Lagom till jul har nr 5 av tidskriften VASAPLAN, som utges till stöd för människor i utsatta situationer, kommit ut.

Nya medarbetare har tillkommit och detta nummer fortsätter med samma höga kvalitet som de föregående. Det finns många intressanta artiklar, bl.a. en fin hyllning till Cornelis Vreeswijk, skriven av Marcus de Zayo Hellqvist, apropå den bioaktuella filmen om Cornelis liv. Vi får också en inblick i psykisk ohälsa och ett personporträtt av skådespelaren Hans-Ola Stenlund, som är en del av Västerbottensteaterns berättarensamble.

Det som intresserade mig mest var en artikel om Ruth Mannelqvist, docent vid Juridiska institutionen, Umeå Universitet, som just nu forskar om arbetsförmåga och sjukförsäkringar. Artikeln handlar inte om det, utan om hennes tidigare forskning kring brottsoffer, där inaktuella lagar och regler ger utrymme för att skuldbelägga brottsoffret genom att säga att de har “utsatt sig för riskbeteende” och detta visar sig drabba de svagaste hårdast. Jag kom osökt att tänka på våldtäktsoffer som förhörs om sitt beteende, klädsel m.m. Det känns som att jag vill återkomma till det här ämnet senare.

Nu till något helt annat. “ Bakterieodlingen från såret visade ingen bakterieväxt”, stod det kort och gott i ett brev från min doktor. Vad betyder nu det? Jag tolkar det som att det inte har utvecklats till något farligare än det var från början… för det är ju en bakterieinfektion.

Var på vårdcentralen för omläggning i dag. Det ser lite bättre ut. Ny omläggning på måndag.

I dag var det snöstorm med blötsnö. Fönstret i korridoren till paviljongen på Mariehems vårdcentral var så här fint.

Ha en trevlig fredagskväll <3