Etikett: Winstone

Väderstrecken 🧭 hade vi koll på, i alla fall 😁

Av , , 2 kommentarer 12

Såg 2 konstiga saker på promenaden igår. Först dessa fåglar. Inget konstigt med fåglar, men vad kan det vara för typ av fjäderfän? Tänkte Tranor men brukar dom sväva så där på uppåtvindar Jag upplevde nästan att dom hade för korta halsar och ben. Tyvärr kan jag inte filma som ett proffs med den mobil jag har, men jag försökte i alla fall

Sen kommer vi upp vid Tvärån, det här såg jag i förrgår men tänkte att jag skulle ta en extra titt igår. Winstone känner definitivt av något här. Men vem har byggt det?

Och vart kommer servetterna ifrån 🤔

Tyckte det kändes långsökt med ett nerblåst skatbo…

Vi gjorde oss en liten utflykt efter lunch. Styrde bilen till Rödå Antik som hade öppet. Som vanligt mycket att se på. Ja, Åke ingår inte i köpet men han agerade inredningsdetalj

Cool stol, den hade fått följa med hem om schackrutorna varit i original. Kanske tur för oss då att den inte var det. Vi har väl nästan lika många stolar som tavlor

På tillbaka vägen åkte vi in till Blå Eld, och där finns det knappt något som man inte gillar.

Till och med lite luffarslöjd, cool 😁🤘

Och se på tusan, Wärdhuset hade öppet så det passade ju bra att gå in där och ta sig en fika. Jag testade en blåbärs biskvi och Åke körde på en chokladboll. Jo vi delade faktiskt så vi fick av bägge två

Körde andra hållet runt Tavelsjö då vi åkte hem. Förundras varje gång vi kör där (även om det är sällan), hur jag och Annika Collén lämnade hennes bil på en verkstad i Yttre- Långviken. Och fick för oss att vi skulle ta en liten prommis till en som hon känner som bodde på kortsia sjön, Västibyn.

Vi hade liten eller ingen hum alls, över hur den lilla promenaden faktiskt blev till, snudd på, 1½ mil då vi var tillbaka till ruta ett. Ok, många kan gå den sträckan utan problem, men dom är förmodligen mer förberedd än vad vi var, hahaa….

Vi hamnade nog i ett sånt läge att man inte visste om vi skulle sno om, eller om vi skulle vara framme efter nästa krök. Så därför fortsatte vi bara vägen fram. Skam den som ger sig! Vi fick då mycket frisk luft och motion på köpet. Vi visste i alla fall väderstrecken. Annars är ju detta mer jag, i alla fall

 

Fast dom som tar fel sväng är dom som fattat att jag gav dom fel vägvisning, men jag vet inte om det…än 🤣

Hoppas på en fin dag för er alla!

Jag vann…👍👌😅

Av , , Bli först att kommentera 8

Det blev inte riktigt som planerat igår. Intervjun blev framflyttad till imorgon istället. Men det kändes ändå som att vinna åtminstone 90 kronor på en Trisslott Jag fick plötsligt extra tid att inte göra nånting på.

Det går inte med ord att beskriva hur mjuk Winstone blir efter besök på Dogmans hund Spa. Kan ju inte skriva att han blir fin, det är han ju liksom redan

Det stod en karl utanför Dogman som pekade och ropade: -JÄKLAR, vilken fin hund…OCH DU MED, du är också fin!! Hahaa… ja det var ju snällt sagt. Inte alla dagar man får höra det av nån random människa 😉

Jag åkte faktiskt iväg på Nybro Östra Station och tog en fika, medan jag väntade på att åka och hämta igen Winstone.

Kändes ovärt att åka hem för att sitta där 45 minuter innan man skulle tebax. Skickade bilden till Tina och efter den hamnade vi i samtal istället. Fort hade tiden gått och jag fick bila tillbaka till Strömpilen.

Efter middagen kopplade jag Snabeldraken med ett stadigt grepp under armen och drog iväg ut på gården med honom. Bilen vi köpt, behövde en liten tvär genomgång. Städad och klar, drog vi iväg på en provtur med mig bakom ratten. Mja, helt ok, påminde en hel del om Jeepen. Nu kan ni få se vad det blev för bil, nämligen en Hyundai Santa Fe

Saknar dock Linus så jag kanske får ta ett snack med Theresé och höra om jag får lägga en beställning hos henne. Kan hon fixa det så må jag fundera ut vilken posé han ska ha denna gång

Hyundais SUV-modeller har namn från spännande resmål. Så Santa Fe kommer från en av USA:s äldsta städer! Delstatshuvudstaden i New Mexico bär på ett historiskt arv från dess ursprungsinvånare, blandat med spanska och internationella influenser. Det ger staden en säregen look med vindlande gator och låga lerstenshus i adobe-stil.

Hm…vad kan Santa Fe vara mer känd för, förutom dom gamla byggnaderna och gatorna…nä, jag går bet på den. Vi får se!

Gick nästan bet på den här pippin också, men det ser ut att vara en sädesärla, fast jag tyckte den såg så rund och stor ut

Idag är det guldkants uppdrag, hem och käka middag och iväg till ett jobbpass. Sen, mina vänner, ska jag få vara ledig till nästa fredag. Känns underbart, då får man tiden att landa i allt som varit den sista tiden. Att göra saker varannan dag känns drygt på det sättet att man inte tar sig för så mycket den dagen som står oskriven. Saker hamnar på hög och ligger kvar. Nu ska jag ta mig tid att beta igenom den högen.

Apropå tid och vad vi gör med våra liv, visste ni hur mycket tid ett Bi har och vad den gör med den? 

 

Ha en fin torsdag, allihop!

Från Indien till Antarktis vidare till Egypten och Malå 😶😉

Av , , Bli först att kommentera 13

Vaknade i natt av känslan att nu går det rätt utför. Hade ingen känsel i högerhanden, hela armen kändes som en klump, som om den var gipsad med betong. Jag försöker röra på den och till slut lyckades jag, då jag fattar att Åke parkerat sin armbåge rätt på armen. Vem vet hur länge vi låg på det sättet 🤔 Det var då åtminstone tillräckligt länge för att strypa min blodtillförsel 😶

Men det blev ju en positiv känsla efteråt, då blodet strömmade till igen och allt funkar som det ska

Bilköpet gick enligt plan. Åke tyckte till och med att bussresan dit var helt ok. Inte ofta han får sitta på passagerare sidan i en buss. Resan hem gick var också odramatisk, bilen rullade på utan problem. Ni får ingen bild på den. Ser just nu ut som om den varit med om ett mud race med fastfrusen skit längst dörrarna.

Men ni kan få en före bild på Winstone

Han ska på hund Spa idag. Det är både och, att göra det den här årstiden, men det underlättar att få bort den päls han fäller just nu, så det blir ändå lättare att hålla efter. Det som är borta är ju borta. Det hade dock varit underbart om dom fortsatt med att sopa gång och cykelbanorna med. Vägarna håller dom ju på med som bäst. Fast vi lär få vänta, gissar jag.

Jag tvärreste till Indien, möjligtvis Mexiko igår. Detta var vad jag läste

Och min tanke var: I vilket land ligger det…hamnade vi i Indien nu, fast i en Grupp på fejjan om vad som händer i Malå??

Fast jag gjorde ett omtag, och läste hela meningen, haha. Det var ju för fasen ett recept på pannkaka, som efterlystes. Men jag läste pannkakun, som Pann-kack- uun. VRICKAT!!

Apropå andra länder, ska vi tro att det var och är så här

I hope not 👽

Tråkigt att det ska snöa, fast det är ju fortfarande april. Audin var full med spår efter fåglarna, även fullt på backen. Måste ha vart frökalas här på morgonen.

Jan A la ut ett inlägg på FB alldeles nyss. Och skrev att vi inte ska klaga på vädret, det finns värre ställen att vara på. Jag tror inte att jag skulle vilja vara runt Vostok  Station i Antarktis, not today 🥶

Jag ska sitta i en intervju efter lunch. Lite spännande ändå. Det är på Theresé jobb, som dom anställda får svara på frågor, sedan kommer en kollega (i detta fall till Theresé) att kontakta en person som lämnats som ”referens” att få svara på samma frågor. Och Theresé valde då jag.

Igår fick jag frågorna så jag skulle ha tid att reflektera över dom och skriva upp mina tankar. Det svåra är egentligen att jag inte vet hur hon jobbar, fast å andra sidan kan det vara det bästa. Det hela går ut på att deltagarna får veta skillnaden på hur dom själv tror sig vara, men hur dom kan uppfattas av andra. I ledarpositioner är det väl jättebra att ha koll på. Hon titulerar sig idag som Global RP Service OLC manager & Team leader. Ehh…jag vet inte vad det är, haha, förutom att manager är chef och team ledare begriper jag också. Men fint låter det 😊

Önskar er alla en fin dag!

Inte bara Björnar som kan tina fram denna årstid

Av , , Bli först att kommentera 10

Annelie la ut den här bilden i går och tänkte att nån kanske skulle kunna tro att det är ett Björnspår. Fast har Björnen ens vaknat ur sitt ide, månntro 

Mja, den kan faktiskt göra det, den här årstiden. Enligt folktron är den 14 april, en bra dag för dom att kliva upp och röra lite på sig. Tiburtiusdagen firades den 14 april. Den kallades förr (främst i Sydsverige)  första sommardagen beroende på en gammal indelning av året i sommar- och vinterhalvår.

I Doroteas lokaltidning kan man bland annat läsa detta

Jag var i 3 nanosekunder, tvärsäker på att jag såg en Björn, på väg till jobbet i förrgår. Fast hade det varit det, så tror jag den varit relativt stor för årstiden, samt tämligen orädd om den hade lagt sig precis där utan att ens vifta på öronen.

Igår provade jag fota den för att ni skulle se hur man kan missta sig, fast det blir ju aldrig bra på håll. Även om ni kan uppfatta formen

Nej det är ingen Björn, utan snarare nån typ av växtlighet, gammalt hö/gräs eller jord som tinat fram.

Apropå att tina fram, så blev jag sugen på att åka ut med Camaron igår. Fast det är då man sitter i bilen, solen skiner och man känner värmen i ansiktet. Men sen vet man att det är nollgradigt ute samt blåser, så då försvann lite av vårkänslan. Är dock en del bilar man hört och sett som brukar tina fram den här årstiden, inte bara Björnarna och allt annat som gömts i snö.

Den här bilen var då exceptionellt ful, men drar säkert uppmärksamhet till sig. Hittad på nätet och inte alls nåt som rullar här i stan 🤣

Nicco Sambo var här då jag kom hem från jobbet igår. Spelar ingen roll hur många gånger jag säger till Winstone att det är bästa kompisen som är här, han håller inte med

Nicco själv höll på att borra hemma i lägenheten. Hon skulle upp med gardinskenor i taket och hyllor till Sambo att klättra runt på, på väggarna. Det ser ut som om han fattade galoppen, rätt snabbt

Eller 🤔

HIttade en cool filmad version på Rhapsody in rock igår. Fortfarande original låt men se hur den hade kunnat framföras. Klicka på bild för att se den

Och här avrundar jag och önskar er en fin söndag! Bild tagen tidig lördagsmorgon (igår).

Män har fler framdelar på kroppen 🤔😜

Av , , Bli först att kommentera 13

Satt ute på bron igår, man må ju ladda solbatterierna då solen behagar att visa sig. Fjuppe kom förbi, han funderade på nån såg som eventuellt Åke skulle ha haft. Men tyvärr, den finns inte längre. Men kaffe hade vi så det fick han.

Från sol till ösregn, på några timmar. Det trodde jag inte skulle hända, fast det är april och då vet man ju vad som gäller. Men å andra sidan har jag skrivit det förut och det gäller än idag. Nu för tiden kan vi ha aprilväder lite nu och då, oavsett månad.

Vi har också den tiden på året då vi snart ser alla elsparkcyklar. Till er som använder dom, kan det vara värt att läsa på lite om vad som faktiskt gäller. Klicka på bilden om ni vill läsa ännu mer

 

Jag och Winstone noterade i alla fall årets första utslagna blomma på dagens morgon promenad

Han, Winstone alltså, dök också upp i bloggflödet denna månad 2013. Då, 3 månader och 1 vecka. Han har som aldrig ställt till med saker hemma. Tuggat sänder bordsben, käkat upp kläder eller förstört saker. Fast…här blev jag ändå påmind om att han faktiskt provade ändå, men upptäcktes i tid och kunde läras om

Nämen lilla gubben, vad duktig du är, sa jag tydligen och trodde att han hade en leksak i munnen. Fast jag inser rätt snabbt efteråt, att han plockat upp en innersula från en av mina skor…snopet

Nåt annat som dök upp denna månad 2019, var Camaron. Fjuppe undrade igår om den tinat fram än. Fast det är fortfarande för blött efter vägarna. Men för 5 år sedan, så stod den ute och jag hade precis tvättat av den. Nån dag efter detta åkte vi upp på Gammlia. Inte på bilträff utan bara för att vi kunde

Avrundar med dessa roliga uttalande från barn, kanske vi kan lära oss ett och annat om livet. Och självklart hoppas jag på en fin dag, för er allihop!

Om mor- och farföräldrar:

Farmor har berättat att när hon var liten flicka var flickorna tvungna och sitta och knipa ihop benen. Idag är det inte så noga om man svänger lite på rumpan. – Tora 7 år

Mormödrar och farmödrar har väldigt stora behåar. De är så stora att jag får in hela rumpan och två knän i den ena gropen. I den andra får min bror plats. – Katja 7 år

En mormor är en som hela släkten har kommit ut genom. Då är det väl inte så konstigt att hon är lite sladdrig i skinnet. – Kristina 7 år

En mormor är en tant med godispåsar i fickorna. – Anders 5 år

…min har påsar under ögonen. – Martha 6 år

En farmor är en tant som inte har några tänder och så har hon tjocka lår. Hon lägger dem på nattduksbordet på natten. – Anette 6 år

Farmor tycker inte om att sola toppless. Det är för att hennes toppar har blivit lösaktiga. – Stina 6 år

Farfar är ordblind. Det vill säga, han förstår bara orden när vi skriker dem i örat på honom. Om vi skriver dem blir han ett frågetecken. – Marianne 7 år

Morfar är så gammal att han inte längre kommer ihåg varför han tycker om kvinnor. – Tore 7 år

En svärmor är straffet man får när man gifter sig med någon man inte känner. – Per 7 år

Barn också en hel del att säga om kroppen och knoppen!

Männen har fler framdelar på kroppen. – Julie 6 år

Mannen slutar aldrig att göra celler, men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern. – Stina 9 år

En kropp är något som tar slut i skorna. – Allan 5 år

Om man öppnar ögonen och det är alldeles svart, då är man medvetslös. – Hilda 7 år

Nästan alla människor har en hjärna. De som är lite dumma har en hönshjärna. – Johan 5 år

Det är viktigt för skelettet att det får i sig tillräckligt mycket kalk och valium, så att tänderna kan växa och bli stora och spetsiga. – Marius 6 år

Det finns många sorters hud. Förhud är till exempel huden som man har framtill medan bakhuden är huden som man har på baken. – Therese 6 år

Om dom hade funnits på riktigt, jösses 🤣

Av , , Bli först att kommentera 11

Åke drog fram grillen och satte upp två brädor i staketet som givit vika av snötyngden, igår. Jag åkte upp och handlade på Kvantum, inför middagen, sen hann jag sitta ute på bron en stund. Det var ordentligt varmt. Riktigt najs, faktiskt!

Några tulpaner är på gång i den lilla rabatten

Det blev Entrecote på grillen igår. Åtminstone för jag och Åke. Sivert och Ewa gjorde det lätt och grillade hamburgare. Till detta hade jag gjort en potatisbakelse, den ska absolut göras fler gånger. Grovriven potatis, Västerbottensost, creme fraiche. Ägg, salt och peppar. Sen ner i portionsformar.

Jag hade en enkel efterrätt också. Ville ha nån typ av mousse med Daim i. Så jag köpte en Marabou Daim chokladkaka och mörk choklad från Lindt med havssalt. Smälte det i vattenbad, rördes ihop  med vispat ägg och lite florsocker, sen ner med hård vispad grädde. Skulle ha toppat med en jordgubbe eller hallon om jag haft det hemma, men det hade jag inte. Så det bidde en bit av chokladkakan istället då. Det blev bra, gör jag om den så använder jag nog mer av den mörka chokladen.

Pratade lite om sommarens göromål och hur vi ska få ihop ett arbetslag som är på plats samtidigt, inte tvärenkelt. Det är målning av Storstugan som står på tur. Byte av en del brädor och sånt. Storstugan i bakgrunden, killen i förgrunden behöver knappast någon presentation va 😅

Ja vi får väl ta det som det kommer och göra det vi hinner. Alla kanske inte kan samma helg, så är det bara. Jag tror i alla fall att jag och Åke far upp och stannar några dagar, då jag ändå är ledig flera dagar i stöten, då jag gjort min jobbar helg.

Vi bör ju hinna kolla upp vad vi behöver till vår sönderblåsta altan, och kanske hinna röja lite väg för det bygget. Den här gången blir det i alla fall en höjning av altanen så den kommer i fas med det översta steget. Så blir vi av med ett trappsteg som dessutom varit lite väl smalt. Vi brukar ju ha ett litet bord och stolar däruppe. Enda stället som kan skydda mot stilla regnstril.

Det blev en lugn kväll i övrigt, jag ska jobba idag, så då vill man vara pigg och arbetsför. Kul att man då vaknar efter 2 timmar av att man har kramp i benhinnan på vänster ben och stortån ställer sig rätt upp. Alltså på riktigt

Jag kliver upp och ställer min andra fot på tån och härdar ut krampen. Lägger mig igen och då blir det exakt samma sak fast nu med högerbenet. Jag får göra om proceduren, men nu tog jag ormsalva och smorde på, sen blev då resten av natten lugn. Fantastiskt vad roligt det kan vara ibland. ”Skrev hon och log med ett snett leende och himlade med ögonen”

Apropå fantastiskt, såg några roliga bilder i flödet. Dom här ni vet, ”om teckningar som barn gjort” vore på riktigt.

Hahaa… jösses!

Med dom, mina vänner, önskar jag er alla en fin lördag och må solen skina även på era huvuden idag! Och till er som inte dragit upp persiennen än, be aware, hehe…

Vi låg och fnissade och skrattade i natt, min man och jag 😄🤣

Av , , Bli först att kommentera 12

Såg du Nicco på vk.se sa Åke igår kväll då vi satt oss i soffan. Ehh näe… jag hade knappt hunnit ta mig ut på nätet så det var väl inte jättekonstigt. Men det var inte heller svårt att hitta igen henne där

 

Vilket bra jobb dom gör och vilket fantastiskt engagemang dom har.

Hittade roliga bilder i gruppen National Geographic Wild Planet  igår. Där man kan se folk i prekära situationer med statyer. Här får ni en bild på en kvinna som jag faktiskt vet att jag sett förut. Hon sitter nämligen i Torrevieja

Jag försökte hitta henne i nåt av alla mina inlägg men gick bet. Mina ögon vandrade över textrader och plötsligt stannade dom upp i följande text, som jag skrev under senare halvåret 2014. Då jag och Tina hunnit vara nere i Spanien och spanat på statyn. Texten har dock inget med bilden att göra.

Jag citerar: ”När vi åkte upp till mamma i måndags, så följde Niccolina med, och hon satt i baksätet och det luktade parfym. Jag vände mig om och frågade om hon nu hade Georgio Armani på sig (då jag köpt den parfymen till henne från Spanien), hon svarade ja. Varpå Åke vänder sig om och tittar på henne, lite utstuderat så där och vi, Nicco och jag, säger i munnen på varandra: Det är en parfym!!!

Ja, kanske inte så lätt att veta, för en karl. Och vi kom genast att tänka på det där projektet Nicco hade, för X antal år sedan, att intervjua några utvalda personer om Fairtrade, hon gav sig på att fråga sin pappa, och första frågan löd: Vad är Fairtrade? Åke svarar. En bräda. Brukar du köpa Fairtrade? Åke frågar: Är det inte en bräda? Hahaa…nä, han visste inte vad det var, och han var nog inne på att det skulle vara en typ av snowboard eller skateboard, idag vet han 😀” slutcitat     Tror jag i alla fall…

 

Vi fick oss ett gott skratt i natt, jag och min man. Jag är nämligen i drömmarnas land och i den utspelar sig följande lilla scenario. Åke tar Winstone och far iväg nånstans och då han kommer tillbaka ser jag en kortklippt Winstone. All den långa pälsen är väck, och det är inte det att han ser otroligt fin ut ändå, men jag tänker att nu är pälsen förstörd för all framtid.

Jag sätter upp mina händer för ögonen och försöker hejda gråten jag har i halsen. Jag vet att Åke trodde att han hade gjort något bra. Medan jag vet, att man klipper inte en hund som har ett lager med ull, längst in. För då är det bara den ullen som växer ut sedan.

Säger nej nej nej…och tar bort händerna från mitt ansikte och öppnar ögonen.

 

Här öppnar jag ögonen på riktigt och stirrar ut mot fönstret i ett rätt så dunkelt nattsken. Jag ser Åke stå där uppe i gardinen. Alltså att han ställt sig på en stol för han är nästan högst upp. Jag tittar och tänker att han måste ha ställt sig där i sömnen, så jag lutar mig fram för att se bättre, så säger jag: -Vad GÖR du??

Samtidigt som jag i ögonvrån, ser Åke ligga ner bredvid mig och att han vänder sig mot mig och då brister det lite lätt och jag börjar fnissa. Men säger inget för jag tänker att han kanske sover och jag vill inte väcka honom. Men försök hålla er själv, hahaa..

Han säger plötsligt, sover du? Då brister det och så frågar han förstås vad jag höll på med. Jag förklarade drömmen och verkligheten och då börjar ju han skratt/fnissa också. Sen undrade han hur jag kunde se honom där. Jo jag förstod ju vad det var jag sett. Från mitt håll så blev mönstret i gardinlängden, hans kropp och knopp. Inte så likt i dagsljus

Men i mörker så såg jag nåt helt annat…uppenbarligen

 

Jag fortsätter fnissa ett tag efteråt, för jag undrar om Åke trodde att jag höll på vara körd på riktigt. Där han ligger och försöker få ihop det jag sagt och sedan mitt fnissande. Han kanske trodde tvärt, att jag tappat det helt.

Ha en fin måndag allihop, och här får ni en till rolig statybild.

Våra mammor 👩‍👧‍👦, sockor 🧦 och falsk fläskfilé 🥩

Av , , Bli först att kommentera 15

Delade en liten filmsnutt på fejjan i förrgår. Handlar om dagens användande av våra mobiler. Jag tycker ändå att det är tänkvärt, och jag skrev att jag skulle anamma det med att stänga av ljudet då jag hänger på kaffedejter och sådant. Jag gillar inte att det ska tas för givet att man är anträffbar, alla timmar på dygnet.

Han säger ju i filmsnutten att det inte hjälper att vända mobilen upp och ner. Du lägger ändå upp den på bordet och du kommer att svara om det ringer eller vända på den och titta vad det var som lät. Där tog jag till mig det han sa. För det är precis vad jag har gjort. Vänt på den…och gjort det för att jag trott att det varit för att visa respekt inför den som sitter mitt emot 🫣

Mm, vidare så vet vi ju allihop, att vi klarade oss förut med en fast telefon. Så varför har vi gjort oss så här tillgängliga? Kan det vara en del i, varför människor idag, känner stress?

Så, från och med igår, införde jag för min egna del, avstängande av ljudet om jag är ute och fikar eller äter med någon. Jag börjar där, och ser om jag utökar mitt frånvarande av mobilanvändandet. Enda förbehållet eller brytandet av det löftet, är om jag väntar ett viktigt samtal, som är lättast att jag svarar på för att till exempel slippa telefonköer.

Jag plockade upp Anna igår och vi åkte ut på Nybro där vi gårdagen till ära, firade den där, salladsdagen som är världsomfattande. Jodå, jag kom ihåg att stänga av mobilen ☺️

Vi pratade bland annat om boken, ”Är mor död” av Vigdis Hjort, som skulle tas upp på kvällens bokklubbsträff. Jag har som vanligt saker jag stör mig på i böckerna. Men efter att vi resonerat, och analyserat så höjde jag ändå mitt betyg på den. Viktig att tillägga är återigen, att läsa boken rent handgripligen är förmodligen det som ger mest i utbyte. Lyssnar man, kan det direkt bli fel om du inte gillar uppläsaren eller uttalet av vissa ord. I den där boken var det ett upprepande av mamma/mor, så vid jämna mellanrum hade man lust att bara stänga av.

Nu jobbar jag ikväll så jag skulle inte delta i träffen. Däremot har jag skrivit ner mina tankar och åsikter som jag sedan skulle skicka på messenger till gruppen idag. Jag hade på förslag att vi skulle skriva en bok (kanske en novellsamling) om våra mammor. Jag skulle döpa boken till Min morsa och inom parantes (och era mammor).

Vi har allihop en historia att berätta om våra föräldrar. Allt från bullmammor, dom som alltid fanns där och fångade upp sina barn, hårt arbetande, alla på sina sätt, närvarande och frånvarande, och varsevarande (för att använda Björn Natthikos ord). Spännande, sorliga och absolut vardagliga storys.

Hur den boken ens skulle sammanställas och bli i slutändan, har jag ingen aning om, men jag skulle absolut INTE, upprepa ordet mamma, morsa eller mor, 17 gånger per sida 🙃

Jag hann inte mer än skriva ner mina tankar så ställdes träffen in, och vi ska ändra datumet. Nå, då tar jag ändå med mig mina skrivna ord och kör högläsning på dom. Om vi får till en kväll då jag inte jobbar.

Gjorde nåt så enkelt och så gott, till middag igår. Man bör dock ha framförhållning. Den ska ligga i frysen, 2-3 timmar innan man gör den klar. Falsk fläskfilé fick det bli, med en supergod sås till. Jag skulle ha kroketter, eller Rösti, alternativt lyx potatismos till, men det bidde pommes. Mest på grund av mitt dåliga planerande av tillagningen.

Idag är det den årliga, världskända ”Rocka sockor” dagen. Har jag två udda sockor på mig? Oh ja…köpte till och med nya och för att få lite färg så valde jag barnsockor. Och tänk, jag som har 39 på mina skor, visste att jag skulle kunna ta storlek 32-35, dom passar perfekt. Till Winstone…mjaee

Men han ställer upp, i vanlig ordning ❤️

Och med det önskar jag er alla en fin torsdag och Rocka på med sockorna 🤘🧦🤟

Umeå – Kanada och tillbaka, i ett nafs

Av , , Bli först att kommentera 10

Att den allmänna pension utbetalas av pensionsmyndigheten, vet nog dom flesta. Så då Åke frågade mig igår vad det nu var, mer än Hallongrottans dag vi firade så sa jag att det var kollektdagen också, kollekt som i kollektivavtalets dag.

Vi kom in på arbetsgivare, lönesättningar och jag sa att man även kunde kolla upp vart man ska ligga i lön, mellan tummen och pekfingret. Fast du Åke, sa jag, som har pension och får den via pensionsmyndigheten, du skulle fasen kolla upp om dom har kollektivavtal. Dom kan då inte vara några vidare bra förhandlare i så fall. För vem idag, har hört någon säga att man är nöjd över vad man får i pension av dom?? 

Nå, skämt å sidor, det är långt ifrån alla som är nöjda över sina löner heller. Och ännu längre ifrån dom som faktiskt får vad dom förtjänar. Väldigt många är underbetalda men jobbar skjortan av sig. Här ska jag också påminna om, att trivas med det man jobbar med, är så mycket värt, att man kanske till och med väljer att klara sig på det man får, för jobbet i sig ger en mer än på andra ställen. Man ska må bra av det man gör, PUNKT SLUT!

Jag tog på mig mina lila/rosa skor och gick en 3 kilometers sväng innan lunch igår. Åke fixade fram grillen och tände upp den lagom innan jag var tillbaka. Vi grillade parisare, Givet under överinseende att allt gått rätt till

Passade även på att grilla kött som jag sedan stekte på lite tvärt till middagen.

Vi drack kaffe ute och åt en Hallongrotta. Skrapade till och med varsin Trisslott som Åke köpt i tron om storvinsten. Ack vad vi bedrog oss, det är ju lite av ett skämt då man får 30:- i Extrachans rutan och man inte ens har 2 stycken 30:- på spelplanen…snacka om att känna superkränkt och lurad.

Hade gärna fått vara några plusgrader till, men vi överlevde och solen (kylan till trots) gjorde att man kände sig som en friskus då man sedan kom in och fick njuta av riktig värme.

Idag för 7 år sedan, satt vi också ute för första gången det året, så ändå kallare ut då…

En bild på nätet visade att det skulle finnas 3 gator i Canada med roliga namn. This Street, That Street eller The Other Street.

En kille kommenterade bilden och skrev att det var så roligt att han verkligen hoppades att det var sant. Jag brukar ha svårt att lämna såna här småsaker för även jag vill ju veta. Så jag begav mig ut på en långresa med Google Earth, och hittade dom 3 gatunamnen i Porters Lake NS (Nova Scotia) Kanada.

Sen väcktes en ny fråga…hur ofta uppdateras Google Earth? Jag vände på rymdskeppet och gjorde en 2 sekunders resa tillbaka till vårt hus. Mja, jag sitter i bilen jag, fast staketet är vitt så det var inte från ifjol. Inte så uppdaterat med andra ord. Dont mind the adress. Vi bor inte i Kyrkan mitt emot, för det är deras adress, Timotejvägen 2. Till och med Google Earth tycker att vår adress inte stämmer med verkligheten 😄

Farmen finalen avgjord, en av dom rätta blev vinnare. Extra kul att ha sett alla avsnitt och det blev rätt i slutet. Det ska löna sig att vara arbetsför, påhittig och villig att lära sig allt om att leva på en farm. Att se på såna där reality serier väcker känslor. Jag ser det ju för att jag fortfarande är nyfiken på vad folk kan göra, och jag förundras över hur många är i total avsaknad av empati.

 

Men det är viktigt att understryka, att känslan, då det gäller mig, stannar just där. Det finns gränser för allt.

Fast lite rolig är väl den här dekalen, för hur många trafikpoliser är vi inte lite till mans *fniss*

Robinson starten skippade jag, det tar jag nu, till frukosten. Önskar er en fin måndag!

Här kommer den…fortsättningen

Av , , 2 kommentarer 15

Gjorde nästan samma morgon promenad idag, som igår

Och i det vårlika vädret vi hade igår tog jag en längre sväng, all by myself, nån timme innan middag.

Jag gick ner till 363:an, följde den till Umestan där jag gick över cykelbron. Tog Ridvägen hemåt.

Gick in på Preem där jag hämtade ut presenten jag valde från GoGift. Man fick ju ett presentkort att handla för då man ställde upp på att gå runt med en GPS under en vecka.

Jag hittade inget som föll mig i smaken, så där på riktigt men valde till slut en termos. Den här kanske inte alls är så dum

Nu tänkte jag på hur lätt den är att bära, till exempel uppe i stugan där man kånkar och bär saker hela tiden. Vi har precis som här hemma, olika stationer och flyttar bord och stolar vartefter solen rör sig. Där är det dock längre mellan dessa stationer 😁

Sen fick man med en träfigur så långt lagret räckte, och tydligen räckte det så jag fick mig en elefant med inbyggd magnet till huvudet.

Ehh…jaja, den är väl menat som prydnad och skiljer sig kanske inte så mycket från dom där populära aporna i trä, som folk har hemma på hyllorna.

Nu har jag lyssnat färdigt på ”Jag kan ha fel”, av Björn Natthiko. Intressant livsöde, fast jag är osäker på att han själv, skulle säga att hans liv var ett livsöde. Han gjorde så gott han kunde att vara tacksam för varje dag, oavsett hur den började eller slutade. Boken är, trots allt, lätt lyssnad, och jag tror att dom som söker efter svar, kan få en del av frågorna besvarade, om dom läser/lyssnar på just hans bok.

Har hittat och påbörjat en annan bok i väntan på den vi väljer i Bokklubben. En deckare 

Jag vill fastna rätt omgående i en bok. Så här långt saknar jag känslan då man inte kan låta bli, utan man vill veta mer. Sen har jag förstått att man aldrig kan jämföra att lyssna på ljudbok, kontra att läsa själv. En del av upplevelsen är att låta ögonen falla på texten och att få med precis allt. Rubbet! Till och med den lilla vikta kanten uppe i hörnet på sidan så du vet vart du är då du lägger ifrån dig boken.

Ni som läste mitt inlägg igår, vet att det kommer en fortsättning idag. Den lilla storyn om Karin, med sin Toypudel. Hon berättade att hon upplevde sin hund som orolig, lite skvättig så där och av den anledningen, ville även hon, åka till den där kvinnan som kunde tala med hundar. Tänk om hon kunde berätta varför hennes hund betedde sig som den gjorde.

Sagt och gjort, hon bokade in en tid och åkte dit. Hon lämnade över sin fyrbente vän och satte sig med spänd förväntan, i ”väntrummet” för djurägarna och såg fram emot vad hon eventuellt skulle få veta.

Efter sessionen fick hon komma in till kvinnan och hunden och där fick hon veta följande. Pudeln hade redan som valp, blivit rädd för mörker och att vara instängd. Kvinnan sa att pudeln berättat att den varit instängd i en låda och det levde om utanför, den hade varit livrädd.

Vidare talade den om att Karin, gjorde honom nervös, inte för att Karin var elak eller dum på nåt sätt, utan hennes rörelser var alltid så snabba och tvära. Hon slamrade då kaffet skulle kokas, hon sköt iväg stolen och reste sig tvärt varje gång hon skulle ställa sig upp.

Morgontidningen prasslade högt och han blev nervös över hennes handrörelser även om dom aldrig var riktade mot honom.

När Karin berättade allt detta för oss, fyllde hon även i, att pudeln faktiskt hade blivit instängd i en låda. Det var så han fraktades till henne, och det var inte i en bil utan valpen fick åka ett litet flygplan från nån liten flygplats i inlandet. Visst förstår man att det inte var optimalt och jag gissar att det idag, går till på annat vis.

Att Karin hade yviga rörelse, det visste vi ju utan att hon behövde understryka det, och själv sa hon, att allt detta stämde. Dagstidningen och att göra saker som tjopp tjopp. Det var precis så hon brukade göra, men hade aldrig reflekterat över det, annat än att hon inte kunde förstå varför hunden reagerade som han gjorde.

När jag tänker på hennes berättelse och hur hunden upplevde det, så kan jag säga att jag är lite som Karin. Ställer mig tvärt, och BAAAM, där har jag Winstone. Går från ett rum till det andra, vänder mig om, BAAAM där är Winstone. Jag höll på bli galen då han var yngre. Jag fick känslan av att ha en ständig skugga i hälarna.

Jag förstår ju idag att mina rörelser, triggar honom. Inte så att han blir rädd, utan kanske mer…nu händer det nåt, vad…vart ska vi…får jag följa med…

Jag har absolut färgat honom till att vara den han är. På gott och ont! Idag kan jag tänka efter innan jag tvär reser mig upp, och ta det lugnare, ifall han ligger och sover. Och han är inte alltid hack i häl längre. Skönt! Och återigen, det kan även vara ålders betingat, han ids inte reagera på allt, längre. Inte VOOOFF VOOOFF VOOOFF utan VOOOFF

Och nån gång är det typ…

Ha en fin söndag i solen!

Maria Lundmark Hällsten