När jag skrev gårdagens blogginlägg, blev det så tydligt hur slumpen ibland får oss att välja en annan väg än den planerade. Och oftast verkar det vara meningen.

Jag skulle cykla rakt fram till centrum, men när jag skulle stiga av cykeln för att gå över en gata, fastnade fållen i min jacka under sadeln där bak och jag blev tvungen att (vigt) hoppa av cykeln som for i marken. Det hade kunnat gå illa om jag hade följt med i fallet. Nu fick jag bara en spark i baken av sadeln och det gjorde faktiskt ont, så jag kände att jag måste promenera i sakta mak tills smärtan lagt sig. Cykeln hade vänt sig 90 grader och på så sätt kom det sig att jag också ändrade riktning och promenerade upp till Rådhuset.

Jag brukar inte röra mig i de trakterna, men en gång i tiden gjorde jag det ganska ofta. Min syster Leena arbetade på Rosenlews huvudkontor, som låg bakom Rådhuset i backen ner till älven. Efter skolan gick jag ofta och hälsade på henne där… bara för att…

Jag har ett gammalt oskarpt foto på oss när vi kommer gående i parken, som jag scrappade en layout på en gång.

Jag är nog 13-14 år. Senare har jag lagt till en text: ’Vi gick alltid i armkrok och i samma takt’.

Vid Gallen Kallelas gata låg min gamla skola och min promenad längs ’minnenas allé’ tog mig även dit. Björneborgs Svenska Samskola, en K-märkt träbyggnad mitt i stan med en vacker järnport ut mot gatan.

Där gick jag hela min skoltid i Finland, från årskurs 4 till studenten. Det var en bra skola och jag trivdes där. Senare byggdes en ny skola och den här byggnaden användes en tid som vandrarhem. Numera inhyser den en konstskola. Där hade jag också kunnat gå.

Ha en skön onsdagskväll <3 

Jag åkte lokalbuss hem från stan en dag i Finland och den här skylten skulle jag vilja se i bussarna i Umeå. Överkryssad mat, dryck och inlines finns, men inte fötterna på sätena. Jag skulle kanske skicka den här bilden till Ultra.

En dag fastnade min jacka bak i cykelsadeln och cykeln välte när jag skulle hoppa av. Jag klarade mig, men cykeln for i gatan och jag fick en smäll där bak av sadeln. Det gjorde att jag ledde cykeln och flanerade längs en av stadens esplanader… upp till Rådhusparken och det gamla rådhuset.

Arkitekten är Carl Ludvig Engel, som också har ritat bl.a. Storkyrkan i Helsingfors och byggnaderna runt torget framför kyrkan. Stadens (Björneborg) vapen med björnen syns där uppe. Curia Arctopolis betyder ungefär ’björnstadens samlingssal’. Numera används byggnaden i olika kulturella sammanhang… jag har varit där på en mottagning för utländska musiker i samband med Pori Jazz festivalen, som hålls varje år. Min syster satt i kommunfullmäktige då och hade bjudit in Johanna och mig.

I parken står bl.a. stora krukor med fuchsior.

Lite längre ner i parken står Akseli Gallen Kallela (1865 – 1931) staty. Han är mest känd för sina illustrationer till Finlands nationalepos Kalevala. På Nationalmuséet i Helsingfors kan man se hans fresker.

I Juselius Mausoleum på kyrkogården kan man också se fresker som hans son har målat efter hans skisser.

Mausoleet är uppfört av Juselius över hans dotter som dog i tuberkulos. Man får inte fotografera inne i det, men titta gärna på den här videon, som berättar om mausoleet och visar de fina målningarna.

Ha en lugn onsdagsnatt<3

Nu är jag tillbaka efter några mycket intensiva dagar. Har inte riktigt landat än. Det har varit fullt upp från morgon till kväll och ändå hann jag inte med allt jag hade tänkt mig. Bara resan tar en hel dag ena vägen.

När jag for tidigt i onsdags morse, såg det hotfullt ut över havet.

När jag kom hem i går kväll/natt åkte vi rakt in i solnedgången. Jag satt uppe i baren, det enda stället där de hade wi-fi, och njöt.

För övrigt har jag haft fint väder, soligt och höstligt krispig luft. Ett par dagar hade vi 18-19 grader mitt på dagen. Jag fick låna en cykel och det ger ju en stor frihet. Jag cyklade förbi gula havrefält, tog genvägen över den gamla järnvägsbron en dag, men använde för det mesta den vanliga landsvägsbron.

En dag for min bror och jag till kyrkogården och placerade en blomma på vår systers och våra föräldrars grav. Det brukar vi göra varje gång jag kommer till Finland.

För övrigt träffades vi en stund varje dag. Åt lunch tillsammans, gick runt på stan och fikade. Min bror är lite speciell och orkar inte vara social så länge, men jag tror att han uppskattade att jag kom och hälsade på, för han överraskade mig med en innerlig puss på kinden när vi sa farväl för denna gången. Annars brukar det räcka med en snabb kram.

Jag bodde hos en bekant och blev uppassad som en prinsessa. Tänk så fort man vänjer sig vid sånt. Efter ett par dagar satt jag kvar på rumpan och bad om ett glas vatten.

Vi hälsade på en kvinna på detta äldreboende med sexkantiga rum.

Jag hälsade också på Maire, som satt kvar på sin bänk med handväskan bredvid. Hon behöver inte vara rädd att någon ska stjäla den.

Jag har ätit finsk korvsoppa, köttfärssoppa och kornvälling.

Jag har pratat finska och sett på finsk TV. På nätterna har jag lyssnat på finsk musik med radion inpluggad i örat. På lördag kväll var det förstås bastu.

Det har varit njutningsfulla cykelturer, trevlig samvaro, men också vemod och sorg. Jag har känt mig lite urlakad i dag.

Jag har förstås många fler bilder som jag ska lägga ut de närmaste dagarna.

Ha en trevlig måndagskväll <3