Marja

Den långa resan.

Kategori: Böcker/tidningar

Old News.

Av , , 2 kommentarer 2

Trenden ’Trash the Dress’ fortlever tydligen och får allt extremare uttryck.  För att få ett ’minnesvärt’ och unikt bröllopsfoto förstör man brudklänningen på olika sätt… bruden kastas i vatten, rullas i lera och nu, enligt Expressen, sätts i brand.

http://www.expressen.se/tv/galna-klipp/att-satta-sin-brud-pa-eld-ar-en-trend-som-vaxer/

För ett år sedan skrev Expressen om en kvinna som drunknade vid en fotografering, då hennes brudklänning blev alltför tung av vattnet. Då hade jag redan blivit bekant med uttrycket ’Trash the Dress’ via en scrapbooktidning.

Då skrev jag ett inlägg på bloggen och en dikt, som jag fortfarande står för.

http://blogg.vk.se/marja/2012/08/28/trash-the-dress/

 

Ha en trevlig torsdagskväll <3

Fina böcker.

Av , , 2 kommentarer 4

Jag har flyt! När jag kom hem från Norrbotten låg det två paket i min brevlåda. I det ena låg UnderbaraClaras senaste bok.

underbaraclaras

Den vann jag i Vk:s tävling om sommarpyssel. I sista minuten skickade jag in en bild och beskrivning på drivvedsramen jag ’snickrat’ ihop och blev en av de fem som fick den fina boken. Jag tror att Johanna kommer att gilla den, för hon är en mästare på att ändra och pimpa sina och Ronjas kläder.

På Tiimari i Torneå hittade jag den här fina boken till mig själv. En ’Creative Journal’ att fylla med foton, teckningar, dikter och små funderingar. Den är så himla fin… precis min stil.

creativejournal

creativejournal2

creativejournal3

creativejournal4

 

Bussarna rullar i dag och jag blev faktiskt tvungen att åka till vårdcentralen igen. Jag har fått en lätt öroninfektion sa distriktssköterskan och ska behandla med min ögonsalva som innehåller antibiotika. Jag har aldrig haft öroninflammation förut och trodde att det skulle värka mycket, så jag har gått omkring med ett ömmande öra och trott att jag fått en finne eller ett myggbett. I morse var det riktigt ont och jag började fundera om det finns fästingar i Norrbotten, så jag ringde och fick komma. Bättre att någon tittar på det än att jag går omkring och inbillar mig en massa.

Jag hade ärende på posten, så jag cyklade till Ålidhem och tog bussen därifrån. Nu på sommaren går bussarna inte så ofta, så man får planera logistiken om man ska byta. Mellan bytet på sjukhuset hann jag springa in och handla färdigmat (köttbullar med gräddsås) och en banan.

Jag hade lillradion i fickan och lyssnade på dagens sommarpratare som var Sarah Dawn Finer. Vilken härlig kvinna! På söndag pratar Kristian Gidlund. Ni får inte missa honom!

På bussen hem blev det halabaloo. En kvinna som inte hunnit sätta sig blev ursinnig på chauffören som blev tvungen att tvärbromsa för att undvika en krock. En personbil hade inte uppmärksammat att han hade företräde. Visst, han åkte från Vasaplan innan kvinnan hunnit sätta sig, men hon stod och pratade med en annan kvinna och det hade han inte tid att ta hänsyn till. Kvinnan skällde på honom… gick och satte sig, men gick fram till honom efter en stund och fortsatte skälla på honom. En kvinna som satt där fram förklarade för henne att det inte var hans fel, att han i själva verket hade undvikit en olycka, men det hjälpte inte. Till slut blev jag less och gick fram och bad kvinnan lämna chauffören i fred. Jag sa att det kändes otryggt att åka med en chaufför som blir störd och inte kan ha sin uppmärksamhet på trafiken. Sen steg jag av, så jag vet inte om dramat fortsatte.

Ha en mysig fredagskväll <3

 

 

VASAPLAN Nr 15, 2013

Av , , 2 kommentarer 5

Paus
 

Plötsligt var det nån som kom på
att stänga av köksfläkten

Det blev en paus
 

En utandning och en paus, liksom
 

Allt fick vara
Allt fick vara alldeles stilla
som en tom vägg
att hänga
en enda tavla

 

och nästa ord som sades fick större betydelse

 

som en enda tavla
att hänga på
den tomma väggen

Någon gång måste det vara alldeles tyst
för att någonting ska höras
det ska vara natt
 

för att tankar ska urskiljas
det ska vara ensamt
för att man ska minnas det viktigaste
 

(Solja Krapu)

 

Temat i VASAPLAN nr 15, 2013, tidningen till stöd för utsatta människor i Umeå, är tystnad.

 

 

På omslaget ser vi Mikael Junglind, som var Anja Pärssons tränare under 12 intensiva år. Han berättar i en intervju hur hans liv förändrades över en natt. Nu driver han ett eget företag och bor faktiskt granne med Anja i ett radhus i Umeå.

 

Alla människor behöver tystnad. ”I tystnaden når människan sig själv”, säger svenske Johan som är broder i kommuniteten Taizé i Frankrike. Unga kristna från hela världen besöker varje år klostret för att uppleva tystnaden under bön och retreat.

 

 

Johanna Frostensson uppmanar i sin text till ”Tysta leken”. Hon bor i ett kollektiv i Umeå där man har börjat med ’tysta kvällar’. All teknik är avslagen och man läser, skriver, bakar bröd m.m. under största möjliga tystnad. Johanna skriver att tystnaden har blivit en absolut nödvändighet i hennes liv. ”Utan mellanslag blir text en obegriplig massa, utan pauser blir musik en enda gröt. Jag behöver min tystnad som kompass för att hålla riktningen i dagens samhälle.”

 

Men det finns också en tystnad som behöver tolkas. Om det berättar Maria Sandberg som agerar som social tolk i möten mellan myndigheter och utsatta. Hon är aktiv inom Autism- och Aspergerföreningen i Västerbotten och säger att det i många möten behövs någon insatt person som kan rycka in när det uppstår missförstånd och misstolkningar. En person som kan omformulera, exemplifiera.

 

Ja, det finns många aspekter kring detta tema och jag fick mycket att tänka på när jag läste tidningen.

Som vanligt är kvaliten på text och bilder av högsta klass. På ett dubbeluppslag finns detta fantastiska foto av David Magnusson. Talande tystnad, skulle jag vilja kalla det.

 

Ha en trevlig onsdagskväll <3

 

 

Pocketutgåvan.

Av , , 4 kommentarer 6

I dag kom den, boken från Bonnier Pocket.

Boel och Oscar av Josefin Sundström i pocketutgåva, med ett fantastiskt vackert omslag.

På insidan fanns en personlig hälsning från Josefin.

Och i slutet fanns utdrag ur 18 bloggares recensioner, däribland min, http://blogg.vk.se/marja/2013/01/07/boel-och-oscar-1195054.

Så roligt att få vara med i ett sånt här sammanhang.

Dagens ord i dagens Vk:

”Man måste ha tillgång till många ord för att på rätt sätt vara ordknapp.”
(Per Olof Sundman, svensk författare)

Ha en skön tisdagskväll <3

 

Citerad.

Av , , 2 kommentarer 4

Ett mycket trevligt mail från Bonniers Pocket låg och väntade på mig i inkorgen i morse.

Ett citat från min lilla recension av Josefin Sundströms bok Boel och Oscar här på bloggen
http://blogg.vk.se/marja/2013/01/07/boel-och-oscar-1195054 kommer att finnas med i pocketupplagan av boken. I stället för att citera tidningarnas recensioner, har man valt citat ur bloggar som skrivit om boken. Jag fick också en hälsning från Josefin och ett tack för mina ord om hennes bok.

Det ska verkligen bli intressant att se vilken/vilka rader man valt att citera. Det känns också så fantastiskt roligt att den ’vanliga’ läsarens tankar för en gångs skull lyfts fram. Tack Josefin!

Ha en fin onsdag<3

 

En viktig blogg.

Av , , 6 kommentarer 7

Jag sitter och tittar på Babel i TV 2. Duktiga Jessica Gedin får uppbåda all sin professionalitet för att inte bryta ihop när hon intervjuar Kristian Gidlund, som precis kommit ut med sin bok ’I kroppen min’ som baserar sig på hans blogg.

Jag läser regelbundet några bloggar och Kristians blogg är en jag följer med vånda, eftersom jag vet hur den kommer att sluta, men också med största ödmjukhet inför de tankar han förmedlar om livet och döden. Som läsare får man lära sig en hel del.

Kristian är musiker och journalist och hans sätt att skriva är alldeles unikt. Han är sjuk i obotlig cancer och i programmet avslutar han med att säga att han hoppas han får uppleva sommaren i någorlunda hyggligt skick… sen vet han inte.

Dagens Babel kommer i repris flera gånger, närmast onsdag 17/4 kl 22.10 i SVT2. Gå gärna in och läs hans blogg http://ikroppenmin.blogspot.se/ .
Han har precis avslutat en odyssé i USA med ett par av sina bästa vänner.


(Bild lånad från Kristians blogg.)

 Ha en skön söndagskväll <3

Boktips

Av , , 4 kommentarer 6

 

Jag tog med mig ett par pocketböcker ur bokhyllan på måfå att läsa på resan och i går kväll läste jag ut Mari Jungstedts Den dubbla tystnaden’. Jag läser sällan deckare, men Mari Jungstedt har jag läst tidigare och tyckte då om hennes stil.

I min ungdom läste jag alla Maria Langs böcker och jag tycker att i synnerhet den här boken påminner mycket om Maria Lang. Detaljerade personbeskrivningar och psykologiska iakttagelser.

Jag kan rekommendera den här boken och kommer nog att läsa fler böcker av Mari Jungstedt.

Den andra boken jag tog med mig är ‘En spricka i kristallen’ av Cecilia von Krusenstjerna. Av någon anledning har jag inte läst den, kanske för att jag brukar avvakta om det blir väldigt mycket ståhej kring en bok. Jag började med den i morse och är helt tagen redan efter några kapitel.

Ha en bra tisdag <3

VASAPLAN Nr 14, 2013

Av , , Bli först att kommentera 5

Ett nytt nummer av Vasaplan, tidningen till stöd för utsatta människor i Umeå, har kommit ut.

Temat för det här numret är ”Smuts och kyla”. Ingela Lundberg, redaktör för tidningen, skriver i sin ledare att hon förknippar de orden med ’fördomar’. Hon tar ett exempel hur hon omedvetet skannar av den nästan fullsatta lokalbussen innan hon bestämmer sig vem hon ska sätta sig bredvid. För hennes del gäller det emellertid att hon vill sitta i fred, inte behöva prata med någon, men jag kan tänka mig att vi kan ha många olika omedvetna ’fördomsfulla’ motiv då vi väljer sittplats.

På omslaget ser vi Jana Bringlöv Ekspong, som uppmärksammats genom sin kortfilm ”Ta av mig” som hon både skrivit manus till och spelar huvudrollen i. Filmen baserar sig på en händelse som hon själv varit med om, en situation som avspeglar en mans reaktion då kvinnan han träffat på en krog berättar att hon bytt kön från man till kvinna.
I tidningen finns en jättefin intervju med Jana.

En artikel som drog till sig min uppmärksamhet handlar om ’Sopdykare och sakletare’.

Jag har ofta tänkt på det stora slöseriet med mat som kastas av affärer och restauranger. Kunde man inte oragnisera det bättre än att bara kasta? Det finns hemlösa och fattiga, som inte har något emot att äta ett par dagar gammalt bröd eller skära bort en bit på annars helt ätbar frukt. Just bröd och frukt är de varor som kastas mest… brödet oftast i plastförpackning.
Det är inte olagligt att vara ’containderdykare’ så länge man inte bryter upp lås eller bryter sig in i inhägnade områden. Det finns en grupp som kallar sig för ’friganer’ , som inte vill delta i konsumtionshysterin och tar därför vara på överskottstillgångarna. De lever på överbliven mat och återvinner så mycket som möjligt. En av deras principer är att de tar aldrig mer mat än de behöver för dagen. Även om jag själv knappast skulle kunna leva på det sättet (kanske i min ungdom), stöder jag helt deras ideologi. Det krävs en viss övertygelse för att ge sig ut i natten och leta efter sitt dagliga bröd.

Jag såg ett TV-program om hemlösa i New York som gjorde nattliga räder i restaurangernas soptunnor. Restaurangerna vet om det och lägger ätbara matrester prydligt överst i tunnan så att de inte blir kontaminerade och oätliga. Det fanns också mataffärer som hade anställt en kock som tillagade råvarorna som höll på att bli gamla och den maten levererades sedan till olika härbärgen. Lite slokande grönsaker duger gott och väl till en ypperlig soppa. Det vet vi väl alla som gör ’kylskåpsrensningar’ ibland.

På tal om soppa, så finns det en artikel i tidningen om Susanne Lovén, som tog initiativet till ett soppkök på Vasaplan efter att hon läst i tidningen att en person legat där och nästan frusit ihjäl i kylan innan någon reagerat. Ett hedervärt initiativ.

Det finns mycket annat intressant och tankeväckande att läsa om i tidningen, så se till att du har 40 kr cash i fickan och köp den!

Ha en bra torsdagskväll <3

 

 

Husmodern från år 1928.

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag tänkte ta itu med Pysselhäxornas interna utmaning, som är att återanvända en gammal bok. Man skall återanvända sidorna i boken och även pärmarna.

Jag hade ingen bok hemma som jag ville offra, utan for till City Antik i Ålidhems centrum för att se om jag kunde hitta något där. Jajamen, direkt jag kom in låg den uppslagen på ett bord framför mig.

 

 

 

 

Tidningen Husmodern augusti-december från år 1928, fint inbunden med läderrygg. Precis vad jag behövde. Nu undrar jag… är det vanvördigt att slakta den?

 

Jag måste ju läsa först. Jisses, vad mycket intressant. Skvaller om kungligheter, noveller, pysseltips, stickmönster, veckans matsedel, korsord, goda råd, reklam m.m.

Jag fastnade främst för alla tjusiga bilder, som passar så fint till tavlor och kollage. Vilken sida som helst passar till decoupage, vilket jag tänkte försöka mig på. Här får ni lite smakprov och jag lovar att det kommer mera.

 

 

 

 

 

 

 

 Ha en mysig fredagskväll <3

 

 

 

Att snitsla sin väg.

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har en granne som liksom sagans Hans och Greta snitslar sin väg genom att släppa papperslappar efter sig i trappan på vägen ut. Det är hopknycklade kvitton, biobiljetter, kölappar och använda pappersnäsdukar. De ligger i trappan flera dar och jag vet inte vem som till sist plockar upp dem. Kanske ligger de tills vaktmästaren kommer och städar.

 

Jag plockar inte upp dem, för jag vill att den som stökar till själv ska göra det. Men det verkar som att den personen inte ser ner på golvet. Eventuellt är det någon på min avsats, eller så är det någon på våningen över som går nerför trappan och tar hissen upp och därför inte ser skräpet. För det kan väl inte vara någon som inte känner igen sitt eget skräp?

 

Jag är förvånad och vill gärna tänka att dessa lappar faller ut när vederbörande drar upp sina vantar ur fickorna. Att de bara följer med. För jag har svårt att tänka mig att någon medvetet tömmer sina fickor på skräp i trappan.

 

Jag kanske har fel. Jag tycker ändå att vi i allmänhet är bra på att lägga vårt skräp i papperskorgar, att vi respekterar den allmänna trivseln i vår närmiljö. Därför är jag förvånad.

 

I dag hade jag ärende på stan, bl.a. till min förra arbetsplats. Jag kan inte fatta att jag HANN arbeta innan jag blev pensionär. Nu har jag ingen tid över.

 

Med mig hem hade jag bl.a. en karta över centrala delarna och tunnelbanan i Barcelona och Systembolagets gratisbok, ’Tonårsparlören’, om hur man ska prata med tonåringar om alkohol. Först tänkte jag att det är ju inget jag behöver, men sen slog det mig att mitt barnbarn ju är tonåring. Inte för att jag är orolig för hennes skull, men man vet aldrig…

 

Ha en fin onsdagskväll <3