Etikett: tvätta

Det tror jag inte på

Av , , 2 kommentarer 8

Och solen fortsätter skina, vad glad jag är att sommaren kom, om än, något sent. Sen är det dessutom Gamlia ikväll, och blir dagen lika grann som igår, kan man nästan förvänta rekord däruppe, det tror jag. Både vad det gäller bilar och dom som vill titta.

Rekord i skitiga fönster, det tror jag att vi besitter här på Ettan, och det blir ju ännu mer synligt då solen lyser. Jag ska ta mig i kragen och kolla upp vart man kan beställa fönstertvättning, för det är något jag inte tänker ge mig på, inte med mina armar. Kanske någon här som kan ge ett tips?

Fick kort från familjen Hällsten-Söderberg och nu har dom varit i Niagarafallen och duschat, minsann, i fallet, alltså 😀 Och slutdestinationen Boston, borde idag, vara nådd.

001

Jag ska ha en glass dejt nere på stan idag, Helena har en stund över så vi hinner träffas. Och det kunde ju inte passa bättre än med glass, en sån här dag. Saknar dock den legendariska mjukglassen med blåbärssmak, som man köpte på torget i början av 80 talet. Någon påstår att den finns idag, men jag är ledsen, jag tror inte att den är exakt likadan som den, ”alla pratar om”, den var verkligen specially!

Man hängde in genom luckan, där man köpte glassen, ja, så här såg huset ut:

10170864_10152357723303637_1265783215456924625_n

Bilden har jag hittat på FB och är från ett vykort, dock verkar detta vara taget innan jag ens var påtänkt, men inte så långt innan 😀

Nä, nu har jag inte tid med detta längre, måste ut…i solen. Ha en bra dag, allihop!

Vilket problem…*suck*

Av , , 6 kommentarer 12

Nu blir det ett…eller två stycken, eller ett helt inlägg, om världens i-lands problem, båg behåar. Vilket gissel det kan vara att hitta rätt, den ska vara bekväm och allt det där. Så, när du äntligen hittat den rätta så kan jag tala om att dom förmodligen inte är så billiga, säg att dom går lös på en 4-500 svenska riksdaler. Och som med allt annat, om det är något som sitter som en smäck, så har man en tendens att använda det ofta.

Och med mycket slitage, användande och tvättande, så brukar dessa, så kallade bågar, till slut gå av. Vilket ju hände min favvo, för flera månader sedan. Men jag har ju under årens gång lärt mig detta och mindre sköna båg behåar finns i garderoben, som får bli till reservdelar, då bågarna gått av.

Nå, jag letade rätt på en båge med lagom storlek (trodde jag) satte in den och kände mig lycklig över att allt var som förut…ett tag. Men sedan blev det mindre kul, något stack mig i armhålan så fort jag gjorde vissa rörelser och detta blev så fruktansvärt störande att till slut blev jag så förbannad att behån åkte in i garderoben och har legat där, sedan dess.

Men så, en solig dag förra veckan, letade jag fram den igen, testade, undersökte och till slut såg jag felet (trodde jag), bågen var för lång, och det var den som då stack ut längst upp. Glad i hågen letade jag fram reservdelslagret och en annan kortare båge, och trädde in den. Och nu…var den så perfekt, i 5 minuter att jag hann glömma hur ont det kunde göra, för problemet kvarstod alltså.

Nu blev det ett minutiöst granskande och se, jag hittade verkligen felet och nu var jag genuint lycklig. Jag hade lycktas trä in bågen utanför själva kanalen, bägge gångerna, och där är tyget inte så tjockt och bågen kan sticka iväg åt vilket håll som helst, inget konstigt att jag fick lida pin…jävla påhitt det där, behåar. Undrar just vad dom använde på stenåldern?

Vi satt ute igår i solen, riktigt skönt ibland, det blev ju som varmare på eftermiddagen, idag blir det nog däremot inget utesittande, skulle ju se lite överambitiöst ut. Men ut med hunden ska man ju. Önskar er alla en toppen söndag!

Talanger, lite varstans!

Av , , 4 kommentarer 8

Fick ett litet brev igår, från barnbarnet, Sally, som tydligen pysslat och knåpat, har samma talang som mamma, då det gäller pärlplattor.

002

Kommer ihåg då man själv var liten, inte var det så mycket fri hand, då man skulle göra pärlplattor, utan då hade man färdiga figurer som man fyllde i, och sedan kunde dom hängas upp. Vet inte om jag någon gång fastnade för själva ihop knåpandet, tyckte nog mer om att rita…och berätta historier 😀

En som hade andra talanger, var ju Åkes farbror, Jean Ragnar, han har jag skrivit om förut, och visat bilder på hans tidiga verk, då han ritade figurer på träskivor, sedan sågades dom ut och gjordes till små tavlor, som han bland annat sålde på barnens dag.

Då vi var på hans begravning, så hade dom lagt fram en hel del saker som han gjort och varit med om, där fanns en bricka, och då jag såg den, så kändes den igen och jag sa till Åke att jag trodde att vi skulle ha en sån, någonstans här i huset.

Och jag hade rätt, i ett letande efter något annat så dök den plötsligt upp, längst uppe i ett skåp:

004

Denna målade han då han var 14 år, vem som gjorde själva brickan, ska jag ha osagt, jag undrar om det inte var min svärfar, som hade ett litet samarbete med sin bror, och gjorde det andra som behövdes för att färdigställa en användbar bricka. Otroligt fin, synd bara att den ser ut att ha genomlevt sju svåra år, den har torkat och bitar har lossnat, men det går kanske att fixa, får fråga min händige karl, Åke, eller så låter man den bara vara. Får hitta en bra plats att ha den på.

Lillsyrran Emma Hällsten, har ju också en skapande ådra, här får ni ett exempel på ett av hennes verk, verkligen snyggt!

10603592_775026659199550_6694670085769461853_n

Tror att jag ska tvätta bilen idag, det blir ju en bra utevistelse, för både jag och Winstone. Han kan vara med mig och kolla så jag gör ett bra jobb, men först ska vi väl gå ut en sväng, och dessförinnan släppa upp djuren från källaren och mata dom. Hoppas på en bra dag för er alla!

008

 

 

Vilka önskningar…

Av , , 3 kommentarer 7

Vilken härlig dag igår, då man sitter i hörnet härute så var det varmt i solen, helt otroligt. Åke tvättade bilar, jag sopade lite stenar från plattorna, hade en skinkstek i ugnen, kaffe i koppen och inga bekymmer i hela världen…haha, och det har jag inte nu heller 🙂

010 021 018 013

Jag gick över på HP:s och innan jag gick kastade jag bort tulpanerna jag köpte förra lördagen, dom hade gjort sitt. Så köpte jag ett gäng nya, dom har ju så läckra färger, men jag undrade vad tusan jag köpt egentligen, så här såg dom ut då jag satte ner dom i vasen, och efter en timme så hade dom förändrats:

003 024

Åke kom upp med Theresé dagbok, han hittat i källaren. Ja, vi läste den, och jag ska säga med en gång innan ni tycker att vi är respektlösa, det är jag som skrivit dagboken till Theresé, och det var innan hon själv började skriva så smått. Jag klistrade in bilder och biljetter och skrev lite kort om hennes dag.

001 003 004 007

Men så stötte vi på en sida hon fyllt i själv, hennes önskelista inför 7 årsdagen och hör och häpna, med på listan finns följande…en tvätt/torkvinda!!! Alltså vad har vi för barn egentligen 🙂 En himmelsäng och ett hus…mja, jag törs lova att ett hus blev det inte och torkvindan skulle ju kunna vara en potentiell present inför hennes 29 årsdag 😀

Idag vet jag inte vad vi hittar på…den är oskriven än så vi får se. Önskar er alla en fin, lugn och skön söndag!

006

 

Suptallar

Av , , 2 kommentarer 7

 

Vad härligt att stiga upp och solen lyser och ATT det känns varmt, nu är det väl bara att hoppas att värmen är skön och inte så kvalmig som den brukar vara i stan. Det är väl den stora skillnaden, att sitta utmed en sjö eller i en asfaltsdjungel med ett fågelbad framför en, tyvärr.
Hem kom vi, men lång tid tog det. Vi gjorde ett stopp i Lycksele… på Dollarstore, åt middag på Mimas (numer Lottas) och försökte undvika alla vägomläggningar så gott vi kunde, och lyckades med det, fast då blir det alltid längre också.
Hann tvätta undan lite och gå igenom posten, en del stora oförutsedda brev… såsom räkningar, räkningar och reklam, intresseklubben antecknar. Idag ska jag bjuda Helena på lunch, åka bort på strömpilen och handla lite, sen får vi se.
Vi får en kattvakt nu då vi åker iväg, Birgitta ställer upp och matar och vattnar dom, härligt… det var som gruvsamt att ta med dom till Järlåsa, två hårbollar på ett mindre utrymme under 6 dagar, inte kul, som dessutom helst vill ligga på ansiktet på nätterna och slicka på påsar *suck*. Men nu slipper vi det, och katterna, slipper åka buss, vilket inte är en favorit.
Följande finns att läsa på Wikipedia och jag citerar: En suptall är en tall utmed en färdväg där resande förr brukade stanna till för att rasta, och som det antyds, ofta skall ha tagit sig en sup. Suptallen fungerade som ett formärke, det var ofta en äldre och grov eller solitärt stående tall, eller en tall som på något annat sätt utmärkte sig genom ett säreget utseende, som vägfarare kunde känna igen. En del suptallar är idag skyddade som naturminnesmärken, kvarvarande tallar av detta slag är ofta dels av hög ålder och dels utgör de kulturspår i landskapet. Slutcitat.
Och följande tall, finns efter vägen mellan Abborrttjärn (correct me if im wrong) och Piteå:
Åke sa att detta måste vara en sådan tall och inte är det en omöjlighet, svår att missa är den i alla fall. Nu är det kaffe på altanen, ha det så gott, allihop!
 

Älgvarning på Västerslätt

Av , , 2 kommentarer 4

 

Det blev en dag med fullt upp, igår. Jag var ute med Kerstin, sedan ett snabbt besök på vårdcentralen, prata med juristen, var in på Handelsbanken, handla, gick till huset, där jag skulle leta efter nödvändiga papper, städade upp i några lådor och skafferiet, hem och tvätta samt plocka undan all jul…fast precis som vanligt, då jag var klar med allt och förnöjsamt tittade runt på nystrukna gardiner och annat nytt så hittade jag en felande länk. En kvarglömd svart, julstjärna som jag satt upp mitt i taket. Och det skulle väl vara konstigt om inte fler små tomtar dök upp, bara så där.
 
I huset finns det fotografier i massor, och när jag stötte på dessa kunde man inte låta bli att le, och komma ihåg vilken ”bra” fotograf, svärmor var. Inte många kort som innehåller det hon egentligen ville visa:
 
Sedan fanns detta kort också:
 
och jag tyckte först att det inte riktigt stämde, med en älgvarningsskylt, uppsatt mitt emot kyrkan på västerslätt, men så kom jag också ihåg att det faktiskt varit en älg och sprungit runt här på villaområdet för flera år sedan. Då bodde Bronco, Åkes hund, hemma hos hans föräldrar, och han hade blivit som galen och stått och skällt nedåt vägen. Och svärföräldrarna förstod inte vad som tagit åt hunden förrän dom hörde att det sprungit en älg där.
 
Efter allt slit igår så gick vi då till slut i säng och jag slötittade i en Knasen, och ramlade förstås över denna lilla serieruta:
 
Apropå julen…och vad vi hade för oss på julaftonen, så kändes den liten träffande, eller hur Åke 🙂 ? Ha en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten