testet.
Här ser du ju människan som blåst upp, både dubbelluftmadrasser, och hoppborgar (modell liten) och badbassänger rent manuellt, då jag tyckt att det tagit för lång tid att pumpa och då den elektriska pumpen, mest bara lever om, precis som dammsugare man köper billigt på Clas Ohlsson, dom låter, men dom funkar inte så bra.
Jag fick även göra ett sånt där puff test, då man blåser ut det kraftigaste man har, och det kunde man inte göra bättre än så, sa hon som skötte det testet. Så där kunde man känna sig som den stora stygga vargen som blåste omkull dom tre små grisarnas lilla halmhus 🙂
Sedan, efter all den tiden så bjöd Tina på supergod omelett, med både champinjoner och renkött, ett bra avslut på den förmiddagen.
Hon berättade om sin man som omgav sig med rottweilers förr i tiden och dom hundar han hade, lärde han att bajsa på kommando. Lät som ett skämt, då hon först berättade det, men sedan tyckte jag inte att det var så konstigt, egentligen.
Det han gjorde var att upprepa ordet bajsa, då hundarna satte sig ner för att göra det, sedan förknippade dom ordet med vad dom gjorde, och hade han någon gång bråttom och skulle rasta hunden, så var det ett väldigt bra ord att använda, så dom hann göra sina behov.
Tina var ute med deras hund Maja, och hade traskat runt i över en timme, men inget hände, hon kom tillbaka hemåt och hennes man stod på balkongen, hon ropade upp till honom och sa: Maja har inte bajsat!
Du, ropade hennes man tillbaka, jag tror Maja driver med dig. –Bajsa!!! Ropade han, och Maja satte sig ner och uträttade numero två, däruppe i slänten. Haha… så nu vet ni vad jag säger då Winstone gör tvåan 🙂
Önskar er alla en fin torsdag!

Porrkliniken

 

Jag ska börja med att förklara rubriken. Det är nämligen så… (ska försöka göra det kort) att Buicken inte ville gå som den skulle, vi for då och köpte nya brytare och fördelarlock, så Åke bytte dessa saker igår kväll och för att testa att bilen kändes pigg och rask så åkte vi ett varv på stan.
 
Vi kör västra Norrlandsgatan och då utbrister Åke –PORRKLINIKEN!!! Han vänder på huvudet och plötsligt får han rätt skärpa på ögonen, polarkliniken stod det. Jaja, sa jag, man ska aldrig upphöras att förvånas, det hade inte varit speciellt uppseendeväckande om det faktiskt hade funnits något liknande, seriöst, med tanke på hur det ser ut idag, men det lät lite grovt i alla fall 🙂
 
Jag började gårdagen med ett besök på röntgen. Lite roligt var det att jag gick in södra entrén, jag tycker det är lättast att hitta därifrån. När jag kommer ut i den låååånga korridoren som säkert, snudd på alla umebor gått i någon gång, så kommer det en kvinna och stannar upp i dörröppning där jag kommer och går, och hon ursäktar sig och frågar om jag möjligtvis kan hjälpa henne.
 
Hon undrar om jag vet vart bild och funktionsenheten ligger. Ehhh…(nu snurrar det för fullt i huvudet på Maria, det lät som om hon letade efter något på ett museum), bild och funktion, upprepar jag och ser fundersam ut. Ja, säger hon… röntgen. Aha säger jag, jamen dit är jag på väg, så hon hakade på. Jag i egenskap av patient och hon som arbetssökande, så vi önskade varandra lycka till då våra vägar skiljdes.
 
Jag hade betydligt sämre i ryggen efter röntgentagningen än innan, det var ju ett litet sträck/böj och vrid program man fick gå igenom, innan det var klart. Jag berättade för killen som skötte bildtagningen vad min läkare sagt, att dom skulle inte hitta något och om dom gjorde det så skulle det ändå inte kunna åtgärdas. Då sa han, att jag skulle se det så att om dom inte hittar något så vet jag i alla fall att det inte är fel på skelettet, och då kan man gå vidare med annan undersökning, så det är inte bortkastat. Och det köper jag, rakt av.
 
Sen blev det en blixtvisit hemma hos en kompis som bor granne med NUS, hem och hämta katten, iväg till veterinären som sa att nu får vi se hur hon mår om 4-5 månader, och då ska hon kunna gå obehindrat, operationen håller då än så länge, det kändes stabilt, sa hon.
 
Hem med katten, hämta en provtagningspåse (jag är nämligen med i ett forskningsprogram, där även Nicco och Theresé är inblandade), brände iväg till lab, på vårdcentralen, där Nicco satt och väntade. Vi blev aningens blodfattigare efteråt men jag tror vi överlever 🙂 Sen handlade jag på kvantum och åkte hem för att påbörja middagen. Det var den dagen det.
 
Ser nästan ut som om man skulle kunna sitta ute ett tag idag, men man ska inte luras av solen, för inte var det då någon värme igår inte, och jag har ännu inte titta på termometern. Önskar er alla en fin onsdag!