Marja

Den långa resan.

Min fiende heter Erysipelas.

Så blev det vårdcentralen i dag igen. Fick tag på min doktor i morse och beskrev mitt värkande ben. Hon hade inga tider, men bokade in mig hos en trevlig akutdoktor i stället. Varför fick jag inte träffa honom redan i torsdags, i stället för distriktssköterskan som inte visste något?

Snabbsänkan var normal i dag och doktorn tolkade det som att penicillinet hade gjort verkan, men han ville utesluta blodpropp i benet, så jag fick en akutremiss till sjukhuset för ultraljud. Han ringde och bokade en tid, snabbt och smidigt. På remissen stod det att jag hade erysipelas (rosfeber) och när kvinnan som gjorde ultraljudet sa: “Jaha, du har erysipelas”, så hörde jag att hon sa ‘syfilis’. När hon såg min förskräckta min, sa hon ‘rosfeber’. Hur kunde jag höra så tokigt?

Det var ingen blodpropp. Doktorn som tolkade ultraljudet sa att det kan ta lååång tid att läka rosfeber och att det kan blossa upp igen. Han trodde att jag kanske skulle behöva mer penicillin.

Benet är svullet, i synnerhet på kvällen och värker på ett ställe på utsidan av fotleden. Ordination är högläge på natten och lindat på dagen, samt värktabletter.

Sen gick jag till den lilla affären på sjukhuset för att köpa färdig mat. I dag hade de potatisbullar med skinksås och morötter. Det gör jag ju aldrig själv och det var riktigt gott.
När jag stod och valde ett äpple till efterrätt, kom en ung man och bad om hjälp. Han skulle slå in ett paket och undrade om pappret som fanns på rullen var lämpligt.Är det presentpapper eller julpapper?”, frågade han. Pappret var ursvenskt presentpapper med dalahästar, midsommarstång och figurer i folkdräkter.
Vad ska du ha det till?”, frågade jag.
Jag ska slå in en present”.
Då är det helt rätt”,
sa jag.
Det hade jag nog sagt även om det hade varit en julklapp, för det fanns inget annat papper. Men vadå, jag slår in mina julklappar i tapetbitar ibland.

När jag for hem i rusningsbussen steg en liten söt tjej upp och gav mig sin plats. Hon såg nog att jag var trött och hade ont. Hon log så fint mot mig att det riktigt värmde i hjärtat.

Överhört i bussen: "Antingen blir det skitbra eller bajsdåligt." 

Ha en trevlig tisdagskväll <3

10 kommentarer

  1. Mii

    Jag känner med dig! Men ändå vad det bra att det inte va en blodpropp i benet.
    Erysipelas är det bakterie? Eftersom du äter penicillin?

    Så fint att du fick platsen av tjejen, härligt!
    Ta hand om dig.
    Kram
    Mii

  2. Maria Lundmark Hällsten

    Haha…så du hör lite halv dåligt ibland och för mig ser saker, och speciellt ord, ibland lite roliga och otroliga ut, vad man kan få till det, men kul kan det ju bli 🙂
    Antingen skitbra eller bajsdåligt…det var ett bra uttryck…eller obra, ja jag vet inte, men det finns ju saker som låter betydligt värre än så. Ha det gott och hoppas din rosfeber, snart släpper greppet.

  3. Marja Granqvist

    Svar till Mii (2010-12-08 01:14)
    Erysipelas är det läkarlatinska ordet för ’rosfeber’ och det är en bakterieinfektion i huden.
    Ja, den där tjejen var så himla söt och rar.
    Kram

  4. Marja Granqvist

    Svar till Maria Lundmark Hällsten (2010-12-08 09:32)
    Jag är nästan säker på att hon uttalade ’p’ som ’f’, det kanske skrivs med ’ph’ ibland. Sen var det första gången jag hörde det ordet… hade bara sett det på remissen. Dessutom var jag lite uppstressad av allt ståhej kring benet. Ja, det kan bli tokigt ibland.
    Ha en bra dag.

  5. Sus

    Usch, vad tråkigt. Men jag är faktiskt riktigt lättad över att det inte var en propp.
    När jag opererade foten gjorde stödstumpa under för värken, i kombination med att slänga upp benet högt så snart jag kunde. Svulland gör ont! Du har ju en infektion också, men i varje fall… prova. Och snåla inte på värktabletterna, det gör ingen glad.

    Så fint av flickan att ge dig sin plats. En stjärna i kanten åt henne!

    Och jag skrattar glatt åt kommentaren, det var då två alternativ att välja mellan 🙂
    Kram

  6. Babs

    Så skönt att det inte var en propp fast det låter som om Rosfebern kan sitta i länge.
    Skriver som Sus – på med stödstrumporna, jag tror det gör gott.
    Hoppas det ger med sig snart.
    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.