Terrorism får aldrig någonsin accepteras – oavsett vilket svepskäl någon tar sig för att beröva livet på oskyldiga!

Av , , Bli först att kommentera 9

För två år sedan drabbades Sverige av ett hemskt terrorattentat. Ett fruktansvärt ögonblick som aldrig kan suddas bort. Oskyldiga människor mördades och sårades i ett dåd som aldrig någonsin får accepteras, ursäktas eller försvaras i Sverige. Det var ett angrepp på vår demokrati, på vårt samhälle och våra värderingar.

Det är med sorg som jag tänker på de drabbade. Anhöriga som tvingas gå vidare utan deras älskade, en sorg som de dessutom varit tvungna att bearbeta i offentlighetens ljus vilket inte alltid är lätt. Jag beundrar samtidigt alla de som i denna hemska stund gjorde sitt yttersta för att rädda liv. Jag tänker på personalen inom polisen, brandkåren och sjukvården som fått agera i en mardrömsrik situation.

Tyvärr fick detta hemska dåd ytterligare en hemsk twist när en terrorist på andra sidan jorden valde att skriva ett av offrens namn på sitt vapen – ett vapen som han sedan använde för att mörda och såra oskyldiga civila. Det är så sjukt och obegripligt.

Våldsbejakande rörelser tenderar att föda varandra. Blodiga attentat möts av lika besinningslösa attentat. Men det får aldrig någonsin accepteras, varje uns till terrorism måste till varje pris bekämpas! I vårt samhälle borde en sak vara så urbota självklart:

Det finns aldrig något som helst giltigt svepskäl för att beröva livet på oskyldiga människor!

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

En röst för miljön, mänskliga rättigheter och demokrati!

Av , , Bli först att kommentera 3

Miljöpartiet eu

Mljöpartiet har under många år framgångsrikt arbetat i EU-parlamentet för en omställning till ett miljövänligt, hållbart och humanitärt Europa. Med kompetenta och drivna parlamentariker har vi lyckats göra ett stort avtryck. Det var i EU-parlamentet som Isabella Lövin slog igenom och lyckades med något historiskt – att reformera EUs fiskepolitik som dittills dammsugit de Europeiska haven och haven utanför Västafrikas kust. Det var nödvändigt och oerhört viktigt.

Men även den senaste mandatperioden har våra ledamöter gjort en strålande insats. Det har inte varit lätt i ett parlament där konservativa och nationalistiska krafter gått starkt framåt i valet 2014. Ändå har man bidragit till flera avgörande framgångar för klimatet och en hållbar framtid.

Bodil har varit en stark röst för ett mer humant Europa i viktiga frågor som asylpolitik och vapenexport. Jakop har framgångsrikt drivit på för en reformering av tågbiljett-systemen vilket kommer att göra det möjligt för EUs invånare att boka sammanhängande längre tågresor, det blir lättare att boka om anslutningståg, och man kommer kunna ta med sig sina cyklar på alla tåg. Detta i samband med Miljöpartiets arbete för fler gränsöverskridande nattåg tror jag kommer att ha en avgörande betydelse för våra resvanor.

Miljöpartiet har dessutom framgångsrikt lyckats reformera den tidigare verkningslösa utsläppshandeln så att den nu äntligen fungerar och har en önskad effekt för minskade klimatutsläpp. Förslaget som vann kallades för ”the swedish proposal” och är ett bevis på våra svenska gröna politikers ihärdiga arbete.

Andra frågor som Miljöpartiet tillsammans med den gröna gruppen arbetar stenhårt för är väsentligt ökad transparitet och minskat inflytande från lobbyister. Arbetet för ett demokratiskt och öppet parlament är viktigt för att stärka dess legitimitet.

Alla dessa frågor är oerhört viktiga för vår framtid! Och nu händer det något, inför detta val har vindarna vänt i Europa och de gröna går starkt framåt.

Det finns nu ett starkt stöd för ett humanitärt, jämlikt och demokratiskt Europa. Ett starkt stöd för ett Europa som gör allt för att minska våra klimatutsläpp. Ett Europa som driver på för en omställning till ett miljövänligt hållbart samhälle.

Detta kan innebära en historisk framgång för de gröna i Europa. Med Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren som toppnamn visar vi i Miljöpartiet än en gång att vi tar EU på största allvar. Med kompetens, engagemang och ett brinnande hjärta för en humanitär och hållbar framtid visar vi på att vi är här för att göra nya avtryck i EU-parlamentet.

Det är med hopp om vår framtid som vi går till val. Ett viktigt val väntar och Miljöpartiet är redo att tillsammans med de gröna i Europa vinna nya framgångar.

I Västerbotten har vi en stark kandidat. En blivande stjärna som i riksdagsvalet lyste med sin kompetens och sitt brinnande engagemang. Hon heter Elin Söderberg, en ung och folklig politiker som via sociala medier – och hennes lysande videon med Kristoffer från Storuman forever – visade på en enorm lyhördhet för våra invånares utmaningar och farhågor.

Jag hoppas innerligt att Elin vinner ett stort stöd regionalt och kryssas in till EU-parlamentet. Då har vi ett starkt lokalt namn som kan bli en värdefull bro mellan oss i Västerbotten och maktens korridorer i Bryssel.

Hägglund: I Miljöpartiet ger vi vårt fulla stöd till utsatta medlemmar

Av , , 6 kommentarer 11

Miljöpartiet de gröna i Umeå kommer alltid att ge vårt bästa stöd till våra medlemmar när de känner sig kränkta eller påhoppade. Är det så att det kan vara fråga om förtal och vår medlem vill göra en polisanmälan kommer vi självklart att ge vårt fulla stöd. Detta har vi varit helt öppna med.

Vi tar gärna en politisk diskussion och vi bemöter gärna angrepp på vår politik – oavsett om det är ett ifrågasättande av vår asylpolitik, jämställdhetspolitik eller vårt arbete för miljö- och klimat.

Det är sant, vi får stundtals ta mycket skit, som exempelvis att vi är det stora hotet mot vår landsbygd och våra inlandskommuner (förresten, vem är det som vill lägga ner Arbetsförmedlingens kontor i samtliga kommuner i Västerbotten utom storstaden Umeå? Inte är det oss…)

Men i fem månader har Jan Hägglund publicerat grova och fullständigt grundlösa angrepp på en av våra politiker. Påståenden om att denne antingen arbetar aktivt för eller sympatiserar med följande åsikter:

  1. Barnäktenskap
  2. Tvångsäktenskap
  3. Månggifte
  4. Ändra våra grundlagar
  5. Motarbeta vår demokrati
  6. Införa präststyre och sharialagar
  7. Motverka integration genom att ”isolera” sin grupp för att skydda dem mot svenska värderingar

Grova anklagelser som – om de var sanna – skulle leda till en självklar uteslutning då de står i direkt kontrast med Miljöpartiets värdegrund. Det finns bara ett problem: Inte ett enda konkret bevis har framförts, endast en massa vaga påståenden vilket enligt oss är allvarligt.

Om Jan Hägglund inte kan se skillnad mellan detta och en politisk diskussion så är det illavarslande. 

Men något som är än mer besynnerligt är den tystnad som råder runt Jan Hägglunds ständigt aggressiva angrepp – inte bara på vår politiker utan även på andra politiker i andra partier. När vi lyft detta så har vi ständigt fått rådet: ”Möt Jan med tystnad. Han har hållit på så här under en längre tid”. Även medialt är det ingen som lyft upp dessa märkliga anklagelser och ifrågasatt hur en ledande politiker kan bete sig så här. Ingen har begärt att han får redogöra för sina bevis.

I Petter Bergners krönika efter debatten om hedersförtryck framfördes ett tydligt önskemål om saklighet i debatten. Bra att det efterfrågas. Men varför har det då varit så tyst om Jan Hägglunds ogrundade anklagelser i drygt ett halvår?

Varför är det endast Vänsterpartiet som satt ner foten och offentligt sagt att det här inte är acceptabelt? Klapp på axlarna i korridoren med stöd och beklaganden räcker inte. Vi har fått stå ensamma med strålkastarljuset riktat mot oss – och fått försvara oss gång på gång mot helt befängda påståenden.

Vi har ingen intention att föra några ytterligare samtal om detta. Det finns inget att försvara. Däremot – för demokratins skull – finns det mycket i den här typen av beteenden att förkasta och ta avstånd ifrån. Vi kommer självklart att ge vårt fulla stöd även till andra politiker i andra partier om de utsätts för något liknande.

De finns mitt ibland oss – män som slår, hatar, hotar och våldtar.

Av , , Bli först att kommentera 6

Det finns ögonblick då vårt samhälle vaknar och förfäras av det som i övrigt pågår i det dolda. Dokumentären om Josefin Nilsson berörde och skakade om. Så även kampanjen Metoo. För en stund riktas strålkastarljuset mot de män som tar sig makt att med våld, trakasserier och hot förstöra livet för kvinnor i deras närhet. Det varar ett tag, men när stormen lagt sig och ljuset slocknat fortsätter våldet i det dolda.

I Sverige finns det c.a. 200 kvinnojourer som gör en nödvändig och beundransvärd insats för utsatta kvinnor. De flesta av dessa har skyddsboende som tar hand om kvinnor som levt i skräck och våld. Bara det borde väcka en varningsklocka. För hur kan det komma sig att vi i Sverige – ett av världens mest jämställda länder – har ett utbrett stödsystem för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer? För att vi har ett lika fullt utbrett behov med kvinnor som regelbundet utsätts för våld av deras män – runtom i hela Sverige.

Mörkertalet är stort och få vågar anmäla brott. Ändå visar brottsstatistiken på ett omfattande och grundläggande problem – mäns våld, hat, hot och sexuella övergrepp mot kvinnor.

Drygt 10 000 anmälda brott för misshandel mot kvinna i nära relation till offret (2017), c.a. 2 000 anmälda brott för grov kvinnofridskränkning (2017), c.a. 22 000 (!) anmälda sexualbrott varav 3 400 anmälda våldtäkter (2017). Utöver det ser vi att antalet polisanmälningar mot koppleri och människohandel för sexuella ändamål ökar och slår nytt rekord. Hedersrelaterat våld och förtryck har uppmärksammats rejält den senaste tiden – med all rätt då vi även här har ett allvarligt problem med ett högt mörkertal.

Dessutom har det grova näthatet mot kvinnor – i synnerhet i offentliga positioner uppmärksammats som ett omfattande problem.

Det finns bara en viktig sak som vi måste inse. Det handlar om män mitt ibland oss. De kan finnas på vår arbetsplats, i vår bekantskapskrets eller i vår släkt. Vi ser det bara inte. Det står liksom inte på pannan att ”jag slog min fru igår kväll” eller ”jag är en våldtäktsman”. Men ska vi någon gång komma till bukt med problemen så måste vi inse att ”den där sjuke mannen” som ertappas och döms för grova våldsbrott mot en kvinna allt som oftast har levt ett liv som en fullt vanlig man – mitt ibland oss.

Den där mannen som – när det väl uppdagas  – väcker känslor hos sin chockade omgivning. ”Men är det möjligt?” ”Han som var så trevlig, snäll”och så vidare.

Och tyvärr så händer det än idag att det är mannen som omgivningen väljer att tro på. Jag kommer aldrig glömma den innerliga ilska jag kände efter att ha sett UGs avsnitt om våldtäkterna i Bjästa. Men man får vara naiv om man tror att förnekelse och försvar av gärningsmannen är något som inte finns längre i Sverige.

Det finns så många bevis – nationellt som internationellt – på det strukturella problemet med mäns våld. För det är så enormt övervägande män som begår våldsbrott av olika slag.

Betyder det att vi män per automatik är våldsbenägna? Absolut inte, för de allra flesta män begår faktiskt aldrig våldsbrott. Men det finns ett strukturellt problem som behöver tacklas, och så länge vi inte inser att våra könsroller spelar roll så kan vi aldrig arbeta förebyggande. Det är det här vi behöver förstå: Hårdare straff, kamerabevakning eller fler poliser har en begränsad effekt så länge vi inte i övrigt i vårt samhälle arbetar på bred front – förebyggande, uppsökande, med ett strukturellt arbete för en förändring i samhället. Det strukturella arbetet måste samordnas på nationell nivå och genomsyra hela vårt samhälle.

Dessutom är det en sak som vi ofta glömmer bort: Vi män är också vinnare i ett jämställt samhälle. För samhällets rådande könsstrukturer har negativa konsekvenser även för män. Ska vi jobba för jämställdhet är det viktigt att vi tacklar alla ojämlikhetsproblem – även när det är män som drabbas negativt.

Kampen för jämställdhet – lokalt, nationellt och globalt är så oerhört viktig. För en ojämställd värld berör och drabbar så många människor. Den är ett hinder för mänsklighetens utveckling.

Därför är jag feminist.