Etikett: GE Health Care

Scary, ½ nanosekund 👻😱

Av , , Bli först att kommentera 13

Tog bort mitt spruckna, glasskydd från mobilen, i förrgår. Det var rätt illa åtgånget, men mobilen ser ut som ny, därunder. Jag använder ju mobilen som larm, och därför har jag den på hyllan bredvid sängen.

I förrgår natt, släcker jag lampan, och somnar omgående, väcks dock av en rejäl smäll. Men som tidigare gånger, då jag inte kan lokalisera ljudet så tänker jag ju att det är i drömmen.

Inte nog med att jag tog bort skyddet, jag ändrade mitt larmljud, från ett stegrande plingande, till en låt. Wake me up, med Avicci.

Väcks då upp i tron att Åke satt in hans radio som väckning istället för larmet. Jag vänder mig om för att putta på honom, men han är inte där. Jag fattar nada, men så kom jag ihåg att jag ändrat signal, fast nu hittar jag inte mobilen. Den ligger på golvet…ok, så då var den den som lät då den åkte ner.

Jag funderar dock på HUR, den kunde ha gjort det.


Nå, sängdags igår, jag lägger mobilen så jag till och med måttar att inget ska komma åt att riva ner den på golvet. Släcker lampan, tick tack, tick tack…*PANG* och där åkte den ner på golvet.

Fast inte utan att jag kände ett visst obehag. Hur var de ens möjligt?

Tänder lampan, känner rysningar i ryggraden under en ½ nanosekund, lägger tillbaka den och jodå, den rör på sig, den lilla saken. Hahaa…skärmen är ju jättehal, och jag lägger nämligen den nedåt, för att slippa risken, att bli väckt om den får eget liv och har fuffens för sig, mitt i natten. Vill inte att den ska lysa upp i rummet.

Och med skyddet borttaget, så blev den för slät. Och kanske kanske, att hyllan inte sitter helt hundra i fas med väggen.

Tur att jag såg det i alla fall, annars hade jag fått fundera halva natten och målat upp olika scenarier, Jisses! Det finns saker som kan störa det gamla, invanda.


Det är mycket just den här tiden, mars-april, för 10 år sedan, som vi fick lite livsombyte. Vi flyttade nämligen hit, to the house. Hittade den här texten, från 27 mars, 2011.

”Fick ett sms från Nicco och jag citerar:

Var du seriös igår när du sa att jag kunde fråga Theresé om jag kunde prao hos henne?

Jag skickade ett enkelt ja, till svar.

Det går en minut sedan skriver hon:

Jag frågade henne på facebook, fast hon trodde du var onykter när du sa det 😀

Haha, kan man annat än skratta, nu hade jag ju faktiskt tagit en grogg men onykter…näpp, och seriös, oja, men jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det rent praktiskt, och om Theresé kan hämta och lämna henne på Arlanda, jaja, vi får väl klura lite och pratas vid.”

Jodå, Nicco flög ner till Uppsala och gjorde hennes prao på GE Health Care, med Theresé. Lite roligt att hon idag, jobbar åt, före detta GE, nu heter det ju Cytiva, fast inte därnere, förstås.

Winstones magtröja, *fniss* gör att han ser ut som en cooling. Dock inte så tvärenkel att få av och på. Theresé klurar vidare.

Fast den här kommer han att få ha ibland, om han ska vara extra tuff, i slasket.

I övrigt är jag anti mot kläder på djur, fast ibland är det nödvändigt inte bara för ens egna skull, utan även för djurens. Jag kan inte tvätta Winstone efter varje promenad, då skulle han gå och vara konstant fuktig i pälsen.

Ser ut att bli en fin dag, härligt, mer sol åt folket. Ha det gott, allihop!

Boss, bossigare, bossigast!

Nicco skickade in en jobbansökan för ett bra tag sedan, så där lämpligt att man snudd på, glömt bort att man gjort det. Sedan blev hon uppringd då vi var till mamma förra veckan, och blev kallad till intervju.

Och igår, fick hon då veta att hon fått jobbet, wohoo!!! Bra jobbat, Nicco. Och i och med det så har vi nu, 2 döttrar på GE Health Care, dock med lite spridning, Theresé är ju nere i Uppsala, we are taking over…haha…

42843232_10156616726236585_6138778004345585664_n

923080_10151372247972060_2072998078_nLikadant var det då jag en gång i tiden satt på kontoret på Bilspedition, tillsammans med min morbror Assar. Och efter ett tag blev även min kusin Robin, anställd där. Folk började bli misstänksamma, Hällstenarna var på frammarsch… 😀

2015-11-19 19.28.41Då jag fick det jobb jag har idag, och som jag haft i 8½ år, så blev jag uppringd av en man som började prata om stället jag skulle till, hur det såg ut, vad man skulle göra och så vidare. Jag var totalt bortkollrad, visste inte vad han pratade om, men sa ingenting, utan gjorde upp om ett besök, och jag fick jobbet på studs.

Sedan kom vi väl fram till att han sållat i ansökningar som gått via ett assistansbolag, så att jag var bortkollrad, var inte så konstigt, jag hade inte sökt det specifika jobbet, utan bara gjort en intresseanmälan till bolaget.

Nå, det gick ju bra ändå, fast man hade ju kunnat falla på att man upplevts som förvirrad och tänk om man kläckt ur sig att jag, minsann, inte har sökt den här tjänsten i alla fall. Oopps!

Blev ju bjuden på en räkmacka på Ullas igår, tack för den, Annika gammboss. Lika trevligt som alltid, att få träffas och prata om livet, vart vi är idag och vart vi är på väg, planer och drömmar som ska uppfyllas, och en och annan uppfinning som skulle kunna utvecklas till nåt fantastiskt.

Och apropå jobb, chefer och anställningar:

51727815_2618072158219872_7863475843505324032_nHahaa…

Önskar er alla en fin lördag!

4c7b30bc549204988d496e468e5c23bd

S som i salt, eller svarteppar

Av , , 2 kommentarer 13

Vi trotsade dom småkalla vindarna igår och tjurades med att sitta ute ändå. Och visst, vi överlevde, och mellan varven, kunde man känna att solen gav lite värme.

Vi gjorde återigen en rockad på gården, då Camaron skulle lossas, men detta blev av mindre skala, Amazonen stod redan i garaget, den andra Camaron i tältet, junioraren in i garaget och nu, min Camaro bredvid bussen. Jeepen och Mazdan på sina ordinarie platser.

Den startade också, utan några hjälpmedel…precis så ska det vara 😀

2016-05-15 17.17.55Som belöning åkte vi på Sandahöjdens pizzeria och käkade middag, jag och Nicco tog en kebabtallrik och Åke en lövbit, Man är ju dum, sa jag, då man äter på en pizzeria, då skulle man ju egentligen äta pizza, för det är ju på plats, då den är rykande färsk, som den kommer till sitt rätta jag.

2016-05-15 18.36.35Nå, kebabtallriken var god, dessvärre fick jag ju lämna jättemycket av den, men jag blev ju mätt och det är väl det som är grejen. Även om hjärnan skulle vilja nåt annat.
Åke skulle peppra på sin lövbit lite, men fick skruva av hela locket…ja sa han, det funkar dåligt med svartpeppar i saltkaret:

2016-05-15 18.39.18Hahaa…skrattade jag, dom kanske trodde att S:et stod för svartpeppar 😀

Theresé är nu i Florida, genom hennes jobb på GE Health Care. Dom landade någon gång i natt, ska tillbaka på torsdag, landar på fredag morgon, sen ska hon hämta Sally på förskolan klockan 13 för vidare färd till tåget och Umeå…dom ska ju fira mammas 70 årsdag, blir tufft med allt resande.

Hon frågade om jag önskade nåt från ”landetlångtbortistan”, skulle vara en ny race tröja då, sa jag, som jag kan tävla i. Men det kan ju vara svårt, eller kanske lika lätt att hitta nåt på Wheels. Jag googlade i alla fall på race tröja, Camarostuk, och då man googlar får man ju upp allt möjligt konstigt, eller vad sägs om detta:

Skärmklipp 2016-05-15 12.00.45Min bil, då den lossades från containern den kom i, från staterna, februari 2008 😀 Jojo! Och Mats Alfredsson stod och fotade.

Önskar er alla en trevlig måndag!

GODISREGN…JAAAA!!!!

Av , , 2 kommentarer 7

En rätt så lugn dag igår, jag åkte upp på Ålidhem för att köpa vårrulle-bladen, dom finns på den där lilla butiken bredvid pizzerian, utanför ingången till Ica. Jag hittade även en burk med blandade, supergoda nötter, paprika pulver och muskotnötter, som jag köpte.

Foto0693

Vid kassan blev jag sedan utfrågad på ett sätt så att jag började tro att jag kanske skulle bli erbjuden jobb där 🙂 Vart jag bodde, om jag hade barn, vart jag var född, om jag hade körkort… ja, rätt så kul faktiskt, inte frågor man förväntar sig att få då man står i kassan och ska betala.

På jobbet var det en vanlig dag… jag slängde ihop en sockerkaka, vi gick med hunden och sedan ordinära sysslor som man gör i ett hem. Hunden på jobbet är precis som Winstone, rätt så glupsk, jag menar, dom luktar inte ens på det dom blir erbjuden, det är knappt så dom tuggar på det dom får in i munnen, dom bara sväljer.

Jag brukar försöka hålla fast det som erbjuds så dom får jobba lite för att få tag i det, och bägge två blir så ivriga, som om dom aldrig fått någon mat överhuvudtaget. Ni skulle se Winstone då han knaprar på torkade löv, haha… han hoppade in i en av mina hopkrattade barr högar, jag trodde det var för att sabotera för mig, men lika snabbt var han ute på gräsmattan ingen och knaprade på ett krispigt löv, det lät som om han tuggade på ett chips.

Han rotade ute i hallen i förrgår och Nicco ropade på honom så han dök upp i dörröppningen, vad äter du på? Frågade hon med barsk röst, och han spottade då ut ett litet torkat löv, på golvet. Jaja, vilka i-landsproblem, men ni kan ju tänka er hur det är att vara ute med honom då det blåser, nu när alla löv faller ner på backen, det är ju som ett godisregn för honom *suck*.

Foto0620

Vaddådå… får man inte käka löv nu heller, vavava???

Idag blir det en snabb sväng till Tina, sedan ska mamma bjuda på middag, Theresé tillbringar hela dagen uppe på GE Health Care (genom jobbet) och det ligger på Mariehem så det passade ju bra att hon knatar över till mormor och Bosse då arbetsdagen är slut, så kommer vi upp dit sedan.

Jag gjorde en Nutella cheesecake, igår kväll, som jag ska ta med dit… låter ju himmelsk god, och vi får väl se om det stämmer ikväll då. Önskar er alla en fin onsdag!

 

Knarklangare, ett framtidsyrke?

Av , , 2 kommentarer 6

 

Vi satt och tittade på cops, eller trafikpoliserna eller vad det nu kunde ha varit, det finns ju hur mycket som helst av såna filmsnuttar. I alla fall så hade dom haffat en kille som hade massor med knark på sig. Polisen vänder sig mot kameran och säger: När jag var liten så lekte man brandman, idag leker barnen knarklangare.
Skrämmande om man tänker på det. Vad barn vill bli när dom blir äldre är ju ett yrke eller en person som arbetar med det och som dom ser upp till. Då kan man undra vad dessa barn, som leker knarklangare, har för föredömen?
Jag berättade det för Nicco och hon såg ju ut om ett stort frågetecken, meh…hur leker man det då? Ja, det kan man ju fråga sig, kanske dom springer runt och säljer kottar sedan får någon agera polis… äsch, korkat är det då.
Nu vet jag ju att detta att man vill bli något man ser upp till eller börja jobba med det som ens föräldrar gör, inte alltid stämmer. Vi har ju bland annat en dotter, vars dröm var att bli boxare…men det växte hon ifrån, sedan blev det lastbilschaffis men hon slutade på GE Health Care, där ser man, någons vägar är outgrundliga 🙂
Vi uppdaterade Niccos hall lite, igår. Hon fick ett nytt skoställ, en hallbänk och en snygg tavla, kort kommer sedan. Nu är det kvar att få dit nya dörrfoder (vilket min pappa ska fixa…när han har tid) och måla väggarna, en vägg ska få en fondtapet, det kommer att bli snyggt.
Och nu har bilarna vinterdäcken på, känns skönt, det kan ju vara lurigt på morgonen. Som i fredags då jag åkte på jobbet. Jag behövde inte skrapa rutorna på bilen, åkte iväg, kom fram till jobbet och när jag klev ut ur bilen hördes ett igenkännande ljud, någon skrapade sina rutor. Jag tänkte inte närmare på det förrän jag började gå och det var som en liten skridskobana på parkeringen. Vart man då överraskad. Men så är det, det kan skilja ett antal grader mellan bostadsområdena. Önskar er alla en fin söndag!