Marja

Den långa resan.

”Långsamhetens lov.”

Av , , 8 kommentarer 3

Denna vecka har jag verkligen sjungit långsamhetens lovsång. Allting har gått i ultrarapid. Det har varit mycket varmt, jag har inga aktiviteter på gång och alla är bortresta. Jag går mest omkring i sarong här hemma och kastar mig ut på en cykeltur när det blir lite svalare mot kvällen.
Jag tömmer brevlådor och vattnar blommor. Läser lite, löser en massa korsord och lyssnar på radio. Symaskinen står framme och dörren till badrumsdörren gnisslar. Borde göra något åt det. Förresten, härsknar symaskinsolja aldrig?

I morgon blir det andra bullar. Äntligen kommer jag iväg till Stockholm, till mera liv och rörelse. Får låna exets lilla lägenhet på Söder så jag kan dra mig tillbaka om storstadslivet blir för ansträngande.
Snart ska jag packa ner det jag behöver med mig. Medan jag strök det sista, lyssnade jag på dagens sommarpratare i P1, artisten Eddie Wadling. En något udda person och en fantastisk sångare. Han avslutade sitt sommarprat med: “Ta det lugnt… men ifrågasätt gärna ibland… det finns så mycket bullshit… ’Tread Lightly upon the Trails of Time’.”

Min chokladblomma har bestämt sig för att börja blomma nu när jag ska bort. I går kväll när det var lite fuktigt i luften, kände jag tydligt att den doftade mörk choklad.

Ha en fin söndagskväll <3

En Tangodrottning!

Av , , 6 kommentarer 0

Det blev en Tangodrottning i Seinäjoki i år.

Här tar Mervi Koponen hem segern med tangon La Cumpacita. Hon var min absoluta favorit… så vacker och uttrycksfull på scenen.

 

Hyvää yötä ystävät! God natt mina vänner <3 <3 <3

 

En himla massa sångtexter.

Av , , 2 kommentarer 0

Hur gjorde man förr, när den enda musikkällan var radion… när det inte fanns någon grammofon hemma och man å andra sidan inte hade haft råd att köpa skivor heller? När intresset för schlager var stort och man gärna ville sjunga med i texterna?

Jag har tre tjocka vaxdukshäften från 1957, 1958 resp. 1959 fullskrivna med texter. En riktig schlagerskatt.

Vissa tidningar, ex Fickjournalen, publicerade aktuella sångtexter, som jag kunde klippa ut och limma in i häftet, eller bara skriva av. De flesta texter är emellertid nedskrivna medan jag lyssnar på låten. Jag fick skriva så mycket jag hann och fylla i nästa gång låten spelades i radion. Ibland tog det lång tid att få ihop en hel text, i synnerhet engelska texter, där jag kunde haka upp mig på ett ord jag inte kunde.

Jag har texter på svenska, finska, engelska, tyska och till och med på franska.

Den har jag nog skrivit av.

Jag limmade in bilder på mina idoler. Elvis är väl representerad.

Eller så ‘illustrerade’ jag texten lite försiktigt. Scrapbooking hade inte uppfunnits än.

Jag var noga med att ange datum när jag skrivit ner texten. I det första häftet finns texter jag skrivit ner i Vårgårda.

Jag var 14 år och hälsade på min äldsta bror. Jag fick bo hos hans fästmö, som hade en bror som ägde en skivspelare. Vilken lycka för mig! Jag spelade skivor dagarna i ända.
Veckan efter ser jag att jag varit i Fåglum och även där skrivit ner några texter. Gerd hade säkert tidningar som jag hittade dem i.

Den sista texten jag skrev ner, 16 år gammal, är: “Liebe war es nie” , ‘Kärlek var det inte/aldrig’. Hmm.

För mig är dessa häften en ovärderlig skatt, som rymmer många minnen. Jag tog med dem till jobbet en gång och min nästan jämnåriga arbetskamrat och jag satt och sjöng tillsammans. För övrigt har jag inte visat dem för någon.

I kväll sänds finalen från Tangomarknaden i Seinäjoki i finska kanalen. Den ska jag se.

Ha en trevlig lördagskväll <3

En svag doft från förr.

Av , , 4 kommentarer 2

Jag står och stryker och plötsligt känner jag den igen, lukten från pappas arbetsskjortor som jag precis skrivit om i bloggen. Den finns förstås inte i verkligheten, men minnet har triggats i gång.

Jag har alltid tyckt om att stryka och jag strök därför ofta tvätten åt mamma. När jag strök pappas rutiga arbetsskjortor, kunde den stigande värmen från plaggen föra med sig en svag doft av pappas kroppslukt som stannat kvar i tyget även efter tvätten. Pappa luktade cigarettrök, svett och ibland utav den fräna doften från cellulosafabriken han arbetade på. Det var inget konstigt med det, det var pappa. Pappa har varit död i precis 40 år nu, men hans lukt kommer fortfarande till mig, oftast när jag står och stryker.

Ett annat stryk-minne är när jag på lördagarna strök brorsans vita skjorta och min stärkta vita underkjol. Vi skulle ut på dans, jag till Brandkårshuset och brorsan, som var äldre, någon annanstans. Medan jag strök lyssnade jag på “Lauantain toivotut levyt”, ett musikönskeprogram på radion. Under en timme spelades musik enligt lyssnarnas önskemål. Det var mycket klassisk musik och folkliga sånger, men mot slutet brukade det bli en och annan aktuell schlager. Då kom man i stämning inför kvällen.

I morgon ska jag berätta om mina tre vaxdukshäften med sångtexter från den tiden. Jag pratar om sent 50-tal.

Ha en mysig fredagskväll <3

Trasmattor.

Av , , 6 kommentarer 0

Jag gillar trasmattor. De är lätta att dammsuga och så vill jag kunna tvätta dem ganska ofta. Dessutom är de så levande med sina ojämnheter i färg och struktur.

Hemma i Finland hade vi alltid hemvävda trasmattor i raka led på golven i alla rum utom i finrummet. Mamma satte upp vävstolen i kvisten (verandan) på somrarna och satt och vävde vackra mattor av trasorna vi hade klippt under vintern. Där fanns min gamla sommarklänning, mammas uttjänta förkläde och pappas arbetsskjortor, som fortfarande luktade svagt av pappa. Vilka minnen som finns bevarade i dessa mattor! Den bästa sortens återanvändning både för kropp och själ.

Varje lördag skulle mattorna ut och ruskas och golven skulle sopas och tvättas. Varje sommar skulle mattorna skrubbas med såpa och rotborste i älven. En tid fanns det speciella bryggor för mattvätt med nedsänkta tunnor, där man kunde stå och skrubba mattorna som låg på bryggan.
Det var kvinnogöra. Pappa eller brorsan kom sedan cyklande och hjälpte till att skölja och hänga upp de tunga mattorna på speciella ställningar. Sen fick vi rena, väldoftande mattor på golven.

I köket hade vi vintermattor och sommarmattor, så till jul fick vi också rena mattor på golvet.

I dag tvättar jag mina trasmattor i grovtvättmaskinen. De flesta av mina trasmattor är fabriksvävda, bara en är hemvävd av min f.d. svärmor. På Myrorna har jag fyndat några små hemvävda stumpar att ha framför ytterdörren.

I dag har jag städat och bytt mattan framför balkongdörren till en mera somrig variant.

Och lagt en hemvävd och ljus matta nere vid ytterdörren.

Ha en skön torsdagskväll <3

Snurrigt värre.

Av , , 4 kommentarer 1

I dag ska det bli snurrigt värre. Jag rensade i min mailbox och hittade ett gammalt mail från en arbetskamrat med denna länk.

http://www.news.com.au/dailytelegraph/story/0,22049,22535838-5012895,00.html

Klicka på länken och se om du tycker att kvinnan snurrar medsols eller motsols. Det beror på vilken hjärnhalva du använder mest. Efter en stund byter hon kanske håll, bara för ett par varv, eller lite längre tid. Förklaring finns i artikeln.

Ha en trevlig onsdagskväll <3

En ficka full med pärlor.

Av , , 6 kommentarer 2

I dag for jag till Myrorna med lite grejer. Kom förstås hem med ett par andra grejer, så garderobsrensningen blev som vanligt inte enbart en vinst. Kampen fortsätter alltså.

När jag kom ut från Myrorna, såg jag att det låg en massa fina små pärlor runtom min cykel. Någon hade antagligen haft otur med ett halsband och inte orkat plocka upp pärlorna. Men jag kunde ju inte låta fina pärlor ligga kvar på asfalten, så jag plockade upp dem en och en och la dem i min ficka. Folk som gick förbi hjälpte till och plockade upp en och annan pärla i förbifarten. Några ojade sig för de trodde att jag hade tappat dem.

Se så fina små turkosa och silverfärgade pärlor. Dem kommer jag garanterat att ha användning för.

Nu har jag plockat fjädrar och pärlor. Undrar vad det blir härnäst?

I går var jag och klippte mig hos Anders. Bredvid honom finns en körskola med ett kul namn. Inte förrän jag såg fotot på skylten, såg jag vad namnet syftade på. Snacka om att vara okunnig när det gäller motorfordon.

Nyss hade jag anledning att gå in på Söderköping Brunns hemsida och där fann jag följande text:

Söderköpings Brunn är ett rökfritt hotell vilket innebär att rökning är strikt förbjudet på alla våra rum & i hotellets allmänna utrymmen. Skulle det ske att vi upptäcker att dessa regler inte efterföljs måste vi debitera en avgift på 1500 kr. Avgiften fördelas & används till städning & kemtvätt.
Dessutom skänks 500 kr till barncancerfonden.
 

Jag gillar det där med Barncancerfonden.

Ha en trevlig tisdagskväll <3

”Vinteräpplen”.

Av , , 4 kommentarer 2

“Tiden på Eskilsö gick långsamt, sipprade som kåda genom en förskuren schablon. Allt hade följt samma mönster i sekler. Solen gick upp, ekor gubbade över sundet, naturen betraktades, havet avhandlades. Människorna sneglade på varandra för att försäkra sig om att ingen stack ut. Många ville bort, få visste hur. Ännu färre vågade.
Man beundrade personer som Kaskösonen Sune Mangs, men hyllade endast de som levde enligt traditionerna.
Årstidernas skiftningar stod för den enda förändringen. Skvallret stod för dramatiken. Dagarna kom, årstider gick och alla kände alla, nickade åt varandra och stannade för att skvallra lite.
Men egentligen vet de ingenting alls om varandra.
Hon tyckte ibland att det kändes som om människor levde för att pladdra.
Eller så levde de för att dö.”

Jag har läst Josefine Sundströms "Vinteräpplen", en bok som jag verkligen kan rekommendera.

Det är en roman med självbiografisk bakgrund, som berättar om kvinnorna i tre generationer av Josefines släkt och det hårda livet på Eskilsö utanför Kaskö i Finland.
Jag kan tänka mig att den inte har varit lätt att skriva. Men “Vinteräpplen” är en mycket välskriven roman som berörde mig djupt.

Ha en trevlig måndagskväll <3

P.S. Jag såg att boken redan kommit ut i pocket. D.S. 

Yölintu

Av , , 4 kommentarer 0

Jag har en väldig otur när det gäller den finska TV-kanalen. Jag har den för att jag vill se finska musikprogram… men det är alltid något strul just när jag vill se något.

För ett par veckor sedan ville jag se sändningen från semifinalen på Tangomarknaden i Seinäjoki. Då fick jag ‘inga eller svaga signaler’, vilket betydde att jag kunde se tre sekunder och sedan inget alls. I fjol var det samma sak när jag skulle se på finalen.

I går kväll hade jag tänkt se ett program om dansmusikgruppen Yölintu, men det var tydligen fel i programtablån, för det som sändes var Text-tv och ett par gubbar som pratade i bakgrunden. Hur många gånger orkar man bli besviken?

Här framför Yölintu: Tule silloin,Kom då (när det blir natt)’

Solisten Simo Silmu har också gjort en egen solokarriär. Här sjunger han: Kaikkea hyvää, ‘Allt väl (önskar jag dig)’. Jag tycker han har en fin röst.

“Där språket upphör börjar musiken.”
(Ernst Hoffman)

Ha en skön söndagskväll <3

 

På min balkong.

Av , , 10 kommentarer 4

I år har jag inte brytt mig om att fixa så mycket blommor på balkongen, eftersom jag visste att jag skulle vara borta ganska mycket. Trots det så har jag det ganska mysigt där nu. Jag märker att jag kör med samma blommor varje år.

I den stora självvattnande krukan har jag som vanligt en Betunia och ett par Million Bells.
 

I den andra självvattnande krukan växer Betuniaplantor som min kompis på Berghem själv har dragit upp. De kommer att blomma vackert om ett par veckor.

I den större väggampeln brukar jag ha Hänglobelia… men i år verkar det vara vanlig Lobelia. Vackert blå lyser de i varje fall mot den vita väggen.

Ett par rosa Pelargoner med en massa knoppar har jag också.

Och Tagetes med många knoppar. De står på en containerfyndad bänk, som jag klätt med en fin vaxduk.

I hörnet står en Crazy Daisy.

Och så min Chocamocha, chokladblomman, som är full med knoppar på stänglar som växer på höjden. Jag slår vad om att den kommer att blomma medan jag är borta.

Det finns mer… men det tar vi en annan dag.

Ha en fin lördagskväll <3