Petter Nilsson(SD)

Kommunal utjämning, Glesbygd och mina tankar om utredningen.

Det har varit mycket snack om det nya förslaget på kommunal utjämning.

Hur det påverkar Västerbotten?
Det återfinns här, se särskilt dokumentsida 37 f, samt 83.

För Västerbottens del är nettot starkt positivt med förslaget, och endast Vilhelmina tycks få en negativ förändring.

Ok. Jag hade inte tänkt skriva det här inlägget ursprungligen. Ursprungligen.

Sett Petter Bergner skriva i ämnet, där han hoppas att man skriver och får gehör för bra remisssvar från små kommuner. Låt vara att man kan diskutera valet av nycklar, och vilka system som är mest rättvisa, så är kommunal utjämning svårligen löst på ett fullständigt rättvist sätt.
I detta fallet är det affär att se de stora penseldragen. Den stora mängden offentliga medel som exv gått till Malmö har förstås också inneburit att mindre medel gått till kommuner med betydligt tuffare förutsättningar att erbjuda välfärd i glesbygd. Detta medans glesbygdskommuner fortsatt gå på knäna.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har traditionellt varit en stark remissinstans.
Skrev själv en motion i ämnet till SKR senaste kongressen, där jag hoppades att man skulle se till behovet av ett beslut för att se efter de små kommunernas intressen.
De är illa representerade i organisationen, oavsett partitillhörighet.

Betänk att man inte stärkt glesbygdsindex i gamla systemet, sedan glesbygdsverkets tider(vilket mig veterligen lades ned i slutet på 2000-talet).

Nu ska också lyftas att inget annat parti i region Västerbotten biträdde motionen som inlämnad.
Tycker det är dåligt av de västerbottensrepresentanter som sitter i SKR, men lyfter också lite av de bekymmer som SKR har.

Nåväl. Ett annat bekymmer är att många tjänstemän kör det där med, ni vet, man skyddar sin egna rygg.
Det innebär att ifall någon kommun skriver något välartikulerat och till synes välmotiverat – gärna med erforderlig brödtext som komplement – så är oddsen att den personens text kan vara tryggare att gå vidare med. Det innebär förstås inte att den texten nödvändigtvis har förståelse för de ekonomiska bekymmer en glesbygdskommun har.
Tvärtom, är de få resurser som glesbygdskommuner har, något av en svårighet för att kunna svara på alla remisser på ett riktigt bra sätt.

Vi får följa utvecklingen, men jag är övervägande positiv till utredningen. Det är jag.

Etiketter: , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. brorson

    Det är det märkliga fenomenet att man inte kan stödja ett bra förslag, om det kommer från ”fel” parti. Bara därför. Som med Vänsterpartiets förslag om ”sverigepriser” på el. Det och mer vindkraft, gör att vi kan klara oss utan kärnkraft. tror V. Där tror V fel. Att V har överskattat nyttan med ”sverigepriser” gör ju inte förslaget i sig dåligt. Tillsammans med ny (ett par reaktorer) eller åtminstone fortsatt drift av de befintliga, hade vi fått tillräckligt med både billig och pålitlig el. Vi hade inte behövt slopa export och import från Norge (mycket vattenkraft) och Finland (kärnkraft, inkl en nystartad reaktor).

    Petter har rätt om skatteutjämningen. Och att småkommunerna är illa representerade i organisation (SKR) – oavsett partitillhörighet. Detta borde man kunna ändra på, eftersom representanterna inte utses genom allmänna val, i vilka principen att varje väljare har en röst gäller.

    Det är också bekymmersamtatt stockholmsklägget bland journalister ser som sin uppgift, likt gamla tiders präster, att bestämma vad som är rätt och fel (gott och ont). Det var faktiskt inte Jimmie Åkesson, som det kritiserade ”klägget” nu har lurat i nästan hela svenska folket, som var först med det begreppet, utan Håkan Juholt under sin korta tid som S-partikedare. Innan han blev heltidspolitiker, var Juholt journalist på en landsorstidning, och torde väl ha sammanfattat vad landsortsjournalisterna tycket och tycker om de opionsledande kollegorna i Stockholm. Klägg betyder för resten kletig massa. Alla tycker lika, trots att man låtsas ha olika åsikter utåt. Denna sanning, som är välkänd bland svenska journalister blir politiskt inkorrekt om Åkesson var först med begreppet, vilket han alltså inte var.

    Nu upprörs klägget av Malin Ekmans illojalitet i samband med att hon sa upp som USA-korrespendet för SvD, i protest mot den konformism, som har anbefallts från redaktionen i Stockholm. Exsoressen förklarar storvulet ”journalistikens uppgift”, som om den vore något större än att tjäna pengar åt tidningsägarna. Jo att tala om vilka som är de goda (Biden och Harris) och de onda (Trump och Orban). vilket Malin Ekman inte riktigt hade hållit med om. Liksom Juholt under sin tid som journalist, har ju Ekman under sin tid som USA-korrespndent befunnit sig på visst avstånd från den kletiga massan i Stockholm.

    ”ingen kan längre lita på Ebba Busch” skrev kolumnisten Ylva Nilsson i Expressen igår. Själv litar jag mer på Ebba, sedan jag läst Ylva Nilssons kolumn, än före. En politiker, som kan ändra sig, sedan hon upptäckt att hon haft fel. är ju mer att lita på ön en som aldrig ändrar sig för att dölja att hon haft fel från början. Upprördheten är, enligt Nilsson, stor på högsta niv inom EU. Ebba har ändrat sig lite grand. Det har resten av regeeringen också gjort, men håller tand för tunga. Med regeringens senaste beslut, kommer Sverige inte att nå ”klimatmålen” redan 2030. Och det är förstås _SD:s fel. Expressena Viktor Bart- Krohn förklarar grötmyndigt att reduktioplikten (inblandningen av biobränslen) påverkar klimatet, men inte tillräckligt för att nå klimatmålen.

    Avges ingen koldioxid vid förbränning av biobränslen? Snarare mer än mindre än vid förbränning av rena bränslen (bensin och diesel). Förstår Bart-Krohn ens vad han pratar om, eller för han bara vidare kläggets uppfattning om gott och ont? Som präster har gjort under alla tider – oavsett religionstillhörighet. Tro på det goda och förkasta det onda. Som jag tidigare har skrivit är dyrkan av gamla klimatgudar den nya religionen: Koldioxiden är synden och elektrifiering frälsningen.

  2. Jonsson

    Mycket siffror där att hålla reda på. Undras hur det ser ut på papperet för Malmö, Göran Perssons framtidsprojekt med bro och drömmen om en regionrelation ihop med Danmark!
    Ännu fattigare efter Mello-jippot? De behöver kanske fler rosa enhörningar som tröst?

    Tjänstemän i Västerbotten vill dra in mjölken i skolbespisningen och skolskjutsar. Till och med pennor och sudd ransoneras.
    När eleverna vuxit upp och fått egna barn, ja, då vill de säkert bo kvar i hemkommunen? Och låta de egna ätteläggen också vandra kilometrar längs trafikfarliga, mörka, kurviga, smala, bergiga byvägar med dålig sikt och bristande snö- och halkbekämpning vintertid till en trafikfarlig ”uppsamlingsplats” – för att SKR och kommunen ska ”spara” pengar.
    Byborna betalar skolskjutsen stod det i VK nyss.
    Fler kommuner kör denna manöver och struntar i säkerheten, för fartgupp och omkörningsfri zon måste ”uppsamlingsplatsen” ha. Skolplikten borde gälla huvudmannen också.
    Det verkar som att makten inte alls frågar och heller inte lyssnar vare sig på barn eller föräldrar. Demokratin övertrumfas negativt av ekonomin.
    Och hur är det med gratiskaffet i länets Kommunhus?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.