Nu ska jag ge några en knäpp på näsan. Inga namn nämnda men om det är någon som tar åt sig så bjuder jag på det.
Jag ska börja med att säga att vi på somrarna och egentligen ganska tidigt på våren, sitter här ute på gården, ibland är vi några få och andra gånger kan vi sitta upp emot 15-18 stycken därute, jättetrevligt och en riktig gemenskap. Jag kan förstå om ingen ”ny” vill komma ut och sätta sig trots att vi ofta säger det till andra, ta en stol och kom ut du med, luften är ju fri och man sitter ju vart man vill. Men dom kanske känner sig lite små dum, eller att dom tränger sig på, vad vet jag?
Nå, jag var ute och gick med en granne igår kväll och hon berättade att hon hört, ryktesvägen, att det är någon som sagt att han/hon inte begriper att vi inte har något bättre för oss. Ehhh…Och??? Om någon står bakom gardinerna och retar sig på att vi har valt att sitta ute så måste ju den människan ha betydligt mindre för sig då dom orkar stå där och hålla koll på hur ofta och hur länge vi sitter där. Som hon sa, som jag var ute med igår, det är ingen annan än vi själva som tar hand om våran disk, tvätt och städning. Hur vi planerar våra dagar är väl upp till oss själva.
Ja jag ska då ärligt säga att jag skiter högaktningsfullt i vad en sån människa tycker eller tänker, jag tycker att vi ska vara tacksamma att vi faktiskt kan sitta ute om vi själva vill, det finns ju dom som kanske inte har tid eller ork till det.
Den andra knäppen på näsan vill jag ge till dom som står efter en kund i kassakön och innan man själv har hunnit lägga upp sina varor så börjar dom lägga upp deras saker. Vad tänker dom med egentligen, arslet, eller? Detta har hänt mig vid tre tillfällen, första gången stod jag nog mest som ett frågetecken och då var det en kompis till den personen som sa till att han var tvungen att hejda sig lite.
Andra gången började jag känna mig lite irriterad, tjejen lade upp avskiljaren fast jag hade hälften av varorna kvar i vagnen, jag sa ingenting men tog pinnen och vräkte undan hennes saker så dom höll på falla av bandet. Då började hon fatta, men hon sa aldrig någonting.
Tredje gången var för några veckor sedan. När tjejen började lägga upp sina saker så vände jag mig mot henne och väste ur mungipan – Det där går väl j-vligt dåligt, eller hur? Hon tog tag i sina saker och fick stå där och hålla emot…snacka om ”lucka lucka tomrum”.
Nästa gång detta händer, och nu går jag ut med en varning, så tänker jag sluta lägga upp mina saker och låta människans grejer passera mig, sedan ska jag säga till kassören att det där är inte mina saker, inte den där heller men det jag håller i handen. Sen får vi se vad dom säger eller gör.
Sååå, då har jag knäppt färdigt för denna gången, men det kommer säkert fler gånger. Nu vaknade Nicco så jag ska fråga om hon har någon frukost planerad, eller några speciella önskemål. Önskar er alla en fin dag och skickar dessutom ett Grattis i efterskott till Anders ”brälla” Brändström, som fyllde år igår. GRATTIS önskar vi från Näckrosvägen!
Senaste kommentarerna