Ytterligare ett slag mot landsbygden i norr – Vad händer med Bussgods?

Av , , Bli först att kommentera 20

I förra veckan var jag iväg upp till Arvidsjaur där bl.a frågan om Bussgods framtid togs upp och jag tillsammans med mina kamrater i R10 skrev en skrivelse till Region norrbotten:

Sedan många år tillbaka har Regionerna i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Norrbotten haft ett gemensamt ”barn” i form av Bussgods.

Bussgods är ett logistikföretag med lång och stolt historia. Genom åren har vi transporterat gods för både privatpersoner och företag över hela Sverige. Godset fraktas i huvudsak med buss i linjetrafik, vilket innebär att passagerare och paket körs i samma fordon. Miljövänligt och punktligt!”

https://www.bussgods.se/om-oss

Ett företag som ligger rätt i tiden helt enkelt, inte minst med tanke på hotet mot miljön och synen på kombinerad mobilitet.

Bussgods är en affärsdrivande verksamhet som erbjuder kunderna godstransport i den reguljära linjetrafiken med buss. Godsverksamheten bedrivs på persontrafikens villkor, vilket innebär att vid planering av trafiken sätts alltid persontrafiken i första rummet.

I Västerbotten genererar Bussgods årligen ett par miljoner kronor i överskott – medel som dels går till de kommuner som väljer att bedriva linjetrafik med godsrumsfordon, vilket är något dyrare än trafik med ”vanliga” bussar. Den part som får den största intäkten är Region Västerbotten, som finansierar merparten av trafiken med godsrumsfordon.

Bussgods måste generera överskott, eftersom man konkurrerar på den privata marknaden och kan inte finansieras med skattemedel.

I Västerbotten har Bussgods 28 anställda och verksamheten omsätter knappt under 45 mnkr. Verksamheten bedrivs på många busstationer i länet, både med egen personal men också genom entreprenadavtal med lokala företag. På samtliga platser där verksamhet bedrivs svarar man för service både till godskunder och resenärer. Bussgods är alltså en förutsättning för att vi ska ha bemannade busstationer i länet.

Under senaste åren har ett närmare samarbete diskuterats och målet har varit ett gemensamt Bussgodsbolag i Norrland. Allt för att möta en kommande framtid och hårdnande konkurrens. Jämtland/Härjedalen valde dock 2017 att avveckla sin verksamhet. Ett beslut som fått stora konsekvenser för näringslivet i den regionen. De kvarvarande 3 länen har fortsatt arbeta för ett gemensamt Bussgodsbolag. De största bussgodslänen har alltid varit Norr- och Västerbotten, vilket förklaras av de stora avstånden och glesa befolkningen.

Bussgods har alltid varit livlinan för just våra mer glesbefolkade områden där man varit ensam om att med dagliga turer leverera gods till och från kunderna. Kåbdalis, Ammarnäs, Vittangi, Ramsele och Funäsdalen – listan kan göras lång över små orter som har länkats samman via Bussgods. I Norrland finns flera länsgränsöverskridande busslinjer som upphandlas gemensamt av de län som är berörda – vilket innebär att både passagerare och gods fraktas och tillsammans skapas ett fungerande flöde. För alla mycket betydelsefullt – i Västerbotten har vi till exempel mycket nära samarbeten med företag och kommuner i Norrbotten.

Under våren började oroande signaler sippra ut över att Bussgods i Norrbotten var på väg mot en kursändring. Informationen till övriga var knapphändig och det slutade i ett dråpslag där Länstrafiken i Norrbotten helt abrupt tog beslut på att lägga ned Bussgodsverksamheten. Detta utan dialog med vare sig kommuner, eller samarbetspartners på andra sidan länsgränsen.

Ett gott samarbete med transparens och ömsesidig respekt har övergått i hemlighetsmakeri och sekretess där en seriös konsekvensanalys gällande verkningarna för näringslivet i Norrbotten samt Bussgods i Västerbotten lyser med sin frånvaro. En skandal att detta inte presenterats öppet för andra Bussgodsaktörer och berörda beslutsfattare.

En snabb analys av konsekvenserna visar på allvarliga effekter för såväl Bussgods i Västerbotten, men framförallt för de företag i Norrbotten som nu lämnas åt sitt öde.

Hur har man tänkt lösa godstransporterna så att företag kan fortsätta verka i hela Norrbotten, men även i Västerbotten?

R10 består av åtta inlandskommuner i Västerbotten och två kommuner från Norrbotten och vi ser med mycket stor oro på Region Norrbottens nedläggning av Bussgods i Norrbotten och vad det kommer att innebära för deras partner i Västerbotten inom såväl infrastruktur, godsleveranser och ekonomi.

Vi 10 kommuner kräver en grundlig konsekvensanalys som på ett transparent och öppet sätt delges oss i denna för oss mycket angelägna fråga.

Vilhelmina 190625

För Region 10 räkning gm.

Magnus Johansson

Kommunstyrelsens v. ordf. Vilhelmina

Lilly Bäcklund

Kommunstyrelsens v. ordf. Lycksele

Britta Flinkfeldt kommunstyrelsens ordf. Arjeplog

 

Bli först att kommentera

Jag vill skicka en Norsjöbo till EU

Av , , 9 kommentarer 15

Det pratas mycket om att få politiker som ”vet vad de sysslar med” och som förstår hur ”vi” har det uppe i norr.

Nu har vi chansen då Erik Bergkvist från Socialdemokraterna kandiderar till EU.

Den ende valbara norrlänningen då han är på plats 4 på Socialdemokraternas lista.

Född och uppvuxen i Norsjö. Hamnat i Umeå via Skellet. Nationalekonom och jobbar inom regionen med utvecklingsfrågor. Få i vårt län kan mäta sig med honom då det gäller kunskaper om EU och dess betydelse för oss.

Detta är hans tre viktigaste frågor som han vill driva:

  • Regional utveckling

    Att hela Europa får utvecklas. Ökande klyftor mellan länder och regioner kommer öka konflikterna. Ett jämlikt Europa utan klyftor gör alla rikare

  • Miljö och klimat

    Klarar vi inte klimatfrågan återstår inte så mycket annat. Ska vi få med oss människorna i detta krävs att de nödvändiga besluten inte slår orättvist.

  • Sysselsättning och sociala frågor

    Full sysselsättning och bra villkor på arbetsmarknaden gynnar alla

Jag har förtidsröstat och jag kryssade nr 4: Erik Bergkvist

9 kommentarer

Regionledningsmöte och Mötesplats Lycksele

Av , , Bli först att kommentera 10

Under onsdagen träffades ”ledningarna” i de 15 Västerbottenskommunerna i Lycksele för att diskutera de olika frågor som finns uppe på den Västerbottniska agendan.

Ett mycket intressant föredragande var från Gmc, Glesbygdsmedicinskt centrum om HUR vi kan jobba för att stärka attraktionskraften för att locka till oss kompetens inom vård och omsorg. Sjukvårdspersonal, läkare/tandläkare, sjuksköterskor etc, etc.

Det är INTE bara lön det är frågan om utan det är mer komplext än så där arbetsmarknad, fritid, boende och livet i övrigt påverkar vid rekrytering.

Möjligheten till forskning har tidigare varit främst utifrån universitetssjukhuset i Umeå och det gentemot läkare. Nu diskuteras forskningsmöjligheter även för sjuksköterskor och detta via tex Storuman och Vilhelmina. En chans att jobba, forska och göra karriär håller på att öppna sig. Mycket bra och tror jag något som kan bidra till att rekryteringen av sjukvårdspersonal blir lättare/mindre svår.

Länets ”framtidsplan”, RUS (Resultat och UtvecklingsStrategi) diskuterades utifrån de mål som tagits fram utifrån Agenda 2030 och jag satt tillsammans med två representanter från Skellefteå och plockade fram formuleringar som vi ville trycka lite extra på. Kompetensförsörjning, företagande och kultur såg vi som våra bidrag bland alla andra.

Dag två bjöd på seminarier där jag återigen satt med i en grupp som pratade RUS (jag gillar att jobba framtid) tillsammans med bl.a regionens tjänstepersoner som ska ta fram det slutliga dokumentet som ska staka ut riktningen in i framtiden.

En uppgift var att gruppvis skåda in i framtiden (år 2035) och beskriva utifrån vissa förutsättningar hur vi trodde det såg ut. Detta på 15 minuter så det gäller att hålla fokus.

Nästa pass handlade om AI, artificiell intelligens och hur vi tar vara på den teknik som kommer och använder den inom region och kommun till allas vårt bästa.

Två hektiska dagar går mot sitt slut. Sitter och väntar på att klockan ska bli 18 för ett styrelsemöte i AK (ArbetarKommunen). Sedan upp till fjället.

Ha det gott allihop!

 

Bli först att kommentera
Etiketter:

South Lapland airport, SLAAB. Vad gäller?

Av , , 4 kommentarer 18

Senaste tiden har vår flygplats, South Lapland airport (SLAAB) diskuterats i olika sammanhang. Dels den utbyggnad som nu pågår och dels ur ett ekonomiskt perspektiv och kommunens ansträngda ekonomi.

Både jag som avgående styrelseordförande i SLAAB och bolagets VD Johan Hagelberg har sett detta som bekymmersamt att löst tyckande florerar och därför ville vi gå ut med information om vad som VERKLIGEN gäller för vårt gemensamma kommunalägda flygplatsbolag. Till vår hjälp hade vi Vilhelmina kommuns kommunikatör och du kan läsa resultatet HÄR.

Har du sedan frågor är du välkommen att ställa dem till mig. Jag ska svara så gott jag kan.

Med det vill jag önska alla en trevlig helg. Ser ut att bli värme och det kan vi nu behöva!

 

4 kommentarer
Etiketter:

Skogsskiften till salu eller sälja kon för att få råd till mjölk

Av , , 6 kommentarer 22

På senaste fullmäktige ställde jag en interpellation till kommunalrådet Annika Andersson (C) utifrån en markaffär som beslutades av sittande majoritet, Koalitionen vid KS-mötet den 26/4. Detta utifrån att frågan enligt mig var av principiell karaktär och du kan läsa den här.

En liten bakgrund.

Vilhelmina kommun är en av Sveriges största kommunala skogsägare med en areal på över 10 000 har. Ca 6700 har av dessa är skog.

Vi har varit försiktiga med att avyttra skogskiften då vi, kommunen ”använder” dessa marker för olika ändamål. Det kan vara för egna verksamheter eller i markbyten för olika ändamål/verksamheter. Sedan är skogen mer än bara ”pengar i kassakistan”. Det är rekreation och naturupplevelser för kommunens medborgare. Vi ska ha goda/bra skäl för att sälja ut kommunmedborgarnas skogsinnehav och vara ytterst restriktiv. Så HAR det varit.

En förfrågan kom in till kommunstyrelsens arbetsutskott om att köpa ett kommunalt skogsskifte på dryga 38 har. En värdering hade gjorts av externa tjänstemän och även av kommunens tjänstepersoner. Virkesförrådet är på 1700 m3sk och priset var satt till 300 000 kr. Men au sa nej till att sälja. Ingen emot. Allt utifrån ovan nämnda skäl. Saken skickades vidare till kommunstyrelsen. För vår del i S+V trodde vi saken var ur världen. Så var inte fallet.

Koalitionen svängde. Godkände en försäljning av marken. Vi blev milt sagt tagna på sängen. På min fråga VARFÖR fick vi svaret av två koalitionsledamöter att ”kommunen behöver pengar”. Jag blev upprörd. Sälja ut av vårt markinnehav för att få pengar till driften?

Pissa i brallan värmer för stunden. Sälja kon för att köpa mjölk. Välj själv vilket som passar bäst.

För mig var detta helt oacceptabelt varav jag skrev min interpellation och ville ha svar hur man från Koalitionen såg på denna fråga. Ett svar fick jag av Annika Andersson (C) där jag håller  med om det mesta, men ställer mig frågande till de två sista meningarna.

En lång och bitvis hätsk debatt följde i fullmäktige.

Här skiljer sig våra versioner om vad som sagts på tidigare möten i ks.

Har de de argument som man åberopade nu på fullmäktige delgetts oss på kommunstyrelsemötet hade jag kunnat förstå dem och ta dessa under övervägande, men de kom aldrig. Jag vet att Koalitionen diskuterade det internt, men inte ut till oss i oppositionen på mötet. Därav min interpellation.

Utifrån denna beskrivning och fundering så dök en hel del frågor upp:

Hur ska man motivera nästa förfrågan om markköp? Den ena får köpa, men inte den andra?

Nu sålde man ut 38 har mark med ett dokumenterat bedömt virkesuttag på ca 1700 m3sk till 300 000 kr. Det blir ca 176 kr/m3sk. Ett lågt pris på så pass mycket timmer enligt uppgift. Men utöver det fick köparen marken på köpet.

Till vilket pris säljer nu Koalitionen ut de kommunala skogskiftena?

Om man var ute efter pengar;  Varför avverkade man inte själv eller la ut skiftet på anbud?

Som ett sidospår/pseududebatt började det ifrågasättas varför jag tog upp försäljningen av skogsskiftet hela tiden och det inte hörde till interpellationen…..

Antingen har man inte läst interpellationen eller läst och inte förstått. HELA denna interpellation och mina frågeställningar/undran utgår från den affären och det står i interpellationen.

6 kommentarer

Fullmäktigemöte, skog och Nästansjö skola

Av , , Bli först att kommentera 17

Igår hade vi fullmäktige och här kommer ett axplock. Håll till godo.

* Motion från SD om att terrorister inte är välkomna till Vilhelmina

På initiativ av Fullmäktiges ordf. togs denna motion inte upp till vidare behandling då den inte är förenlig med lagstiftningen.

* Interpellation om Koalitionens syn på försäljning av Vilhelmina kommuns skogsinnehav

Jag själv skrev denna interpellation utifrån ett tidigare kommunstyrelsebeslut om att sälja ett skogsskifte på 38 hektar till priset av 300 000 kr. I mitt tycke en principiell fråga som gick stick i stäv med med hur vi resonerat och beslutat tidigare. Nu även till ett underpris. Jag kommer att utveckla detta mer i kommande inlägg.

* Nästansjö skola

Detta var uppe dels som en interpellation, men även som ett eget ärende.

En lång debatt där ärendet bollats i den styrande majoriteten. Koalitionen i utbildningsnämnd föreslog ett fullmäktigebeslut om avveckling medan dess ledamöter i kommunstyrelsen föreslog att skolan skulle vara kvar.

VI, S+V har hävdat från dag ett att Nästansjö skolas vara eller inte vara hör till den lokalberedning för skolans lokaler som vi håller på med. Med andra ord har vi ingen åsikt i frågan för tillfället.

Mycket och lång debatt, men om Koalitionen varit mer samspelt hade inte frågan kommit upp på dagordningen överhuvudtaget. Att sedan div. ledamöter från Koalitionen uttalat sig och föregått de politiska processerna är olyckligt. Starka känslor bland föräldrar, personal och elever har rörts upp helt i onödan.

Beslutet blev en minoritetsåterremiss, men även att skolan är kvar så länge inget annat beslutas.

* Reglemente och arvode för kommunstyrelsen

Frågan har stötts och blötts sedan valfullmäktige efter att Centern lanserade sitt delade ledarskap. Vårt reglemente har inte medgivit detta och tid och energi har gjorts för att få till detta. Normalt sett brukar vi göra detta i en förtroendemannaberedning, men då denna fråga inte lyftes i den förra beredningen under den förra mandatperioden blev det nu.

Nu blev de sista ändringarna antagna, men av det delade ledarskapet blev det inget. Dock ligger nu detta reglemente som en grund kvar och det är bra.

* En ny kommunikationsstrategi blev antagen.

* Ägardirektiv för de kommunala bolagen

Åter en långkörare, men där vi trots allt börjar skönja slutet.

Bolagsordningar och ägardirektiv är de handlingar där Vilhelmina kommun som ägare skriver in sin viljeinriktning till bolagen och hur de ska jobba. Viktiga dokument som ska ge bolagsledningen stöd, styrelse och VD stöd i sina arbeten.

Förutom en del juridiska spörsmål finns en oenighet i hur vi ser på vårt bolag South Lapland HoldCo och sammansättningen av dess styrelse.

Beslutet blev trots långa diskussioner att godkänna bolagshandlingarna för VIBO/VIFAB. Våra bolag inom fastigheter. För flygplatsbolaget SLAAB och SLHAB blev det en ny remiss med jobb med dessa bolagshandlingar och syn på bolagen fram till nästa fullmäktige 17/6.

* Kollektivtrafikens organisering och finansiering i Västerbotten(framtida) antogs

* Div. valärende

Ivan Larsson (C) har nu formellt avsagt sig sina uppdrag. Joakim Risberg (C) tar över hans platser i kommunstyrelse och dess arbetsutskott. Fullmäktigeplats väljs man till via valet och är en personlig plats. Där hoppar en ersättare från Centern in.

VIBO/VIFAB har nu en kompletta styrelser som ska väljas in på dess bolagsstämmor. Då det gäller SLAAB och SLAHB remitterades frågorna fram till junifullmäktige.

* Investeringsbudget

En punkt där synen skiljer sig och blev en minoritetsåterremiss. Här hade dagen gått mot kväll och jag undrar om inte denna punkt skulle ha legat högre upp på dagordningen. Hade nog kunnat korta debatten något.

Naturligtvis var det fler frågor, men dessa var de stora. För den som vill plöja så finns det en videolänk här.

Verksamhetsdag inom Kommunsstyrelsen

Av , , Bli först att kommentera 18

Idag har vi fullmäktige, som jag TROR du kan följa via web här, men först en rapport från en mycket intressant dag  från förra veckan.

Samarbetet mellan politik och tjänstepersoner är mycket viktigt då tjänstemännen jobbar utifrån uppdrag de får från politiken och politiken tar många/de flesta beslut utifrån tjänstepersonernas beredningar. Tillit till varandra är mycket viktigt.

I onsdags hade vi verksamhetsdag där ”våra” verksamheter inom Kommunstyrelsen berättade om sina respektive områden. Hur det ser ut och vilka utmaningar och möjligheter man har.

Jag vill tacka alla ni tjänstepersoner för era dragningar i respektive verksamhet. Bra och proffsiga redogörelser och för mig stärker det min (och säkert fler) bild av kommunens tjänstemän som kompetenta och seriösa.

Både ordinarie ledamöter och ersättare var inbjudna och jag är glad över att så många av våra ersättare dök upp.

Ett återkommande ämne under dagen är digitalisering och tanken bakom denna (där vi i Vilhelmina ligger i frontlinjen) är kundnyttan och effektiviseringar. Det ska bli bättre/lättare för dig som kommunmedborgare i dina kontakter med kommunen, som i sin tur ska kunna hålla ned sina kostnader. Som kommunmedborgare vill vi ha mycket ”pang för pengarna”.

Ett annat område är kompetensbrist inom nästan alla olika områden.

Samverkan och samarbete, inom kommunen, men även inom vårt regionala samverkansorgan R10.

Många av våra verksamheter innehar personal genom de extratjänster, en sorts moderna beredskapsjobb som den rödgröna regeringen införde och där staten bekostat dessa, men M/Kd+Sd-budgeten satte stopp för dessa och därför försvinner dessa tjänster from dec 2019. Något som kommer att märkas i vår kommunala förvaltning, men även utifrån det spektrat  att det i mångt och mycket drabbar våra mest utsatta medborgare.

Sist är det så att som alla vet är ekonomin att hålla den i balans i fokus och även under denna dag.

En fullspäckad dag, vilket bevisas nedan (tror det är personbästa i blogglängd) med ett axplock för dagen. Håll till godo….

Räddningstjänsten

Skydd, säkerhet, krisberedskap och civilt försvar är huvudområdena för räddningstjänsten och där man främst jobbar med:

- Förebyggande skydd mot olyckor

- Utryckande verksamhet

- Krisberedskap

- Totalförsvarplanering

Samarbete via DOVIÅS (Dorotea/Vilhelmina/Åsele)

Samverkan och samordning med fjällräddning

Jämförelsevis med våra grannkommuner har vi en effektiv och kostnadseffektiv räddningstjänst.

Bemanning inom räddningstjänsten blev en huvudfråga där vi alla får fundera på hur vi bättre ska kunna rekrytera personal till verksamheten? Inom kommunen har vi tagit ett beslut att det är meriterande att vara inom räddningstjänsten, men då vi måste bli bättre på att underlätta för vår personal att kunna jobba inom räddningstjänsten. Genom schemaläggning vid jourveckor tex.

Ekonomienheten

ALLT som överhuvudtaget hör till kommunens ekonomi, internt och externt. Underlag, remisser, bokslut, fakturering till kunder och från leverantörer….

Kuriosa: Visste du att sopbilen som kör runt i vår kommun läser utav din vattenmätare och som sedan hamnar i kommunens system för debitering och fakturering?

* Ny bokföringslag på gång. Mer att sätta sig in i och mer jobb iaf till en början.

* Digitalisering av de ekonomiska processerna. Även här mer till en början, men tanken är att då systemen är igång ska de underlätta för både dig som medborgare, men även för de som jobbar inom systemen.  Att ANVÄNDA den digitalisering som vi ser komma för att minska resursutnyttjandet.

* Samverkan och samarbete inom den egna organisationen och ytterligare samarbete inom Region 10. Kan vi samverka inom olika områden där ngn kommun blir ”expert” inom ett område och kan bistå de andra kommunerna?

Varför har nämnderna den budget dom har? En fråga som ingen har ngt svar på. Sist blev det en del diskussioner med SKL och deras resursfördelningsmodell och den ”grundbudget som den ger. Här finns mycket att lära in inför framtidens resursfördelning inom vår kommun.

Tekniska enheten

Ansvarar för: Fastigheter, markan/skogsansvar, VA (vatten och avlopp), G/V (gator och vägar), renhållning/sophantering, trafikfrågor, bostadsanpassningar, försäkringsansvar för hela kommunens område och sist kartförsörjning.

Kuriosa: Än i dag har inte den tilldelade budgeten för fastighetsförvaltning kommit upp i de summor som betalades ut när kommunen lade ut ansvaret på entreprenad till bl.a Riksbyggen. Nu görs det av vårt kommunala bolag VIFAB. Ett bevis på goda politiska beslut och effektiv förvaltning.

Utmaningarna är underhållet på fastigheter, VA-nätet och gator och vägar.

Brist på konkurrens vid upphandlingar

Insamling av matavfall (2021. Här samverkar man med R10) och avloppsslam (2022). Bra i grunden, men med system byggda för större samhällen än vårt blir det byråkratiskt med långa transporter och dyrt i längden. Men INGET är klart och här är det upp till oss i politiken att trycka på makthavarna för att visa upp våra förutsättningar.

Brist på råvattentillgång

På möjlighetssidan finner vi återigen digitaliseringen och ökad samverkan.

Kommunkansli

Servar oss politiker med div. tjänster (förberedelser och efterarbeten i samband med sammanträden)

Borgerliga vigselförrättare handhar de

Tillstånd: Alkohol, servering och lotteri

Diarieföring av all kommunal inkommande post. Även mailbox har man ansvar för.

Valarbete

Aktförvaring

Torgplats

Växel/reception

Kopiering och arkiv

Överförmyndarverksamhet

Utmaningar och möjligheter:

E-arkiv på gång och där måste det tänkas till och förberedas. Ses som en stor utmaning, men även en möjlighet.

Samarbete/samverka om kommunväxel

Samverkan genom att ingå i överförmyndarnämnd

IT-enheten

Internverksamheten, nätförvaltning och projektverksamhet

Administrerar och förvaltar allt inom data och IT inom den kommunala verksamheten, men servar även ni kommunmedborgare och våra företag.

Administrerar våra verksamhetssystem (150 st) och servrar,

1000-tals PC, Ipads och skrivare inom verksamheterna (personal och skolelever)

Är dom som lägger ned fiber i backen och fixar kring det (projektverksamhet med externa projektmedel)

Övervakning av nätet

Utmaningar och möjligheter:

Lagstiftning som inte tar hänsyn till den lilla kommunen (befolkningsmässigt liten, men den 7:e största till ytan)

Vårt väl utbyggda fibernät en tillgång

God kompetens med chans till försäljning till andra kommuner

Utvecklingsenheten

Fritid, Anläggningar, Fritidsgård, Museum, Bibliotek, Kultur, Näringsliv och Turistbyrå

Mycket inom denna enhet ryms mycket av det frivilliga engagemanget/ föreningslivet som finns runt i vår kommun. Hur behåller vi det ideella engagemanget?

Öka antalet besök på vår fritidsgård och även få till en jämnare könsfördelning då det är mycket killar som besöker gården. Hur jobbar vi här och vad kan göras?

Mycket av de kultursatsningar görs inom denna enhet, bl.a biblioteket och här ser man en utmaning i att kulturen ofta är det första som får stryka på foten vid neddragningar.

Näringslivskontoret jobbar mot fortsatt förbättrande av företagsklimatet. Kommunen och dess företag duktiga på att räkna hem stöd/projekt vilket bidrar till ökat företagande, arbetstillfällen och skattepengar till kommunen.

Kuriosa: 150 registrerade föreningar och 940 företag i vår kommun.

Arbetsmarknadsenheten

Samordnar kommunens arbete och åtaganden inom kommunens arbetsmarknadsåtgärder och verkar för att minska arbetslösheten och bidragsberoendet.

Jobbar mycket med våra medborgare som är längst från arbetsmarknaden och de som inte kan ”ta vanliga jobb” och är hänvisade till olika ekonomiska bistånd.

Immigrationsservice, Handtaget, Cornelia, Fotoarkivet är verksamheter som bedrivs inom AME.

AME påverkas stort av Arbetsförmedlingens neddragningar (även av Försäkringskassan) då de har anknytningar/kopplingar till varandra.

Att ge människor möjligheten att ska sig en egen försörjning och ett självständigt liv. Detta genom att skapa ”enklare” arbeten till sina klienter inom tex. omvårdnad och äldreomsorgen.

Kostenheten 

Planerar, lagar och serverar måltider på vår skolor och boenden.

Sköter om livsmedelsupphandlingar genom samverkan med några andra av våra grannkommuner vilket behövs för att få upp volymerna och därmed lägre kostnader.

Påverkades en hel del av fjolårets torka med höjda livsmedelspriser, främst spannmål

Planerar matsedel till skola/förskola och äldreomsorg utifrån de rekommendationer som finns. Förskola och äldreomsorg har relativt ”lika” mat då de kräver ”täta” måltider på näringsvärde då det är barn och äldre som äter små portioner.

Specialkoster från allergier till religiösa/etiska skäl och kan bli väldigt komplicerade utifrån att det finns de som kan bli väldigt sjuka om det inte görs rätt.

Kuriosa: Det finns 14 kommunala produktionskök inom den kommunala verksamheten. På tätorten och ute i byarna.

Åsbacka kök lagade 155 923 måltider 2018

Hembergsskolan lagade 149 086 måltider 2018

Personalenheten

Är en stödfunktion till kommunens verksamheter och medarbetare som innefattar personalenheten, kommunikationsenheten, rekrytering, facklig verksamhet, företagshälsovård och E-tjänster.

Målet är att kommunens personal ska trivas och fungera väl. Vara goda ambassadörer för kommunen som arbetsgivare.

Ser till att hålla medborgarna med öppen och tillgänglig information via bl.a kommunikatören, hemsida, POD och annan social media.

Är den verksamhet som håller i en del utbildningar inom kommunen, tex inom arbetsrätt, arbetsmiljö, rehabilitering…

Alla medarbetare kommunen ska ha en introduktion i sitt nya arbete och är ett arbete som startat upp.

Sköter om kommunens rekrytering

Lönebearbetning, arvoden och övriga ersättningar

Ett av de främsta utmaningarna är att rekrytera kompetent personal i en allt hårdare konkurrens från andra kommuner. Att behålla den befintliga personalen allt viktigare. Att finna nya tillvägagångssätt på utmaningarna allt viktigare.

Öka automatiseringen och robotiseringen

Heltidsresan” för att få deltidare att jobba heltid. Ett samarbete med SKL. Arbetsmiljö viktigt.

Kuriosa: 839 anställda inom Vilhelmina kommun

Previa är det företag som kommunen anlitar för företagshälsovård. Tidiga insatser viktiga i förebyggande syfte då undviks sjukskrivningar i större grad.

Sjuktalen inte högre än omkringliggande kommuner

En mycket bra dag med många bra dragningar av våra duktiga och kompetenta tjänstepersoner.

Allt detta till priset av 96 miljoner kronor….

Bli först att kommentera
Etiketter:

Skolnedläggning och lära av historien

Av , , Bli först att kommentera 20

Senaste veckorna har debatten gått hög, främst utifrån förslaget som lades av Utbildningsnämndens ordf. Jonny Kärkäinen (KD) om att lägga ned Nästansjö skola. Det har skrivits spaltmeter i media, på facebooksidor och annan socialmedia.

Arbetsgången i ett sådant här ärende är att att facknämnden, Utbildningsnämnden tar beslut. Skickar frågan vidare till kommunstyrelsens arbetsutskott, som i sin tur bereder och föreslår till Kommunstyrelsen. Sista anhalt är sedan Kommunfullmäktige där frågan avgörs definitivt (såvida den inte remitteras tillbaka eller överklagas).

Vår (S+V) hållning i denna fråga har hittills varit att bl.a Nästansjö skola ligger i en fullmäktigeberedningen om just skolornas lokaler som ska titta på frågan och som INTE har kommit med sin slutrapport. Vi ute i nämnderna/styrelsen ska inte föregå denna beredning anser vi. Varför ska vi då lägga pengar/resurser på en beredning?

Frågan om Nästansjö skola väcktes av UN, Utbildningsnämndens ordf. Jonny Kärkkäinen (KD) och röstades igenom av Koalitionens ledamöter i nämnden utom en som lade ned sin röst. Frågan gick vidare till Ksau, kommunstyrelsens arbetsutskott  där Koalitionens ledamöter lämnade frågan vidare till Kommunstyrelsen utan eget yttrande.

I kommunstyrelsen röstar koalitionen enigt om att Nästansjö skola ska vara kvar.

Nu återstår omröstning i Kommunfullmäktige som går av stapeln den 13/5. Vad som händer där vete fåglarna. Det svajar fram och tillbaka.

För mig som gruppledare i framtid Vilhelmina är detta en obegriplig hantering av ett sådant här ärende och det väcker en rad frågor främst om hur/om man pratar med varandra i Koalitionen om politiken man ska/inte ska genomföra?

Kommunicerar UNs ordf. Jonny Kärkkäinen (KD) och KS ordf. Annika Andersson (C) med varandra? Den ene säger si. Den andre säger så.

Inte ens i facknämnden (UN) och sitt egna parti (KD) verkar enigheten ha funnits då en av ledamöterna (KD) lade ned sin röst.

Ett flertal ledamöter från Koalitionen har i olika sammanhang uttalat sig, skrivit mail till föräldrar och föregått de möten som varit.

Vem/vilka leder Koalitionen?

Kommunalrådet Annika Andersson (C) har uttalat sig att UN ”Tagit sitt ansvar” gällande ekonomin. Innebär det att Kommunalrådet/KS ordf. och Ks inte tar det ansvaret eftersom de röstade ned förslaget?

Eftersom frågan har gällt en nedläggning av en verksamhet har nu en process med bl.a facken inletts. Föräldrar har skrivit protester och kallat till möten med oss politiker. Många känslor har satts igång bland både personal och föräldrar (fullt förståeligt och med rätta) och så här får man inte hantera en sådan fråga som man VET väcker starka känslor. Det är inte första gången en skola läggs ned i Vilhelmina och något borde man ha lärt sig av historien.

Bli först att kommentera
Etiketter:

Årets budgetremisser och skattehöjning

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi fortsätter temat på ämnet kommunal ekonomi och budget.

Som jag skrev i tidigare inlägg var årets remisstid ut till partierna rekordkort.

Något Koalitionsförslag finns inte utan det är PA+F!+C+KD som kommit med ett förslag.

M har kommit in med ett eget förslag.

SD har inte kommit in med något förslag.

Framtid Vilhelmina (S+V) har kommit in med ett remissförslag.

Knäckfrågan är hur vi ska få en budget i balans? I mitt förra inlägg skrev jag om att vi måste ”minska den kommunala kostymen” och det radikalt.

Då man ögnar igenom det hela hittar man iaf en stor skillnad i hur man ser på en skattehöjning. Vi i Framtid Vilhelmina ser inga sådana möjligheter i nuläget, det är det absolut sista redskapet vi tar till för att rädda ekonomin och tror inte att det kommer att hjälpa oss ur denna situation. Snarare tvärtom. Den kommer att spä på utflyttning och ge oss ett sämre företagsklimat vilket  i slutändan kommer att ge oss ett ännu sämre ekonomiskt läge. Den kommunala utgiftssidan är det vi måste koncentrera oss på, men det kommer att ta tid och vi får nog räkna med att denna mandatperiod kommer att gå åt till detta jobb.

Även Moderaterna motsätter sig denna skattehöjning.

Här återstår en hel del jobb och jag förmodar att ledarskapet tar kontakt med oss i Framtid Vilhelmina för vi finns till förfogande och kommer att ta vår del av ansvaret för att ro detta i land.

Minska kostymen!

Av , , Bli först att kommentera 21

Som en fortsättning på mitt förra inlägg kommer nu ett nytt i direkt anslutning. Kalla det del 2 om du vill.

Det har nog inte undgått många med anknytning till Vilhelmina att kommunen har ett ansträngt ekonomiskt läge.

Resultatet för 2018 landade på ett underskott på dryga 39 miljoner och kommunen utslaget per månad så förstår var och en att detta inte kan fortgå. Något måste göras.

En titt bakåt i tiden ger ett överskott på dryga 38 miljoner 2016 och dryga miljonen 2017 för att 2018 bli ett stort underskott. Hur kunde det bli så här?

I grova drag kan man säga att under de senaste åren har kommunens intäkter ökat markant via en rad olika statsbidrag som getts ut av den rödgröna regeringen. En del av dessa bidrag är i anslutning till den migrationsvåg som gick över Sverige för ett antal år sedan, men som vi i Vilhelmina klarade bra och som är en stor del i det överskott som redovisades 2016.

Innan migrationsvågen slet Vilhelmina kommun med sin ekonomi och mötena var många där mantrat ”kommunens kostym är för stor” sas om och om igen. Och så var det. Inget snack om saken.

Men i samma veva kom ”migrationsvågen” och här i Vilhelmina tog vi emot en relativt stor mängd migranter och det gjorde vi via vår egna organisation som växte med uppgiften av naturliga skäl. En organisation som gjorde det bra och effektivt. Med höga intäkter från bl.a staten så pass att det genererade ett stort överskott i kommunens ekonomi. Kring julen 2017 kom sedan beskedet att Migrationsverket drog sig bort från Vilhelmina och detta gick mycket snabbt. På några månader var de avvecklade från Vilhelmina och migranterna spridda för vinden. Vi stod kvar med de extra intäkterna borta och med en betydligt större organisation. En snabb etablering byttes mot en dryg avetablering. Organisationen skulle krympas.

Men vän av ordning säger nu att vi redan innan migrationsvågen hade en ”för stor kostym” och så är det. Nu 2019 står vi inför det som skulle ha gjorts för ett par/tre år sedan.

Vi. Och jag skriver vi som VI, alla partier inom Vilhelminapolitiken skulle ha tagit tag i frågan redan då. Vi Sossar har ett särskilt ansvar då vi trots allt var de som ”styrde” kommunen, men det fritar inte den opposition som fanns. Det var nämligen inget parti som enligt min mening tog det ansvaret att minska ”den kommunala kostymen” radikalt. För det är det som det är frågan om. Radikala åtgärder för att minska de utgifter kommunen har att brottas med.

Åter i grova drag kan man se två stora poster som står för en lejonparten av underskottet. Skolans personalbudget och placeringskostnader inom sociala.

Nu står vi här idag och via våra olika budgetförslag/remissvar ska vi nu tillsammans försöka lösa detta pussel.

Om detta handlar mitt nästa inlägg.

 

Bli först att kommentera