Lage Olovsson

blå

Av , , Bli först att kommentera 25

IMG_4389

Riggat, men då kom regnet.
Besynnerligt vad några usliga brädlappar längst upp längst ut kan göra för känslan av säkerhet. Strax inunder ställningen står en tuktad yvig tuja, äv. kallad ”livsträdet”, liksom med båda händerna beredd att ta lyra.
Ännu sover väl byn i sitt gräs och hustrun tinar rabarber på ett fyrkantigt fat.
Här vankas paj vill man tro.

IMG_4390

Bli först att kommentera

skogsdungen

Av , , Bli först att kommentera 31

004

Här inne i dungen gömmer hundkäx och midsommarblomster resterna av en byggnad.
Vegetationen tätnar kring tegelrester och en kullvält järnspis som kanske inte genast för tanken till något som engång sägs ha inrymt en telefonväxel. Säkert var den av den där väldigt analoga sorten där telefonisten omgående och på basis av vad som var allmänt känt kunde avslöja inte bara när men också varför det inte alls var lönt att försöka koppla fram samtalet.
idag strävar kommunernas växel att på ungefär samma sätt stämma i bäcken när det gäller inkommande telefonsamtal till tjänstemän och politiker. Enklare spörsmål ska så att säga kunna lösas av växelpersonalen.

Bli först att kommentera

rötter

Av , , Bli först att kommentera 28

efter

Inskarvningen av biten på balkongrelingen gick bättre än jag befarade.
Jag gruvade nästan för det hela. Skoltidens massfabricerade skärbrädor borgar för en viss respekt för träet, men inte så mycket mer. (Det såg ju många gånger ut att vara med sorg i hjärtat som slöjdläraren la bitarna av kostbart snickarvirke i lärjungarnes händer).

roots

Under tiden gav sig hustrun på en trädgårdsmegära som krupit allt närmare huset vid östra gaveln. Dess små lila blommor hade tycke av någonting långhalsat och extraterrestrialt.
De grova om luftstrupar påminnande rötterna som småningom fyllde skottkärran grep kors och tvärs omkring sig i jordytan.

Bli först att kommentera

grässtäpp

Av , , Bli först att kommentera 33

stapp

Man måste låta sig förundras över grässtäppen som brer ut sig åt alla håll här i Agnäs.
Man måste dra på sig stövlarna och gå i någon riktning.
Man måste med fötterna försöka fatta den möda som lagts ner på att bryta undan stubb och sten och som gjort landskapet böljande lättgånget.
Bilden bedrar nämligen, låter ögonen ta genvägen bort till brynet.
Men man kanske inte måste göra det just nu. Så här strax innan skörden.

Bli först att kommentera

dimma över dalen

Av , , Bli först att kommentera 32

dimma

Dimma som böljar lite fram och tillbaka över dalen men än är tuppen tyst. Jag tror förresten att den går lite fel. Den gal lite när det faller hen in över dagen.
Vaknade tidigt av ett rötangrepp på balkongens fingerskarvade sjutumsräcke. Man märker tydligt av sjuttitalets frosserier i fingerskarvar. Tekniken var måhända lite nymodig då och allt skulle liksom töjas ut på längden.
Fingerskarven är långt starkare än vad virket i sig är – minns jag att man argumenterade.
Troligen stoppar själva fingerskarven, limmet, också ypperligt mot röta.

Bli först att kommentera

lördag

Av , , Bli först att kommentera 25

glesp

Byter och bättrar bitar av det glespanelade taket under joddlarbalkongen.
Fast igår blev det mest inre tjänst pga regnet och vresblåsten som slet och drog och dröjde sig kvar som ett bakrus efter dagar av storm och väta.
Det gäller att ta fram vad som möjligen nedärvt finns kvar av långväga lasskörarmentalitet och sas försöka stirra sig blind på hästens bakben. Att inse att man inte kommer att hinna med riktigt allt av vad den där som ömsom tittar på klockan och ömsom knackar en på axeln och menar att man snarast bör ta itu med.
Desto uppbyggligare är det då att t.ex. tänka på renoveringen av slottet Versailles 3000 fönster såsom det nyligen visades i tv. Där som man bara byter bitar av karmträt och blandar färg som vore det en exklusiv sås i vardande.

Bli först att kommentera

greensleeves

Av , , Bli först att kommentera 31

001

Som vanligt varit upp på ‘datjan’ på morronen. Vittjat tidningslådan och gett Noname mat.
Hon bor kvar där tills vidare, har lite vid sidan av den kommunala varianten mattjänst två ggr per dag och vaktar tunet med all sin imponerande arrogans. Hon hör förmodligen rätt dåligt, men lockas likväl fram ur ladugårdens gömslen av den plåtiga skrällen från Volvons dörr som antagligen känns lika mycket som den hörs.

002

Äppelträdet blommar och eken kastar skuggor på stugväggen.

003

Blommar gör också clematisen.
Vis av skadan från några nödår när clematisbladstekeln härjat växten svårt sätter den nu liksom för säkerhets skull blommor väldigt tidigt – innan stekeln ska hinna injicera sina ägg i plantans stjälkar.
Ett par somrar har jag använt den brända jordens taktik och helt enkelt kapat ner clematisen helt för att inte larverna skulle ha några blad alls att sätta i sig. Än så länge har jag inte kunnat se en enda av de baktill som fyrverkeripjäser tändsatsröda steklarna runt clematisen.

Bli först att kommentera