Det blev inga skor i går. Representanten för Pålsboda Toffeln dök aldrig upp. Lite irriterande, eftersom vi var ovanligt många som kommit till mötet.
Ännu mer irriterande var det att det i dagens mobiltelefonvärld inte fanns någon möjlighet till kontakt, för det kunde ju ha hänt något utmed vägarna. Kontakten med försäljaren hade skett via en kvinna på Pålsboda Toffeln… och numret till henne fanns hemma hos vår kontakt.

Nu var det som det var och vi fikade och tittade i den fina broschyren och allt eftersom tiden gick blev ju skorna allt mer attraktiva. Det kanske var tur att försäljaren inte kom, för jag hade lätt kunnat komma hem med fem par skor.

Läste i Vk i dag att Umeås kranvatten utsetts som bäst i Norrland och näst bäst, tillsammans med Växjös, i hela landet. Bäst vatten har Falun.

Juryns poetiska motivering till Umeåvattnets förträfflighet löd:
“Mjukt och fokuserat med spänstig mineralitet. Lång flödande frisk eftersmak”.

Jag håller med juryn. Umeås kranvatten är gott och om man dessutom lägger till lite egna bubblor får både Loka och Ramlösa slänga sig i väggen.

I dag är det torsdag och då vet ni vad jag ska göra i kväll. Yippee yei!

Ha en skön dag <3

Snöstormen bedarrade mot kvällen i går och jag fick en underbar promenad hem genom ett förtrollande vinterlandskap.

En trollpacka hittade jag också bland fotona jag tog. Hade ingen aning att hon fanns där ute i skogen, inte heller hur hon hamnade i min kamera. Scary!

I dagens Vk kan vi läsa att mitt i snöstormen i går planterade kommunen träd, bl.a. utanför Sveriges Radio. Ja, det är sant, det finns bildbevis.

Jag tror mig veta varifrån de träden kommer. Jag fick nämligen mail häromdagen från en man jag fått kontakt med via min blogg och han berättade att hans dotter, som jobbar på en plantskola i Essunga, hade packat en massa björkar för transport till Umeå. Dessa björkar har kommit från Finland som små telningar och skolats i Essunga. Eftersom Fåglum hör till Essunga församling, drog han en parallell mellan min ‘långa resa’ och dessa björkars ’långa resa’.

Genast tänkte jag att jag måste ta reda på var dessa björkar kommer att planteras, så jag kan hälsa på dem. Nu vet jag var åtminstone en av dem är och det är på promenadavstånd.

Vad tror ni man tänker på kommunen om jag ringer och frågar var de andra har planterats?

I kväll är det vattengympa. Tjolahopp!

Ha en skön torsdag <3

Gårdagens brutala uppvaknande satte sina spår under hela dagen. Jag somnade givetvis om, men vaknade sedan med en irriterande huvudvärk, som satt i hela dagen. Dessutom fick jag flashbacks av en liknande, mycket allvarligare händelse från långt tillbaka i tiden.

Jag var 18 år och hade precis flyttat till Åbo för att studera vid Åbo Akademi. Min klasskamrat Anita och jag bodde temporärt i en liten etta med kokskåp.

Det var en lördag och vi hade varit ute på dans på Kårhuset. Mitt i natten vaknade vi av ett fruktansvärt brak åtföljt av kraschande ljud som från sönderslaget glas. Jag blev vettskrämd och satte mig upp i sängen i det kolmörka rummet. Jag var övertygad om att någon hade avlossat ett skott, slagit sönder fönsterrutan och nu befann sig i rummet.

“Tänd lampan!”, viskade Anita.

“Jag vågar inte”, viskade jag, “jag tror någon har kommit in genom fönstret”.

“Vi bor på tredje våningen”, sa Anita, “tänd lampan!”

Jag tände lampan och vi fick se förödelsen i rummet. Detta hade hänt:

Den som använt strykjärnet sist innan vi gått ut, hade inte dragit ur kontakten, utan lämnat strykjärnet stående på diskbänken och stängt dörrarna till kokskåpet. Där stod det heta strykjärnet och alstrade värme i 8-9 timmar.

På hyllorna ovanför spis och diskbänk fanns husgeråd, kastruller och ett par flaskor hemkokt saft. Saften hade börjat jäsa och till slut exploderade glasflaskorna och for rakt upp i hyllan ovanför. Hyllan skakde till och glas, porslin, bunkar och kastruller for mot skåpdörrarna och ner på golvet. De två saftflaskorna stod kvar på hyllan utan bottnar.

Den jästa, klibbiga saften hade skvätt tvärs över rummet på gardinerna och över hela, hela rummet. Överallt fanns det klibbig saft. Vi städade i flera dagar och den jästa lukten satt i länge.

Vi utredde aldrig vem av oss som hade lämnat på strykjärnet. Så här i efterhand tycker jag det var konstigt att ingendera av oss ville ha ex ett glas vatten när vi kom hem, men vi var antagligen trötta och stupade i säng.

Det där kunde ju ha gått riktigt illa om inte vi varit hemma. Tänk om strykjärnet fallit ut och förorsakat en eldsvåda.

Jag är alltid extra noga med att kolla strykjärn och spis innan jag går ut. Ibland lägger jag till och med handen på spisplattorna för att känna att de inte är på.

Nu har snöovädret nått Umeå. Jag var tvungen att pulsa ut och rädda min cykel in i förrådet. Temperaturen ligger kring noll och den blöta snön rinner längs fönstrena.

Jag hoppas att plogbilarna har varit ute innan jag ska gå hem från akvarellen sent i kväll. Jag får förse mig med både broddar och gåstavar. För två veckor sen fick jag gå i storm och regn, i dag blir det snö. Jag blir härdad.

Ha en skön onsdag <3