Marja

Den långa resan.

Kopparormen i mitt öra.

Mina vardagsörhängen heter Vaskikäärme, ’Kopparormen’, ett enkelt Kalevalasmycke.

Jag köpte dem i Finland för några år sedan och har använt dem i stort sett dagligen sen dess. I förgår kväll fastnade det ena örhänget när jag drog tröjan över huvudet, slets loss och försvann. Jag var i badrummet och hann bara uppfatta en dov smäll bakom mig. Örhänget for upp i luften, slog emot något och hamnade… någonstans. Jag letade överallt på golvet, sopade under hyllan, kollade alla korgar med grejer jag har i hyllan, ovanpå hyllan (hu, så mycket damm där var), i stort sett överallt. Innan jag gick och la mig gjorde jag en ny koll på alla ställen jag kunde komma på, utan resultat.
I dag har jag haft ett par andra örhängen, som inte alls är lika bekväma och det har grämt mig omåttligt att mitt favoritörhänge är borta. På eftermiddagen la jag mig på soffan och försökte visualisera var det kunde vara… fick några vaga signaler, gick till tvättkorgen och började systematiskt tömma den. Jag hade tittat i den förut, rotat runt lite, men nu tog jag upp varje plagg och skakade det och JA nästan nere vid botten såg jag något glimma till, mitt älskade örhänge. Gissa om jag var lycklig! Där ser ni. Jag ger mig aldrig!

I går var det akvarellmålning igen och nu fick vi färgfoton att måla efter. Röda härbren och hus. Jag valde ett foto från kyrbyn i Öjebyn utanför Piteå. Faluröda längor med små hus i bredd, blå och gröna dörrar, bruna och turkosa fönsterluckor med järnbeslag. Jag blev ganska nöjd, några justeringar och sedan dyker kanske målningen upp i något sammanhang. Hela höstterminen var jag ju missnöjd med allt jag målade, men nu känns det roligt igen.

I kväll har jag varit på vattengympan, i morgon ska jag göra något roligt och på lördag är det pysselträff med Häxorna igen, samt årsmöte. Jag har skickat iväg två kort till Stockholm med hälsningar på Alla hjärtans dag. Nu har jag tre födelsedagskort jag måste göra.

Har ni sett den fantastiska fullmånen? Trind och knallgul hänger den över husen.

Ha en fortsatt trevlig torsdagskväll <3  

 

10 kommentarer

  1. Märta

    Vilken tur att du hittade örhänget. Jag brukar beundra dessa när du bär dessa.
    Ge aldrig upp!!! Bra.
    Gärna mera bilder på dina fina tavlor. Så vackra!!
    Kram

  2. Görel Hedberg

    Jag kan leva mig in i din glädje då du hittade örhänget. Det gäller att följa den där lilla tankeimpulsen som kikar fram…

  3. Marja Granqvist

    Svar till Görel Hedberg (2012-02-14 09:54)
    Om man ger sig tid och ro att tänka, så kommer tankeimpulser värda att följa. Antagligen registrerar hjärnan något andra sinnen inte hinner med just då.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.