Etikett: DKW

Nån har testat redan, snopet 🤓

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 maj 2021 kl 09:48, Bli först att kommentera

Apropå fyrkantiga hjul, som jag skev om igår. Plötsligt dök det upp en bild i flödet på klotterplanket (FB). Om det är så smart, tror jag väl inte…hehe, men…nån har testat.

Sa till Nicco då vi satt därute, om Nicke hade levt, Åkes pappa alltså, så hade han säkert kunnat göra ett fyrkantigt hjul. Bara för utmaningen, inte för att han skulle ha använt det.

Ändå kul då man har ett sånt intresse och kunskaper, att kunna filura ihop olika saker. Man måste ju vara kunnig i flera moment. Nicke har byggt mycket i sitt liv. Dock har inte jag fått se allt, men hört talas om det.

En husvagn, gjorde han, en skoter, han byggde deras stuga i Kittelfjäll, här hemma i garaget, och körde sedan upp den i delar. Han gjorde några väggur, med pendel, 2 såna finns också i källaren. Och till och med, egna verktyg som han behövde i hans utövande av byggnationer av olika slag.

Åkes DKW, gjorde han nästan om, från grunden, och den var ju ett praktexemplar.

Nej, det är inte alla som kan göra såna där saker, bara för att. Jag må vara praktiskt lagd, då det kommer till hur jag lär mig att göra saker. Jag jobbar med hjärta och känsla, men det kommer jag inte långt med, då det gäller husbyggen, fordon eller träsnickerier.

Min morfar var ju händig, även han. Men med andra saker. Träsniderier, virka, sticka, göra fiskenät.

Har också hört nån historia om en uppfinning han gjorde där dom bodde då mamma var liten. Nån apparat av nåt slag som han satte på husväggen, för att kunna få upp vatten till huset.
Hur den funkade i praktiken, vet jag inte, men att det fungerade, det vet jag.

Jag tycker att det är fascinerande nog, att det finns människor som kan läsa ett sprängschema och förstå hur det ser ut och varför. Hur skulle det ens vara möjligt för en som jag, som inte fixar kartläsning en gång, hahaa…

Däremot så vet jag att jag är duktig på att beskriva saker som ska göras. Och jag vet idag, varför jag gör det. För att även jag, skulle vilja ha det presenterat på det sättet. Men vi lär oss ju alla på olika sätt. Så det som är bäst för mig, kanske inte alls, fungerar för dig. Hm…

Nåja, huvudsaken man vet vad man gör, och håller sig ifrån sånt som är dömt att misslyckas. Det kan man överlåta på andra att göra, dom där, som vet hur, det ska göras. En sak vet jag, utan att fundera, alla är vi bäst, på nåt. Vad det sedan är, ska jag låta vara osagt.

Ha en fin tisdag, allihop!

Hur tänkte dom där???

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 januari 2020 kl 11:16, Bli först att kommentera

Då Theresé och familjen var här och jag, Nicco och Sally, satt i bilen på väg nånstans, så pratade vi om min fina bil, vars passagerardörr, vill jäklas ibland. Vilket den gjorde då Sally hoppade in, den studsade upp, men stängdes efter tredje försöket.

Och då tyckte plötsligt Sally att det inte kändes säkert att åka där framme, om nu dörren skulle gå upp, under färd.

Nicco förklarade att hon knappast skulle ramla ut ändå, eftersom dörren hålls in, naturligt under färd, på grund av vindkraften, eller hur man nu ska säga. Värre, hade det varit, sa Nicco, om dörrarna gått åt andra hållet.

Jaaa, sa Sally, det hade ju inte varit bra, om dom gått in, så gestikulerade hon med armarna och visade hur det skulle ha sett ut. Hon förstod inte vad Nicco menade, ni vet, självmordsdörrar, som Åke hade på sin DKW, dörrhandtaget sitter längst fram på dörren:

Nä, hon tänkte sig att dörrarna öppnades inåt…jobbigt att kliva in i bilen, tyckte vi och skrattade, och då förstod hon att hennes teori, inte var riktigt korrekt, och skrattade, hon med.

I den bilen, DKW:n, satt jag en gång i tiden, på passagerar- sidan, i den nybyggda Ersboda rondellen, och då knäppte det till i dörren som gick upp, ett hack…det var lite kämpigt. Den öppnades, som tur var, inte helt, men det kändes lite som att sitta i första vagn under en berg och dalbane tur… spännande!

Apropå dörrar som går åt fel håll, jag har sett bilder på knäppa installationer av dörrar och trappor och annat, så tokiga att jag tänkt att det måste ju vara fejkbilder. Men döm om min förvåning då en FB vän till mig, Anna Markström, la ut en bild från deras semesterresa i Thailand.

Hon öppnade dörren till toaletten och möttes av denna syn.

Och inte bara det, kolla in skylten med en uppmaning:

Ehh…ok? Vem tusan tvättar fötterna i toaletten, och HUR kommer man ens in, det är ju nästan som om man måste kliva ner i toan för att komma runt dörren, hahaa…jisses! tack för lånet av bilderna, Anna!

Vi tog en ordentlig sovmorgon i morse, jag klev upp halvtio och slog igång kaffepannan, har ny ätit frukost och nu blir det mer påfyllning av kaffe. Ska ut och handla mat med mamma efter lunch, och säkert dricka kaffe, då också…nyttigt, har jag läst 🙂

Hoppas på en fin lördag, för er alla!

Katten musen, tio tusen!

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 mars 2019 kl 09:16, 2 kommentarer

Nu gör jag helg och är fortfarande dagavill, känns som fredag, nåja, det gör ingenting, som sagt, värre att tro att det är fredag och det i själva verket är en måndag (abrupt uppvaknande) 😀

I P4 Västerbotten har dom idag frågan om vi har något motto vi lever efter, mitt motto har jag haft flera år nu, och tycker fortfarande att det är i särklass, ett av dom bättre. ”Att oroa sig för morgondagen, är som att betala ränta, för ett lån man inte har!”

Så sant, varför ta ut nåt i förskott, som man inte vet något om? Det är verkligen bara tärande, och det är du som får betala för det. Att istället försöka ta det som det kommer, är så mycket mer…ja…chill!

Visst finns det saker som man behöver vara mera förutseende till, men det är ju egentligen bara för att undvika, dom där större orosmomenten, eller hur? Att inte sätta sig i knipa och bespara sig för vad det kan innebära.

Oftast finns en lösning till allt, men det kanske inte är alla gånger man ser det. Och är där verkligen bara en endaste väg att gå, ja, då får man gå åt det hållet. Och tänk, goda tanke, om det en bit efter vägen, dyker upp en avstickare… Så ge aldrig upp!

Och jag behöver verkligen intala mig detta själv, efter att ha skaffat KIVRA för att eventuellt kunna få skatteåterbäringen tidigare. HAHA, vadå återbäring, med min sur röta fick jag snudd på, 10 000 i restskatt…fint, Maria!

Tänker att jag tar en promenad och ser om jag kanske hittar en säck tomburkar jag kan panta, you never know 😀

Ska man nu vara riktigt ärlig, så är det ju så att dom pengarna har jag ju haft mer av, under 1 år, som ett lån, och ja, nu är det dags att betala igen, så det är bara att göra så, tänker jag. Vem har någonsin tyckt att det varit roligt att betala igen saker? Men så skönt då det är gjort, inte kul att vara skyldig heller.

Nu ska ni få 2 bilder tagna på ett Lövångersrally, gissningsvis slutet av 80 talet, Åkes DKW skymtar som andra bil från vänster:

Och året därpå, fanns det reklambroschyrer att tillgå, och vem tusan skymtar där, om inte moi, hahaa…

Önskar er alla en trevlig torsdag!

Skönjer ett slut och sedan en början!

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 november 2018 kl 08:35, Bli först att kommentera

Tillbringade lite tid i källaren igår. Oj vad svårt det är då man ska bestämma vad som ska bort och vad som ska sparas, vad som hör till det och vart tusan ”det” ligger någonstans.

Hittade tidningsurklipp på Nicke i DKW:n:

Och ett annat urklipp på hans MC, en Indian, som han hade på en utställning:

Bröllopshälsningar, som jag först började och skulle kasta bort, men dom var så fina, vissa till och med inbundna, så…njae, några sparades bara för att, dom tillhör ju lite historia till detta hus.

Sen ett dilemma till, vad hade Theresé och vad hade Nicco för grejer. Ett vet vi ju, att Nicco använde en del av Theresé leksaker, och det är där det blir svårt, inte kommer jag ihåg allt. Nåja, mycket kastas, annat sorterar jag ut, dom får varsin garderob därnere med ansvaret att själva gå igenom och avgöra om det ska bli kvar eller inte.

Hade som mål igår att tömma åtminstone 2 kartonger/dag, jag tror att jag tömde 5 eller 6, igår och det är nästan, som om jag kan skönja ett slut, nånstans…in the future!

Nu ska ni få gissa vad detta är för apparat (kanske man kan locka till att få en eller två kommentarer 😀 ):

Svar kommer imorgon (om jag kommer ihåg det).

Avslutar med en bild som Theresé la ut på FB, barnbarnet Sally glänser därnere som andra tjej, vänstra hörnet, med vit tröja. Klicka på bilden så kommer ni till deras hemsida.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Häck/häckar

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 oktober 2012 kl 07:32, 4 kommentarer

Det blev snack om häckar igår, ja, inte häckar som ni kanske tänker på, utan sådana som vissa har runt tomten, eller som vi har, en rak sak på baksidan av huset, som gränsar till grannen.

Våra andra grannar, på kortsidan av huset och på andra sidan gatan, dom har en hög häck på två sidor och i slutet av sommaren skulle denna häck klippas ner en bit. Grannen hade plockat fram stege och den elektriska häcksaxen och var med andra ord, väl förberedd.

Vi satt här ute och fikade, mamma och pappa var här och hälsade på och vi surrade på och hade grannen i ögonvrån. När han så hade arbetata sig fram till hörnet och försvann på andra sidan, kom en annan granne gående med hunden, han ville minsann spela den häckklippande grannen ett spratt. Han smög fram till sladd dosan och slet ut sladden.

Väntade så där lagom länge till grannen var på väg ner från stegen innan han satte tillbaka den igen. Och så där höll han på, säkert en tio gånger, och grannen började ropa på frun och ville ha hjälp med den våldsamt dåliga häcksaxen. Hahaa… vi fick oss ett gott skratt och även han, då han upptäckte vem som stört honom i hans arbete.

På tal om arbete så skulle jag enligt gamla schemat, ha jobbat idag, men nu är det ändrat så det blir imorgon istället, rätt så bra, då har man ju en helg som blir en dag längre.

Åke fixade dit glaset på Niccos balkongdörr igår, och det var ju tur, med tanke på vad som nu ligger på backen. Han städade även ur garaget, för titta vad som stod under presenningen härute:

Jojomensan en bil till. Så nu ska både Camaron och DKW:n få husera därinne i vinter. Ikväll ska jag få vinterdäcken på Jeepen, känns som om det är dags för det.

Jag och Nicco ska snart iväg på ett möte, sedan blir det att åka upp på lasarettet och hälsa på pappa. Jag drömde om honom igår natt, vi stod allihop runt hans sjukhussäng och tittade ner i den då han dök upp bakom ryggen på oss och kikade fram och frågade med ett leende på läpparna: Hur går det här då? Jag tittade bakåt, på honom och sa: så där kan du väl inte säga, vad då hur går det???

Sen vaknade jag och tänkte ändå att själva uttrycket och leendet, var precis han, lite typiskt pappa, om man så säger.

Önskar er alla en fin måndag!

Tur man kan roa sig

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 juli 2012 kl 10:43, Bli först att kommentera

Kolla vad Theresé och Åke hittade på i förrgår:

Dom skulle ut med Theresé DKW ur ladan för Åke ska byta topp på den, och för att slippa handputta bilen runt så bogserade Åke den med EU moppen…jodå, det gick, men han lär inte göra om det 🙂

Det var en vanskligt vinglig färd runt, och EU moppen är nog inte byggd för dylika uppdrag.

Nu kommer den Theresé!

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 september 2009 kl 11:41, Bli först att kommentera

Åkte iväg efter 14, kom hem strax efter 19, men med Dkw:n lastad och surrad i bussen.

Vi hann inte mer än någonstans mellan Brännland och Vännäsby, då Åke kom på att han glömt ta med munstycket till kompressorn, som skulle behövas för att pumpa upp däcken på bilen.

Vi chansade på att det andra munstycket skulle passa och fortsatte därför vår resa.

In till Åkes moster som bo där i Sunnanå, surrade med henne en stund, det är inte ofta vi är dit. Sista gången Jennifer följde med var väl för 4-5 år sedan, och dessförrinnan var en gågn då Theresé var med och Vivan skulle bjuda på fika och fram ur skafferiet tar hon en champis med den här gamla kapsylen som man drar runt kapsylen för att få upp den. Tyvärr hann vi inte stoppa henne för det hade ju nästan varit kul att ha en sådan oöppnad flaska kvar. Där var det minsann inte snack om något bäst- före- datum.

Munstycket passade förstås inte, utan vi skulle prova att åka in till Vännäs och kolla om det fanns att köpa ett på macken. Innan dess hann Åkes jobbar kompis, Tore, ringa, han råkar bo i Vännäs och Åke hade provat att ringa till honom före men utan att få ett svar och nu ringde han lite påpassligt upp och ja, han hade ett munstycke.

Åkte till honom och tog det han hade från garaget, Åke undrade om han ville hänga på till Sunnanå, och det gjorde han. Hahaha, skulle han ju bittert få ångra, han som skulle duscha och gå ut och ta en öl med sina vänner.

Här på baksidan skulle bilen ut

Ganska lågt under bussen

Här skulle bilen ut

Kollade in bilen och funderade ett tag vart handtaget var, man ska ju putta hela armstödet uppåt, ganska smart va?

Förste maskininsten Tore som kollar in att arbetet utförs på rätt sätt, sedan fick han sköta knappen till vinschen…vilken merit!

Munstycket passade inte, Åke gick och fick låna ett av grannen, putta ut Dkw:n i långgräset, det var inte så lätt, haka fast vinschen och Tore fick agera förste maskinist. Och hade det funnits en tävlingslysten snigel så lovar jag att den hade vunnit ett race mot vinschen, så sakta gick det men upp kom bilen till slut.

Vi tröstade Tore med att det inte skulle hinna bli så dyrt för honom på puben, då han inte skulle hinna dricka så många öl nu när det tog sån tid. Hem kom han ju till slut och så, även vi.

Så nu, Theresé, så får du bereda plats till din bil som kommer på fredag!

Ha det gött.

Glassplitter

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 september 2009 kl 06:45, 5 kommentarer

Så infann sig fredagen och lugnet…en stund i alla fall. Jennifer ska sova borta nu helgen och vi ska åka till Vännäs och hämta hem Theresé DKW 61:a som står garagerad i lagården däruppe. Hon vill ha hem den till Uppsala och det passar ju bra att vi tar vår buss och åker ner dit nästa helg.

Problem: Mm, möjligt att det kan bli så när bilen inte går som den ska, inte har vi någon vinsch i bussen heller…än, så jag vet faktiskt inte hur Åke har tänkt lösa detta. Han föreslog att vi skulle ställa oss i en lämpligt brant utförsbacke så vi får upp lite fart, mjo, lycka till!

Jag köpte dessa glas förra året uppe i Arvidsjaur på dollarstore.

På väg tillbaka till stugan tyckte jag att jag var otroligt klantig som bara köpte 6 stycken glas, för när ett går sönder finns det inte så många kvar…typ. Vi lyckades hamna i Lycksele ifjol och passade på att ta en rundtur på dollarstore där och se, där hade dom samma glas, införskaffade 6 stycken till så vi skulle ha ett gäng. Idag finns bara ett enda glas kvar, hm.

När så Theresé och Anders var hemma till midsommar så fick jag ett presentkort på Ikea, vi skulle ju ner till dom på semestern så det passade ju bra. Köpte då 6 stycken sådana här glas, jo jag vet, samma misstag, tog bara 6 stycken istället för 12.

I måndags då jag skulle duka så gjorde jag som jag alltid gör, och som dom alltid gör i gamla western filmer, skickar glasen längst med bordet. Det har jag gjort i flera år nu och det har bara misslyckats en gång i fjol, med dom förra glasen (resterande har gått sönder i diskmaskinen) och naturligtvis inträffade en liten olycka i måndags. Jag hade precis polerat upp bordskivan, skickade iväg glaset och ser genast att det glider iväg alldeles för fort, och det försvinner över bordskanten och smäller ner i golvet. Arrghh! Så Theresé om du läser detta och har vägarna förbi Ikea, kan jag få lägga in en beställning på 6 stycken nya såna här glas då, om dom finns kvar?

Jo jag vet, Jan A, det där borde jag ha förutsett, för det har säkert alla andra gjort, som läst vad vi brukar råka ut för. Men ibland kan det vara kul att chansa lite också 😀

Önskar er en trevlig helg!

Ps. Only for you, Helena, jag ändrade rubriken ds.

Grattis Theresé!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 augusti 2009 kl 08:33, Bli först att kommentera

Grattis Theresé på 24 årsdagen!

Kortet togs dagen efter Theresé 1 årsdag, uppe i lövånger där vi körde Lövångers rallyt. Kvällen innan så var det supé för alla deltagare och hon lyftes fram på scenen och blev hurrad och applåderad. På söndagen var det ett mindre rally i Lövångers trakten och helgen till ära så hade hon en hemsydd mössa och väst (syns ju inte :D), en fotograf fån VF ville ta ett kort på henne, utan tutte men hon vägrade i sten, så det bidde ingen bild för tidningen men vi passade på att föreviga tillfället.

Hoppas du får en bra dag och blir uppassad av Anders, vi kommer ner och våldgästar om några veckor istället.

Bilen är en DKW 3-6 cab -54 och står förnuvarande undanställd i väntan på en mindre genomgång och besiktning. Men med så mycket annat så har det inte funnits så mycket tid. Men förhoppningarna är väl att vi ska få den med på någon semester sväng framöver.

Etikett: DKW

Nån har testat redan, snopet 🤓

Hur tänkte dom där???

Katten musen, tio tusen!

Skönjer ett slut och sedan en början!

Häck/häckar

Tur man kan roa sig

Nu kommer den Theresé!

Glassplitter

Grattis Theresé!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten