Så här ser det ut där jag är

Av , , 14 kommentarer 7

Fotorissen vill idag veta hur det ser ut där jag är… eller ja, inte bara där jag nu är, men från mig blir det härifrån 🙂

Börjar lite lätt med en bild tagen utifrån gatan och in på vår gård, där nu staketet håller på vara i slutskedet av målningen, nästa projekt blir bron och Niccos balkong (som jag vill ha vit och med tätare brädor samt en vit vindskiva:

013

Sen kunde jag ju inte låta bli att ta ett kort på smultronen och den lilla grisen som försöker ta sig in, därunder:

008

Och slutligen en på busen. Winstone, som intresserat följde varje steg jag tog då jag skulle fota:

012

Och vill ni nu veta hur det ser ut på andra platser runt om i världen så går ni här: http://fototriss.blogspot.se/

Ingen hinner ikapp

Av , , Bli först att kommentera 4

Vi gjorde ingenting av det jag skrev att vi skulle kunna tänka oss att göra, igår… jojo, så kan man också gå tillväga, eller jo förresten, Åke fick upp gardinstången i sovrummet så jag fick hänga upp ett gardinstycke där, det blev bra.

Annars var det promenader med Winstone, jag och Nicco åkte ner på strömpilen, handlade på Maxi och var in en sväng på apoteket, det känns som om Winstone är torr under tassarna och det fanns ju en tass salva att smeta in, så det köpte jag.

Det går trögt med staketet, vad stackarn… med sånt här väder vet man ju aldrig hur långt man hinner. Så igår kväll då vi satt ute så bestämde vi oss för att fälla ut den lilla markisen på bussen, så kan man ju lägga upp i alla fall några brädor därunder, så vi blir klara någon gång, då gör det ju inget om det skulle komma några droppar.

Vi såg i vanlig ordning på roliga klipp och jag fattar egentligen inte varför det ska vara så roligt då människor håller på att ramla och gör allt för att springa ikapp, framåtlutade med långa halsar i tron om att benen ska hinna upp huvudet, men det händer aldrig.

Så kom Nicco ner och tyckte vi skulle se på youtube istället, en massa klipp, men det mest roliga var dom smittsamma skratten i bakgrunden. Visst var även klippen roliga men utan ljudet till så hade det inte varit likadant.

Sen ville hon visa en hamster som hade ett typ av dockskåp som sitt ställe, och Nicco vill nu ha en hamster. Kan jag ju tro, men jag har haft en själv och vet att dom inte är så jäkla kul då man ska städa åt dom.

Min hette Frippe och liksom alla hans likar så gillar dom ju hamsterhjulen, där dom håller på springa benen av sig. Min morfar var och hälsade på en gång och han skulle sova över. Mitt i natten steg han upp och stoppade in en penna i hjulet, så det blev stopp, han var less på gnekandet.

Dom lever ju inte just nå längre än två år och jag sa till Nicco att jag förmodligen är en av få människor som tagit en 2 årig hamster, med blödande bak, till veterinären för att ge honom en spruta, för att göra slut på det onda. På den tiden kostade en hamster inte mer än tio kronor, och jag tror att jag fick betala betydligt mer för att dom skulle ta bort honom. Men å andra sidan, jag skulle inte ha hjärta idag heller att göra på nåt annat sätt.

Nä, det får räcka nu, med två katter och en hund… och efter dom här djuren blir det inga fler… jag vet, jag sa så då jag tog bort vår förra katt, Kisen också, och det funkade halvdåligt, men…

Önskar er alla en fin söndag!

016002001

Gjorde en Maria

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Det är precis såna här dagar man INTE vill ha hund, lite småstrilande, ok, det kan vara rätt så mysigt att vandra iväg med paraplyet och vovven, men då det regnar mer lodrätt än vågrätt och det blåser små stormvindar, då är det inte kul, vare sig med eller utan hund.

Vi får se vad det blir idag, eventuellt en liten loppisrunda till Mickelsträsk, där det skulle vara lite småloppisar, eller så stannar vi hemma och gör lite inomhusaktiviteter, som att till exempel sätta upp gardinstången i sovrummet (Åke *blink*) eller röjer i källaren alternativt röjer någon annanstans.

Det märks sakta men säkert att sommaren är över… vem vill bli miljonär, startar igen ikväll, skolorna på måndag, Doobidoo var det igår (inte för att jag såg det, jag jobbade, men Åke gluttade), och tjopptjopp var man tillbaka i dom gamla rutinerna igen, precis som om man aldrig gjort annat.

Jag gjorde en Maria igen… igår. Plockade fram kokosfettet som jag skulle använda för att tillaga några wokgrönsaker, har inte använt det på ett tag, utan det har stått i köksskåpet och bidat sin tid. Jag tittade inte nå närmare på burken, öppnade locket som var aningens trögt och vad kan då ha hänt?

Jo, fettet har smält så det är flytande och med det tröga locket så håller jag ju inte burken helt rakt så det åker ut lite olja på golv, tröja, diskbänk och runt burken *suck*, det är ju så roligt att försöka torka upp sånt där.

Sen räcker det inte med det, jag kliver ju i det också, bara för att… snacka om bonat köksgolv, med stor halkrisk. Tur att det finns YES diskmedel att ta till. Läser sedan på burken och där står det att när det förvaras i mer än 24 grader så blir fettet flytande, nåja, det går då att använda i alla fall, vilket jag gjorde, men inte utan lite extra arbete.

Jobbade eftermiddag, vi var mest bara inne, städade, tvättade och donade och var ut med hunden, lagade lasagne och planerade lite som vi skulle ta upp på ett möte vi har till veckan, jodå! Önskar er alla en fin lördag!

En j-kla bromsskärm, blev det

Av , , Bli först att kommentera 5

Ja, det var precis som jag förstod, inte kändes det nåt speciellt att börja jobba igen. Det var som om man aldrig varit därifrån. Jag hann bli absolut plaskblöt, bara genom att gå 50 meter från bilen in på jobbet. Jättemysigt!!!

Sen gick vi ut med hunden, då var det lugnt, men så hörde jag nåt mullrande i fjärran och sa till chefen att jag kunde sätta en slant på att vi skulle hamna i värsta regnskuren när vi sedan skulle upp på centrum… hon skrattade bara.

Vill du ta med en jacka, om utifall att, frågade jag henne då vi lämnade hunden därhemma. Näpp, sa hon, det är så varmt. Jamen det kan ju bryta lös nåt regn, sa jag, men hon ville inte. Nu tog jag ett paraply som hängde där innanför dörren så vandrade vi iväg

Nå, hur ser det ut då vi ska hem… det störtregnar, givetvis. Och min tygjacka står inte emot några större droppar regn, inte. Hon fick ta paraplyet, jag skyddade skallen så gott jag kunde så spurtade vi iväg.

Halvvägs hem slutade det att regna, jag skulle fälla ihop paraplyet och det gick ju JÄTTEBRA, tjopp så hade pinnen åkt rakt igenom paraplyet och det gick icket att fälla ihop, så där fick jag gå med en bromsskärm resten av vägen hem. Men lite roligt var det ju 🙂

Sen var jag evinnerligt tacksam att jag inte plockade fram penseln innan jag åkte på jobbet, och fortsatte med staketet, det hade ju varit lika ogjort i så fall. Jag gick en sväng med Winstone på förmiddagen och passerade Näckrosvägen, där vi bodde förut, och där höll dom på att måla vid garagen, därför tänkte jag att det kanske var läge att måla… men jag tror att dom misstog sig, för deras färg kan väl inte vara bättre än någon annans, eller?

Idag fyller Theresé år, Grattis på dig och det var ju inte bara paketet du fick hem igår, som var presenten, du har ju en Emma fåtölj härnere i källaren också, den får åka med nästa gång vi kommer ner till er.

bloggen 020

Bilden är från ett annat kalas, men det gör ju inget 🙂

Önskar er alla en fin fredag!

Jag ska låta bli

Av , , 8 kommentarer 6

Citronplantan som jag fått av Theresé för över 1 år sedan, kanske 1½, planterade jag utei rabatten då vi åkte iväg på semestern, i tron och hopp om att den skulle leva och frodas därute… sen kom kylan.

När man sitter med vantar på sig, mitt i högsommaren för att inte frysa ihjäl, och man får höra att det varit -2 grader i länet, då kändes det som kört med allt levande. Såg nästan så ut också, då vi kom hem och jag kollade in plantan, den hade ju för tusan tappat nästan alla blad:

016

Jag trodde nog allt att det nu skulle vara kört, men så började jag kika lite närmare på den och se… det kommer nya blad lite överallt, så den klarar sig nog… om jag bara låter bli att röra eller titta på den, förstås 🙂

017

Ska jag spruta på den då?

Av , , Bli först att kommentera 5

Så var den semestern förbrukad… fort var det gjort. Men å andra sidan, tänker man tillbaka lite så tycker jag ändå vi hunnit med en hel del, känns nästan som om det var 2 månader sedan man jobbade.

Nicco klagade igår morse över att det satt en lockespindel på hennes toalett, ja ni vet, såna där med 2 ögon och världens längsta ben, dom gillar tydligen hennes toalett, då det endast är där och nere i källaren dom påträffats. Jaja, jag kollade in där men såg ingen, hämtade upp den dödligt giftiga sprayen som jag köpte för ifjol (tror jag) och som skulle vara effektiv nå hemskt.

4 sekunders sprayande täcker 30 kvadratmeter och dörrar ska hållas stängda i 30 minuter. Jag sprayade hennes lilla toa, kanske 2-3 sekunder, stängde dörren och utrymde placet. Den lille stackaren låg sedan där, död…ihop skrumpnad, ja, så går det, vad fasen ska ni in hit och göra???

Jag läste lite på sprayflaskan, hm… kanske inte borde göra det, jag förstår liksom inte all information.

001 002

Nä, jag lovar, jag ska inte spruta på kycklingar, smågrisar och ”unga” kalvar (är inte alltid kalvar unga?). Och om jag stöter på en äldre kalv… ska jag spruta på den då?

Nåja, nu är det gjort, men jag tror att man skulle få ta detta genom muren, det måste vara där dom kommer in, och sedan via hennes ventilation på toaletten. Vi har inga härnere, men då går ju fläkten snudd på, hela tiden, det gör inte hennes.

Tina, you know, kom förbi en sväng efter hennes jobb och bjöd jag och Nicco på lite bakelser till kaffet, hon ville egentligen ha en tårta, men det fanns inte vad hon var ute efter så det blev dom där istället, inte alls så dumt, minsann.

Vi gjorde oss en sväng på Gamlia igår kväll, mycket bilar, men då var det ju fint väder också. Mats Alfredsson har fångat vildkatten på ett kort och jag tyckte den såg så bra ut så jag lånar den bilden av honom och sätter ut här:

555527_10201039793056025_1525640929_n

Han tar många fina bilder på bilar och dylikt.

Vi hann också med en sväng på Biltema, Nicco har fixat sig ett projekt, hon ska lacka sin moppe, hade hon tänkt, så vi köpte lite saker som kan behövas till det.

Nu ska jag förbereda middagen till dom som är hemma ikväll och äta frukost. Önskar er alla en fin torsdag!

 

Dom går som fjärilar flyger…typ

Av , , 4 kommentarer 9

Min mobil lever än, men jag trodde den var körd igår då skärmen plötsligt började vitna i kanterna och det bara fortsatte, men så… plötsligt, klarnade den upp och ser ut som vanligt igen.

Gick ut med Winstone igår, första svängen och noterar snabbt att det inte var bra att måla staket i förrgår… dom plankorna som blev målade ser ut som fruktansvärt taskigt förarbete, färgen rann fläckvis av, i skyfallet. Jag som vet att jag första gången när jag vaknade låg och räknade hur många timmar som gått från det jag målade sista planken, till jag vaknade av regnet och tänkte, jamen det är ju lugnt, det har gått över 6 timmar, men tji fick jag, fast det kan ju dessutom ha börjat regna tidigare, det vet jag ju inte.

Tur då att jag inte hunnit måla så mycket, färgen är tyvärr inte gratis och arbetet i sig är inte heller direkt älskvärt, det gör ju ont för tusan. Att hålla i en pensel och stå som en böj då man tar understa plankan.

Jag gjorde mig en sväng ner på stan igår och konstaterade att jag inte gillar att gå där, visst, mycket att se, men stan… nä, en massa folk som går ungefär som fjärilarna flyger… (ja inte alla, men många) så där helt okontrollerbart, dom vet inte vart dom ska, sen kan dom tvärstanna mitt i steget så man nästan ska gå in i ryggen på dom. Jaja, tur där också, att jag faktiskt inte behöver vara därnere heller, mer än nödvändigt.

Hittade en sån där trätavla igår, som Åkes farbror, Jean Ragnar (Helge) gjorde då han var i tonåren, så här ser den ut:

002

Och kolla, då jag vände på den så sitter där en tipsrad, fastklistrad, törs jag visa den för dig, sa jag till Åke, jag vet nämligen att Nicke, svärfar, hade en rad han spelade varje vecka, stående, i flera flera år, och det är förmodligen den här raden:

003

Han sa dessutom att han inte kunde sluta spela heller, eftersom han nu kunde den utantill och det vore ju försmädligt om han struntade i att spela en vecka och raden skulle gå in.

Med detta avslutar jag dagens blogginlägg och önskar er alla en fin onsdag, för mig innebär den, den sista dagen på semestern, imorgon återupptas dom gamla rutinerna igen.

Maria Lundmark Hällsten