Etikett: hamburgare

Dagen efter

Av , , 6 kommentarer 8

Absolut ingenting såg annorlunda ut, denna midsommardag, Åke var uppe först av alla och hade intagit den lilla altanen, jag joinade honom och Winstone med en termos nykokt kaffe. Brälla var andre man vaken och sedan kom dom, en efter en.

Det var utlovat hamburger lunch, som gänget från It´s only rock n´roll stod för. Rengöring av plåten som, lades på grillen, John var noga med att påtala att så här gör dom minsann i USA också, på med lite vatten och sedan borsta plåten:

052 056 057 058 059

På med burgarna, och sedan toppa med dubbla ostskivor, en orange och en vit, stekt lök till om man behagade, samt senap och ketchup, förstås, men jag kan garantera, att alla tillbehör är överflödiga. Dom här burgarna var dom godaste jag någonsin käkat, så jag kan varmt rekommendera deras lilla (numer större) hak, på järnvägstorget. Mums!!!

060 061

Sedan kom det fler inbjudna gäster som dagen till ära skulle fira Håkan ”Håkansson” Persson, som fyller 50 år. Vi var 33 stycken innan…och totalt blev vi lätt, över 50 stycken.

Det bjöds på kaffe, cognac/Whiskey, rulltårtstårta och kakor, vi skålade och det öppnades paket. Sedan fick vi höra 3 låtar som Håkanssons systerdotter framförde, vilken sångerska. Jätteduktig, och hon ackompanjerades av en gitarrist, lika duktig han med.

067 069 072 082

Foto0126_001 Foto0127_001

Efter det så blev det lite ”göra vad vi ville”, vila, gå med hunden, stök och bök och vid grillen dök det nu upp en annan kock:

064 066

Foto0124

En Sune Strömberg som skulle fixa middag, till oss allihop. Det blev Sunes specialare, ”Ford” sallad och bröd till det, satt som en smäck, och vi fortsatte skåla, resten av kvällen 😀

Foto0128

Hahaa…tur att kvällen inte blev så lång för jag och Åke, vi gick ner till bussen, redan vid halvelva snåret, och vet ni vad, därför mådde vi som prinsar igår morse, då vi återigen, var dom första på benen 😀

Ja, det var den helgen det, snabbt kom den och ännu snabbare försvann den. Vi packade ihop och åkte vid tolv tiden då hade redan Theresé, Anders och Sally, gett sig av.

Och vi tackar alla för den här helgen…

098Åke vinkar till Brälla som passerade igår kväll, även dom, hemkomna från Maltträsk

Önskar er alla en toppen måndag!

En sån med kött…

Av , , 4 kommentarer 8

Åke spelade på V75 igår och där intervjuade dom en kusk, som berättade att han körde bil utan skor. Och då började vi fundera… hur är det egentligen, får man göra det? Både Åke och jag har hört att man inte får det, och absolut inte med träskor utan hälrem.

Fast jag vet inte vart jag har fått denna info ifrån, inte Åke heller. Dessutom nämns inget om 13 centimeters stilettklackar… man får alltså ha såna, eller vad? Nå, jag googlade lite och fann bland annat detta:

*I delstaten Alabama i USA är det olagligt att köra bil barfota. Här i Sverige är det hittills lagligt att köra barfota. Det är bara att hoppa ut i bilen, ta av dig skorna och njut av friheten!

*Det finns ingen lagparagraf som förbjuder dig att köra bil utan skor eller strumpor. MVH 118100.

*Du kan bli dömd för vårdslöshet i trafik om du kör med olämpliga skor eller pratar för mycket i mobil etc…Det är upp till länsman att bedöma.

Mm, jag gissar att det med andra ord inte är förbjudet, och att det är sunt förnuft som får gälla, och kanske man ska undvika skor=sandaler som inte sitter fast, då risken finns att man kan fastna i pedalerna med dom.

Sen, som någon skrev på alla sidor jag var in på… kanske det inte skulle upplevas så seriöst om en busschaufför i arbete, satt barfota och körde buss, och där håller jag med 🙂

Åke gladdes nog litegrann åt snöfallet igår, han fick ju ploga lite:

017 018 019

Sen blev det ju middag hos ”Kul-Janne” och Ingegerd, Kerstin och Jan B var också ditbjudna. Vi började med en liten fördrink och såg på invigningen av kulturhuvudstaden på tv, vi var inte så imponerade, mycket av det där förstår man inte vad det hade med Umeå att göra, men visst, nog är det lagt ner en massa arbete och planering på det där, och på plats var det säkert enormt att se och höra.

Som vanligt bjöds det på god mat och efterrätt och trevligt sällskap, alltid mycket att prata om, och diskutera. Åke berättade om sin allra första parisare som han och hans bror Ove, gick ner på stan för att köpa på Bigges. Åke var runt 5-6 år och hade ju fått höra av brorsan hur god denna parisare var, Ove käkade upp sin i en hast, och njöt varje tugga, Åke tog en tugga, och blev inte imponerad överhuvudtaget och lade ifrån sig sin parisare på ett staket, utmed Kungsgatan. Men som han sa, kanske var det bostongurka som inte föll han i smaken, det är ju inte är alla barn som gillar det.

Och med det sagt så började diskussionerna över vart Bigges hade legat, tydligen, på den tiden var det bara en vagn han hade, stående på Renmarkstorget, mitt emot Ica gourmet. Och parisare har nu Kerstin lärt sig vad det är, hon hade lite problem förut, att skilja på den och hamburgare, ni vet, då hon erbjöd Nicco och Olivia, en parisare med kött (hamburgare med andra ord). 😀

Och här har ni Västerslätt centrum, by night, vår bild av en del av Umeå:

001 002

Trevlig söndag!

 

 

 

Never ending story

Av , , 8 kommentarer 14

Brödet på en hamburgare är verkligen överskattat och det tänker jag sluta med HELT, hädanefter. Ok, svårt om man någon gång stannar efter vägen från Piteå och har siktet inställt på X:et i Skellefteå, men nu snackar jag hamburgare man gör hemma.

Det blir sagolikt gott att bara ladda allt på ett salladsblad och sedan täcka den med samma sak, innehållandes dom tillbehör du nu önskar:

Foto0634Foto0636Foto0637

Vet att Theresé talat om detta för några år sedan, men det lät inte så lockande, jag vet inte… men nu, då jag testat…jag lovar, det ÄR gott!

Jag som nu var klar med tandläkaren för detta år, stod glad i hågen och borstade tänderna igår kväll… och plötsligt… helt utan j-kla anledning, far en bit av min framtand, alltså, åhhh, vad less jag blir. Ja sa Åke, men det där bidraget du har räcker väl än. Jovisst.., men man gräver ju inte ut fyllningar eller knäcker en tand bara för att utnyttja systemet, även om jag vet att det finns folk som faktiskt skulle göra ALLT, just för att kunna få nåt i princip gratis, även om det skulle kosta en själv, en massa onödigt slösande med tid och annat.

Jaja, det är bara att bita ihop och ringa upp och se när jag får komma, alternativet blir ju tandakuten, *suck*… som om man inte hade annat att göra. Känns som om detta blir en never ending story!

Idag är det arbete så Winstone ska med i lastbilen och Nicco känner sig bättre och ska satsa på att åka till skolan, med andra ord rullar det på som vanligt, här hemma. Önskar er alla en fin torsdag!

Bilar, bilar och saker och …

Av , , 8 kommentarer 11

Vi rullade in på planen utanför Umeå maskinkylare strax efter halv elva och vi var inte först där:

Det tråkigaste var väl vädret för det strilade hela tiden och jag sökte till slut skydd inne i bilen:

Nicco lade beslag på min kamera och lyckades ta ett kort på sig själv och hur hon känner sig idag:

Vid elva fick vi ta täten och guida alla bilar på vägen till Rödåsel, vi vek av i Kvarnfors och körde runt Tavelsjön och sedan ut på 363:an igen:

Framme på Antikhuset i Rödåsel så var vi inte först, men nästan och snabbt fylldes platsen runt huset upp av diverse fordon:

Kalles Buick (Riviera tror vi) som han lackat om hemma i garaget, undrar om inte han kunde ta sig an vår Buick också, det vore väl någonting det:

En Fjuppe bil (Lincoln):

Samt några Mustanger:

Och annat gott och blandat:

Därutanför hölls grillen igång och det serverades hamburgare till höger och vänster:

Åke fixade en burgare till mig, a´la Åke, och Nicco tyckte nästan, men bara nästan, att han borde kunna få jobb på McDonalds:

Mja, jag vet inte jag, men den smakade alldeles ypperligt så  han fick klart godkänt, utseendet till trots (ja hamburgarens utseende, inte Åkes).

Inne på antikhuset finns som vanligt en hel del roliga saker att kolla in:

Vad det här ska föreställa vet jag inte, jag trodde först att det var en fläkt men den saknar ju vingar, Nicco gissade på en lampa och Åke på en högtalare av något slag, någon här som vet?

En klocka hittade jag som egentligen skulle passa ute på vår bro, med tanke på närheten till kyrkan och vilket ljud det skulle bli då vi fick främmande:

Men det blev inget köp, en annan cool klocka hittade jag också och den skulle jag mycket väl kunna tänka mig men eftersom det egentligen inte är något vi behöver så kollade jag inte in den mer än nödvändigt, för annars hade risken kanske varit stor, att den fått följa med hem:

Lampor i alla olika modeller kan man också hitta:

Men för vår del blev det inga affärer idag, däremot hittade Nicco en drake (som man ska få upp i luften, fråga mig inte varför hon ville ha den) och sedan föll hon för en mössa/keps som hon faktiskt passade utomordenligt bra i, så dom två saker fick vi med oss hem:

En jättetrevlig förmiddag med andra ord och vi ser fram emot nästa utflykt!

 

Självgående hund

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Söndagen kom och gick… är någon förvånad? Efter jobbet käkade vi middag och sedan åkte vi iväg till Hissjö där lillsyrran med sambo har installerat sig i en nyinköpt villa. Jättefin och inte behöver dom göra om något där heller, inte i första taget i alla fall. Det var rätt så nyrenoverat och i smakfulla färger. Dom kommer säkert att trivas där, dessutom är ju Hissjö inte världens ände utan egentligen rätt så nära stan, men ändå på landet.
Pratade med Theresé om bland annat julklappar, vi ska ge Sally ett Ikea kök, inte ett riktigt utan ett för barn av den mindre modellen,  men det får Theresé åka och handla då det annars kan bli bängligt att få hem det härifrån.
Dom hade fått ett paket från Amerika, av deras barnflicka dom hade hemma hos sig tidigare i år. Den innehöll bland annat en hamburgare… aha tänkte Theresé vid åsynen, den ska säkert symbolisera Anders, som förövrigt älskar hamburgare, han skulle nog kunna äta minst en om dagen.
Nå, det var inte bara en hamburgare utan den tjänar också ett syfte. Det är nämligen en bordsdammsugare. Haha… dock inte en självgående. Jag sa att jag skulle kunna uppfinna en självgående hund då, som går omkring och slickar upp alla smulor på bordet, men ok, det kanske inte skulle se så smakligt ut, *slurp slurp*.
Jag hann läsa överskriften på VK att det äntligen kommit snö, ok, vart då??? Men nu råkade jag stå lite närmare fönstret och fasen, det har ju kommit några flingor. Så otroligt och vad många som säkert blir glad åt det lilla. Fast jag tillhör inte den gruppen. Tur är i alla fall att det säkert kommer att bli en betydligt kortare vinter än normalt.
Nu ska jag åka iväg på vårdcentralen, Nicco ska ta några prover och sen ska jag skjutsa henne till skolan. Önskar er alla en fin dag!

En parisare utan korv…

Av , , 2 kommentarer 5

Jag satt på ”gammgården” igår och berättade för Kerstin, hur mycket vi skrattat åt henne i helgen. Ja, vi kunde ju inte annat, eftersom hon själv inte var med, för hade hon suttit med oss uppe i Piteå, hade vi inte skrattat åt henne, utan med henne.

Nå, det var när vi var hos Kerstin och Janne i Åheden som Kerstin skulle bjuda på middag, hon frågade mig om hon skulle laga till något annat till Nicco och Olivia, och jag svarade att jag inte tyckte att hon skulle skämma bort dom, dom får väl äta av det dom vill, sa jag. Men det tyckte inte Kerstin.
Hon tog ett litet middagsmöte med Nicco och Olivia och frågade om dom ville ha en parisare…utan korv. Ehhhh…ok? Svarade dom lite lätt frågande. Parisare utan korv hade dom inte hört talas om. Ja, eller så är det hamburgare, sa Kerstin, hon förklarade då att hon inte kunde skilja på dom två sakerna, därav den konstiga frågan.
När Nicco berättade detta uppe i Piteå lät det så knäppt att jag skrattade så jag fick ont i magen. På vägen hem, stannade vi, som så många andra på krysset i Skellefteå, hamburgare stod på matsedeln. Saga, som nu var med Niccolina, är vegetarian så jag kunde inte annat än säga, men du Saga, du kan ju ta en hamburgare utan kött!!! Haha…
Men nu Kerstin, vet du nog skillnaden på hamburgare och parisare, eller hur? Värre var det ju nu i helgen då du skulle bjuda på rabarberpaj med vaniljvisp (till hennes svägerska och svåger) och hon vispade så svetten lackade men det blev aldrig nåt fluff i byttan. Svägerskan tog då upp paketet från sophinken och kunde snabbt konstatera att vaniljvispen inte var något annat än mat grädde. Ja, Kerstin, det är tur att du kan roa oss alla 🙂 Men jag ska ju också villigt tala om att det hade lika gärna kunnat vara jag, och säkert en hel drös med andra.
Idag ska gipsskenan bort, guu´ se skönt, jag är så less på det här dyngpaketet och inte vart det vitare och fräschare efter en helg med bil och buss. Det ska bli så skönt att få tvätta av handen ordentligt och att få börja använda den på ett normalt sätt igen. Så får vi se efter någon vecka hur det börjar på att kännas. Mina fingrar ömmar fortfarande och det sliter inne i handflatan, men det kan ju gå relativt fort att det känns bättre när man fått ta bort det här.
Sen ska bussen fyllas igen, med sängkläder, lite mat, kaffe och dylikt för ikväll påbörjar vi vår resa till Järlåsa. Vi kör väl till närheten av Sundsvall och sover över längst vägen så har vi inte hela vägen kvar imorgon, Åke jobbar ju idag, och att sitta 60 mil i en buss, är inte att eftersträva, då är detta upplägget bättre.
Önskar er alla en fin dag!

Utekväll igår

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag och Nicco, gick ju bort till Noliafältet för att äta en Hamburgare med Åke, igår. Vi valde ut en korvmoj med lämpligt många som stod i kön, väntade…väntade, och… ja, väntade. Sen ser vi killen ta en klunk med dricka och efter det kommer han smårusande ut och lämnar mojen. Han spyr, säger nån och hela kön upplöses precis lika fort som mjölken kokar över om du inte står och passar den. Jaha, det var bara att knalla vidare och ställa sig i nästa kö och vänta. Tänkte att det kanske är vi som går runt och smittar av oss med våran ”dåliga” karma, så passa er för att möta oss, man vet aldrig 🙂

Dagen tillbringades ute på gården, på Noliafältet och en liten stund inomhus. När vi käkat middag så såg vi att Ingegerd, Jan och deras gäng, satt och grillade så jag ringde ut och frågade om vi skulle få bjuda på en kaffe med tillhörande likör till efterrätt, och det skulle gå bra. Så vi gjorde oss klara för en cruisingkväll, och gick ut och gjorde dom sällskap. Sören ville att jag skulle skriva att nere i Eksjö, så hade dom minsann 33 grader varmt igår, sen gick han in för att ”kamma” håret, som han så fint kallade det, kom ut efter en liten stund och talade om att deras son hade ringt igen, och att det fortfarande, klockan sju på kvällen, var 33 grader, skriv upp det, sa han och nu har jag gjort det.
 
Vi hade en mycket trevlig stund därute med gott sällskap och när det sedan blev min tur att gå upp och kamma håret samt ta på mig långbyxorna så hade våran chaufför dykt upp. Ricky tyckte nämligen inte att man kunde handgå ner på stan en sån här kväll så vi hade blivit lovade en plats i hans Cadillac, och det tackar man ju inte nej till.
 
Vi började ute på klubben och tog oss en öl på stående fot:
 
Sen drog vi vidare ner på stan och där kan man ju lugnt säga att det var ett mindre kaos:
 
Vi tog oss aldrig över i den vänstra filen och det var nog lika så bra. Gjorde ett stopp ute på macken på tegssidan och vi var inte ensamma därute heller, andra hade också hittat på att göra ett stopp där. Bland annat sköldpaddsarmén. En kille som gick runt i militärhjälm kom gående, jag vänder mig till Åke och säger att det skulle inte förvåna mig om han tänker ge någon en dansk skalle, hinner inte säga mer än det då Åke säger, han gav precis killen en dansk skalle, såg du? Sen gick dom och garvade, ja, det var inte någon misshandel eller dylikt, det var hans sätt att hälsa på sin polare…typ.
 
Sen tyckte Åke och Ricky att det var dags att kamma håret:
 
Tillbaka till stan över kyrkbron, och där var det sedan stopp i kanske tio minuter så vi gav upp tanken på att ens försöka köra Storgatan utan vi svängde av mot droskan istället. På tillbakavägen kunde vi sedan ta av ner förbi Mecka och när vi sedan skulle upp på E4:an så var det kaos…igen:
 
Nä, då tyckte vi nog att det var läge att ge upp, jag gör några varma mackor sa jag och det tyckte dom var en bra idé, så vi åkte hem. Två ordentliga smällar hördes då vi stod ute på balkongen, vi trodde minst sagt att det var bomber som small, och jag läser nu på morgonen att vi inte var ensam om att höra smällarna. Då fick man något mer att funder över, vad det nu kan ha varit för något, men det kanske man får veta under dagen. Ja nu har vi avverkat även denna årliga händelse, som nästan, men bara nästan är att jämföra med midsommarhelgen. Det har varit en bra helg men som alla andra så försvinner dom fortare än man hinner blinka.
 
Nu ska jag surfa vidare, ha en fin söndag!

Ronald Mc Donald eller Madicken

Av , , 2 kommentarer 4

Att välja ett namn till sitt barn, är inte det lättaste. Man kan ju inte bara ta första bästa och tycka att det är ok.

Theresé ringde i går kväll och vi pratade om eventuella, framtida namn. Leo, Astrid, Konrad, Dick…ja, ni vet säkert hur det kan låta.
 
Ronald Dick, heter Theresé svärfar. Jag tyckte tidigare att om dom skulle ha något med hans namn, med, i deras tillkommande barns namn, så skulle det ju bli Donald. Mm, det har ni väl hört, Ronald Mc Donald, dessutom råkar jag veta att Theresé kille, Anders, älskar hamburgare, och skulle det bli en flicka så föreslog jag Madicken.
 
Fast jag vet väl inte om jag var så där jätte allvarlig. Häruppe, eller inte här som i umeå utan lite mer inåt landet, som i typ…Malå, så uttalas namnen på ett annat sätt än i övriga Sverige. Min ingifte morbror till exempel, som heter Sam. Nu uttalar vi inte hans namn som Samm, utan med ett utdraget, lägre A, i mitten. Min kusin heter Robin, och där säger vi inte heller Robbin, med ett snärtigt uttal i mitten, nä, han heter Råbin, ett kortare uttal.
 
Sen, om man pratar om en människa däruppe så kan man börja med att säga, jomen du vet en Sam. Man sätter ut ordet en, innan namnet. Kan ju bli hur knäppt som helst tyckte Åke, då han sa –Jo, en Sam. Det skulle kunna tolkas som om han pratade om en Same/lapp, eller sätt ihop ordet lite så blir det ensam. Fast om det skulle bli ordet ensam så skulle Sam uttalas som Samm.
 
Theresé hade läst i en tidning, om olika namn som var tillåtna och inte. Smultron fick man inte döpa sitt barn till, men Delvis, gick bra. Hon hoppades att namnet Delvis uttalas som Elvis och inte som vårat Svenska ord delvis, då kan ju det också låta hur korkat som helst. Pyret fick man också döpa sitt barn till, tänk er själva, man ropar på en 50 årig kille –Hallå Pyret, kan du komma hit!
 
Nä, nog måste man tänka efter lite innan, att namnet passar och hur det skulle kunna tänkas att låta, om tjugo år. En fördel kan ju också vara att ge barnet flera namn så har han/hon en chans att byta, precis som Niccolina gjorde.
 
Hoppas ni får en bra lördag, det har jag planer på att få.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten