Etikett: veterinär

Frustrerande att inte få svar

Av , , 6 kommentarer 7

 

Jag hade ju ett uppdrag igår, att ringa försäkringsbolaget, Folksam, då jag ville veta om vår djurförsäkring skulle täcka operationen av Eloise. Hon började med att fråga om det stod något om veterinär på papperet jag höll i och det gjorde det, 20 000:-, vilket innebär att dom ersätter veterinärskostnader upp till den summan…OM…
Jag skulle ringa och säga åt veterinären att faxa ner ett underlag till dom som sedan måste godkännas av deras veterinär, om dom tycker att det är värt en operation, om den är nödvändig. Jaha, sa jag, då vill jag veta vad du menar med nödvändig… om man har att välja på att operera eller ta bort katten?
Nja, dom måste faxa ner ett underlag (hon svarade alltså inte på frågan). Ja ok, kan du då skriva en notering om att detta brådskar, hon har tid för operation imorgon, sa jag till henne. Nää, det går inte, vi har flera fall och det tas i turordning. Jamen den här katten kan inte vänta, jag fick dessutom tiden för att det skulle göras med en gång, jag vill för fasen inte bli dömd för djurplågeri.
Då fnyser hon: Jag antar att du ska operera katten i vilket fall som helst? Ehhh, om operationen kostar 20 000:- så inte betalar jag det då, jag VILL VETA vad detta kommer att kosta.
Då håller Maria på att vara så less på denna människa att hon tänker att hon har väldans lust att drämma luren i bordet så det ska göra ont i örat (jag vet, jag är barnslig ibland), men jag tänker det bara. Jag behåller lugnet och säger att jag ska säga åt dom att faxa underlaget
Jag ringer till veterinären som i sin tur fixar och faxar papperet, sedan ringer hon upp på eftermiddagen, men dom har fortfarande inte hört något därifrån. Nu vet jag att operationen kostar runt 4500:- om vi blir tvungna att betala hela kalaset och det var ju inte fullt så blodigt som vad jag föreställt mig, och veterinären säger att det ska nog inte vara några problem, det enda hon kunde tänka sig är om man nytaget försäkringen, vilket jag inte gjort. Den där skaffade jag för 7 år sedan, så… idag blir det av, för Eloise, hon får en andra chans.
Jag förstår att försäkringsbolag, kanske inte kan ge svar med en gång… men man behöver inte vara snorkig, och dessutom, precis som veterinären sa, då hon ringde upp, vi kan inte vänta flera veckor på att få ett svar från dom,hon måste opereras nu, för att slippa plågas. Och där skulle det väl ändå kunna ordnas en prio ett hög, där akuta fall, tas om hand med en gång.
Önskar er alla en fin onsdag!

foto, Theresé Hällsten

Malå och Jokkmokk

Av , , 4 kommentarer 5

 

Det finns bara en anledning till varför jag är vaken just nu, jag hade ställt väckaren på sju för vi ska åka med Eloise till veterinären idag. Halvnio ska vi vara där. Här kommer några bilder från vårat Malå och Jokkmokk:
 
Melissa och Nicco på kanottur
Här kommer lite bilder på min mammas barndomshus

Och ett kort på infarten dit…eller om man nu kunde kalla den för det:

Och här, kort på våran gigantiska syrenbuske, som vi inte får se blomma, varje år, inte då vi har sen semester:

På vägen hem passerar vi Rusksele…och deras ridskola, hahaa…eller vad det nu föreställer, snygg målning i alla fall 🙂

Veterinär besöket

Av , , 1 kommentar 5

 

Första veterinären jag ringde till hade en telefontid som jag redan missat, tycker att det är lite knepigt, för vad är det som säger att ett djur behöver hjälp under just den timmen? Nå, nästa som jag ringde var där dom tar in akut…dom hade tid på fredag. Sen hittade jag en annan veterinär, även dom i Vännäs och dom hade dropp – in, mellan 18-20, egentligen för vaccinering och enklare saker men dom kunde titta på Eloise, så vi åkte dit efter middagen.
 
Det var den ”gamla” skadan som spökade, hon har alltså gjort illa sig i knäet. Jag frågade, då jag ringde, om det kunde vara så att hon är försvagad där, då det kom på samma ställe och det var inte helt otroligt. Veterinären sa att det kan vara artros, och i värsta fall…om hon inte blir bättre och när inte medicinering hjälper längre, så kan man amputera benet. Låter grymt men hon sa att katter var ett av dom få djur som klarar sig lika bra på tre ben som på fyra. Men nu ska vi inte ta ut något i förväg, hon kanske klarar sig bra med det vi nu ska ge henne.
 
När vi ändå var där så frågade jag om dom kunde titta henne i munnen, vi tycker nämligen att det luktar illa om henne och jag har någonstans läst att det kan bero på tänderna och tandköttet. Det var det som var felet, hon måste dra bort några tänder och detta beror på en tandsjukdom som tydligen är vanlig bland katter, där emaljen fräts upp och sedan åker tänderna. Så nu är det bara att ringa och boka en ny tid för detta, men då kanske vi slipper åka till Vännäs.
 
Annars hände inget speciellt igår, vi såsade på och dagen kom och försvann.
 
Snart är det väl dags för bil träffarna på Gammlia, vi pratade om det för någon dag sedan. Tänk vad roligt det skulle vara om dom fixade ett typ, 50-60 tals museum, och kanske en loppis med saker som härstammar från samma årtal, det vore väl kul? Då fick man ännu en anledning att åka upp dit och tänk på alla som inte kommer i bilar utan bara strosar runt där, dom skulle säkert också söka sig in på ett sånt ställe. Men det är väl som med allt annat, någon ska ju hålla i det också.
 
Jaja, nu önskar jag er en bra dag, och må solen lysa på era ansikten!

Den skyldige, är hittad

Av , , 4 kommentarer 6

 

Uppvisningen som Nicco hade igår, i kyrkan, var bara bra. Dom blir bara bättre och bättre. Mina föräldrar var också där och tittade, och när det var slut så skyndade vi oss hit för att få se finalen i Mästarnas Mästare. Jag är inte ett dugg förvånad över vem som vann, han verkar ju kunna allt, helt otroligt egentligen.
 
Nicco fick plocka fram kameran och visa vad hon var ute och fotograferade på lördags kvällen, efter det att vi gått i säng…ser ut som en bäver, men ingen av oss, inte heller mina föräldrar, har någonsin sett en bäver däruppe. Pappa var lite fundersam och undrade om det inte kunde vara en jätte råtta av något slag, istället, men man kan nog inte säga säkert.
 
Den simmade vid strandkanten och det är svårt att se, när nästan hela kroppen är i vattnet, huvudet sticker upp och man kan se något svart, brett, bakom den, som skulle kunna vara bäver svansen, men hela djuret i sig, verkar vara för litet…jaja, vi lär inte få veta om vi nu inte kommer upp nästa gång och kan se en massa träd som är gnagt på, då kan man säkert fastställa att en bäver är i farten.
 
Nu vet vi varför Eloise var så långsam på att komma upp från källaren igår, hon haltar, med andra ord är det garanterat hon som var orsaken till kaoset i hallen, då vi kom hem. Jag var till veterinären med henne för något år sedan, då hade hon samma besvär, i samma ben, det var en sträckning hon fått, och säkerligen är det samma sak den här gången. Hon är verkligen hopplös.
 
Hon har dille på vissa saker, i lägenheten skulle hon också upp på hatthyllan, men hon är för tung för det, jag fattar inte hur hon ens kan ge sig på att försöka. Alltså herreminje, det här är ju katten som inte alla gånger tog sig upp på badkarskanten, för hon tippade baklänges då hon försökte, varför ger man sig då på ett hopp på två meter?
 
Ja, då vet jag i alla fall vad jag får göra efter jobbet, ett besök hos en veterinär. Då ska jag passa på och be honom eller henne, att även kika i munnen på katten, hon luktar dåligt och nu har jag läst att det kan bero på en inflammation i tandköttet eller nåt sånt. Dom kan ju titta så får vi höra.
 
Jobbar dag i dag, mellan 7-14, hoppas det vackra vädret håller i sig, nu har vi haft nog med grått och trist, tycker jag. Ni får ha en bra dag, allihop!

Frippe/Falconetti

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag hade en hamster då jag var liten, en gissning är att jag var runt tio år. Frippe hette han och var en helt ordinär hamster, med ett helt ordinärt liv i en bur med ett springhjul och ett litet hus.
 
Jag vet att det där springhjulet gnekade och levde om på nätterna, det är väl då dom flesta hamstrar är på hugget. Mamma berättade att min morfar kom och hälsade på en gång, han bodde ju i Malå så det var inte ofta han kom på besök, dessutom hade han ingen bil utan bara en invalidmoppe. Nå, han sov i en bäddsoffa ute i tv rummet, Frippe bodde i köket som ligger bredvid tv rummet. När mamma steg upp på morgonen upptäckte hon ett litet sabotage mot springhjulet, någon hade stoppat in en penna genom hjulet så det gick inte att snurra på.
 
Den skyldige var min morfar, han kunde inte somna med detta oväsen som Frippe gav ifrån sig på sin motionsrunda.
 
Frippe fick även följa med oss på husvagnsutflykt, detta kort har Emma lagt ut på Facebook så det har jag hämtat via Theresé:
 
Det är lillebror Lars, jag som står och försöker hålla upp Frippe mot kameran och storebror Sivert. Sivert som jag inte tyckte var snäll då han döpte om lille Frippe till Falconetti, då han hade fått något i ögat och bara tittade med ett öga. Då var han snabb, min bror, och gav honom ett namn på en tjyv och rackargubbe i serien dom fattiga och dom rika. Jag tyckte inte om den killen, och därför ville jag ju inte heller att min hamster skulle heta Falconetti…stackarn.
 
Han levde i alla fall ett gott liv på två år, hamstrar blir nog inte äldre, sedan fick han somna in med en spruta dödligt gift som en veterinär fick ge honom. Min pappa opponerade sig säkerligen mot detta men jag var tjurig, redan som liten och tillät ingen annan än ett proffs, att ta hand om den sjuke Frippe, så jag tog honom i fickan och åkte buss ner på stan där det fanns en veterinär som höll till i samma hus som fiket Fokus, jojo, och där blev han sedan omhändertagen på ett värdigt sätt.
 
Emma har även fixat ett kort på min pappa, taget i yngre dagar, så det sätter jag också ut här så folk kan se att han en gång haft färg på sitt hår.
 
Nicco har aldrig sett honom med annat än sitt vita hår och hon kände inte igen honom.
 
Önskar er en trevlig och innehållsrik lördag!
 
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten