Etikett: hållbar

Tragiskt för Polarbröd!

Av , , Bli först att kommentera 6

Polarbröds fabrik i Älvsbyn är totalförstörd efter en brand som startade sent igår kväll. Detta skedde dessutom kvällen innan invigningen av deras senaste stora investering – en helt ny produktionslina – skulle invigas.

Det är tragiskt och jag lider med Polarbröd och dess anställda. Polarbröd har på många sätt varit ett framgångsrikt föredöme som utvecklats, vunnit ny mark och etablerats internationellt. Det finns mycket med Polarbröd som jag uppskattar (förutom deras goda bröd); deras förmåga att ta något traditionellt lokalt ut på den stora världsmarknaden och samtidigt behålla deras lokala förankring till Älvsbyn. De har genom detta kommit att bli ovärderligt viktiga för deras bygd samtidigt som de fortsatt att vinna ny mark och nya marknadsandelar. Även deras hållbarhetsarbete har varit ambitiöst och framgångsrik. De var tidigt ute med att inse vikten av att ställa om till en miljövänlig klimatneutral produktion.

Jag hoppas innerligt att Polarbröd lyckas resa sig igen och förväntar mig att de får det stöd de behöver i deras återuppbyggnad från lokalt, regionalt och nationellt håll!

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Storgatans trafikbelastning är ohållbar! Boende drabbas av hälsoskadliga utsläpp och buller.

Av , , 6 kommentarer 8

Storgatan från centrum och västerut – mellan Västra Esplanaden och Backenvägen – har de senaste åren haft en kraftig ökning av biltrafik och tunga transporter. Storgatan används ofta som genomfartsled mellan de västra stadsdelarna och centrum, i ett växande Umeå är det därför en naturlig följd att trafiken på Storgatan ökar. Dessutom har en hel del nya bostäder byggts och fler är på gång, bland annat vid Brinkvägen och Kvarnvägen.

Men Storgatan är inte gjord för att mäkta med en sådan trafikökning. Redan idag är vägen trång och det finns inte tillräckligt med yta på trottoarerna för att kunna ha separata gång- och cykelleder med tillfredsställande bredd. Det är en äldre stadsdel i Umeå med fastigheter alldeles intill gatan, varav ett flertal är äldre kulturminnesmärkta byggnader.

Trafiken är stundtals så tät med bilar och tyngre fordon att bullernivåerna når långt över acceptabla gränsvärden. Så även utsläppsnivåerna så som bland annat kväveoxid. Detta drabbar inte bara de boende utan även alla verksamheter i anslutning till vägsträckan: Vård- och omsorgsboende, förskolor, hälsocentral, daglig verksamhet, företag, butiker med mera.

Denna trafiksituation är redan idag ohållbar och direkt hälsoskadlig! I takt med att ytterligare nya bostadsområden står färdigställda i området förvärras situationen ytterligare.

I våras blev jag kontaktad av oroliga boende längs med Storgatan som gjorde mig varse om situationen. Jag uppskattar innerligt när invånare kontaktar mig för att uppmärksamma mig om existerande problem, och jag beundrar deras engagemang för den utgår ifrån en omtanke för människorna i området – i synnerhet barnen. Det är med deras hälsa i primärt fokus som jag valt att fördjupa mig i frågan, och det ligger helt i linje med den viktigaste frågan som jag arbetar med politiskt: Den hållbara utvecklingen av Umeå.

Trafiksituationen i Umeå är något som jag varnande lyft vid ett flertal tillfällen i kommunfullmäktige, planeringsutskott, byggnadsnämnd och i vårt budgetsamarbete med Socialdemokraterna. Nu är läget direkt ohållbart på denna del av Storgatan, men jag ser tyvärr en uppenbar risk att detta bara är början. I takt med att Umeå växer så växer även trafiken. Det är därför så viktigt att tänka rätt från början och göra sitt yttersta för att leda över den dagliga trafiken till att allt mer ske med de hållbara färdsätten – gång, cykel och kollektivtrafik.

Det finns all anledning att oroas inför framtiden. Om Umeå lyckas med sitt mål om 200 000 invånare år 2050 och vi fortsätter att resa som idag, så kommer biltrafiken i centrala Umeå att öka med 95 %!

Även om vi lyckas leda över resandet så att andelen resor som görs med hållbara färdsätt (gång, cykel- och kollektivtrafik) går upp från dagens 50 % till 65 % så kommer fortfarande biltrafiken att öka med 35 %. Så vi har ett stort arbete framför oss för att ställa om trafiken så att Umeå förblir en stad med en hållbar livsmiljö.

Det är inte bara för miljö och klimat som biltrafiken och de tunga transporterna måste begränsas. Det är i synnerhet för hälsan. Vi lär oss successivt allt mer om den fara för hälsan som utsläpp och buller innebär. Varje år dör i Sverige 7 600 personer i förtid på grund av luftföroreningar. Med förtid menas att personerna förlorat i genomsnitt 11 levnadsår. Ny forskning från Lunds universitet och Region Skåne visar även att luftföroreningar kan vara mycket skadligare för fostret under graviditeten än vad som hittills varit känt. Som följd av partiklarnas påverkan på moderkakan ökar risken för havandeskapsförgiftning, att barnet blir tillväxthämmat och kan födas för tidigt. Utöver detta innebär tungt trafikerade stadsgator en uppenbar risk för olyckor där fotgängare och cyklister kan drabbas av livshotande skador. Särskilt utsatta är våra barn och unga som växer upp i vår stad.

Det är viktigt att det finns en tydlig plan och färdriktning för ett växande Umeå. Därför är jag en klar förespråkare av att vi försöker hålla oss till den översiktsplan för Umeå som är väl genomförd med ett tydligt fokus på hållbar utveckling. Däri står ytterligare en viktig aspekt gällande trafiksituationen skriven:

Någon fysisk möjlighet att skapa ytterligare körytor för bilar finns inte i de centrala stadsdelarna. Det gäller istället att använda befintligt gatunät så effektivt som möjligt. Därför behöver en större andel av resorna ske med gång-, cykel- eller kollektivtrafik så att fler förflyttningar ryms på samma vägyta. Omställningen av transportsystemet består följaktligen till stor del av att skapa utrymme och framkomlighet för dessa transportsätt.

Sträckan mellan Va Esplanaden fram till Kvarnvägen är enligt den fördjupade översiktsplanen för centrala Umeå inte markerad som del av huvudvägnätet, ändå har den kommit att bli just det – en huvudväg som används av bilar och tunga fordon som transit mellan centrum och Umeås västra stadsdelar. Detta måste åtgärdas omedelbart för situationen som redan idag är hälsoskadlig riskerar att hastigt förvärras.

Oavsett åtgärd så medför det en begränsning för bil och tunga transporter. Men det är nödvändigt att agera nu. Samtidigt måste förutsättningarna för cykel- och gång avsevärt förbättras och då är det oundvikligt att inkräkta på den vägyta som idag är avsedd för biltrafik. Tillsammans med Vänsterpartiet har vi i Miljöpartiet skrivit en motion där vi vill bygga ut en ”supercykelväg” i öst-västlig riktning från Storgatan väster om centrum och vidare ut till de östra stadsdelarna. Detta är något som även Naturskyddsföreningens cykelgrupp ”Cykelstaden Umeå” förespråkat. När dessutom Byggplanerna med nya bostadsområden på norra delen av Ön, Öst på Stan samt Väst på stan förverkligas så framstår vårt förslag som allt mer viktigt och värdefullt för att väva ihop öst och väst med goda cykelförbindelser.

Det finns även en annan möjlighet att begränsa trafiken längs med den omtalade sträckan där vi använder oss av den internationellt framgångsrika modellen med zonindelning av biltrafik i en stad. Då begränsar man möjligheten för biltrafiken att hur som helst fara mellan olika zoner, istället hänvisas de till huvudleder runt zonerna. I bilden nedan illustreras ett exempel där biltrafik och tunga transporter som ska mellan centrum och Zon A – eller än mer västerut – leds till ”Vännäsvägen” Riksväg 92. De förhindras att använda Zon B som en genomfartsled. Däremot är det fullt möjligt för gång, cykel och kollektivtrafik att fara mellan Zon A och B.

 

Men då behöver trafikknuten – korsningen mellan Backenvägen och Storgatan förändras och begränsas. Samtidigt måste stomlinjenätet med busslinje 1 fortsatt fritt kunna färdas genom korsningen. Detta förslag krockar dock med den fördjupade översiktsplanen för centrala Umeå då just denna vägsträcka – Storgatan från Kvarnvägen vidare ut längs med Backenvägen – är klassad som en huvudvägled. Det är där jag anser att trafiksituationen för Storgatan frän Västra Esplanaden och västerut är så pass akut att vi behöver agera nu – även om det riskerar att krocka med översiktsplanen.

Situationen är redan idag ohållbar och hälsofarlig. Det är inte nya utredningar av situationen som behövs för all data finns redan. Det är åtgärder som begränsar biltrafiken och tunga transporter som behövs. Åtgärder som samtidigt förbättrar framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafik. Dessa åtgärder behövs – nu!

God fortsättning! Ska 2020 bli handlingskraftens år?

Av , , 1 kommentar 4

God fortsättning kära läsare! Det är nu hög tid att summera året som gått – och blicka in i det nya året som väntar.

2019 blev året då klimat och hållbarhet gick från att vara en isklump längst nere på utelistan till att bli en brännhet potatis för invånarna, media och politiken. I dagens Folkbladet kan man läsa Benjamin Backlunds krönika om ”Klimatåret 2019…” och tidigare kunde vi läsa Petter Bergners krönika i VK om ”Året med hållbarhetsfamiljen”.

Vi har kunnat läsa om flera spännande nyheter lokalt. De nya elbussarna som invigdes, den nya gas/elfärjan som beställdes, Umeås satsning på att bli klimatneutralt 2030 och att vi fick 427 miljoner kronor i statligt stöd för hållbara investeringar.

Dessutom har Moderaterna starkt bidragit till att sätta fokus lokalt på klimatfrågorna – om än på ett aningen märkligt sätt. Nåväl, vad är det nu man säger? All publicitet är bra publicitet…

Att klimat och miljö blivit viktigt för våra invånare är klart positivt och hållbarhetsfrågorna har fått en helt annan dignitet politiskt såväl som medialt. Att Greta Thunberg utsetts till årets mest inflytelserika person är sensationellt, men ändå inte helt oväntat. Hon lyckades få igång något som hittills saknats – en global folkrörelse för klimatet.

Greta hörs i Umeå

Även i Umeå växte rörelsen Fridays for Future och har samlat allt mer stöd – för att sätta en nödvändig press på oss politiker.

Samtidigt tickar klockan och när nu det nya året skålats in ser jag framför mig ett ödesår där mänskligheten behöver välja väg. Ifrågasättande, vackra ord eller handling? Tiden är knapp och den viktigaste utmaningen av alla är den klimatkris som mänskligheten står inför.

Miljöpartiet har under året arbetat hårt nationellt, regionalt och lokalt för att vårt samhälle ska minska våra klimatutsläpp och ta vår del av ansvaret. Vi har målmedvetet tryckt på för handling – mer än vackra ord. Nu börjar vi äntligen se resultat, men vi kommer likväl att fortsätta vårt viktiga arbete i att få till politisk handlingskraft för att minska vårt klimatavtryck.

Den hållbara utvecklingen av Umeå är den absolut viktigaste frågan för oss i Miljöpartiet i Umeå. Där är den sociala hållbarheten oerhört viktig för oss. Hur kan vi förhindra utanförskap och segregation i Umeå? hur kan vi göra Umeå till en trygg kommun för våra invånare? Hur kan vi bekämpa ensamheten som växer i det dolda och bryta den sociala isoleringen som allt fler känner? Hur kan vi minska den psykiska ohälsan i vårt samhälle? och något som berör mig djupt: Vad kan vi göra för att minska antalet självmord i vårt samhälle? Vad kan vi göra för att fånga upp signaler och erbjuda stöd – i tid?

I tider av ekonomisk osäkerhet är kommunens ekonomiska hållbarhet väldigt viktig – för att vi ska kunna hå råd med en fungerande välfärd även när och om ekonomin i landet försämras. Jag är glad över att vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna tagit ansvar för Umeås ekonomi. Det har medfört besparingar i de flesta nämnder, vilket får konsekvenser – det är vi väl medvetna om. Men vi kan inte riskera att kommunens ekonomi skenar utan vi måste hålla oss till de resurser som vi har. Det är inte rätt läge att höja skatten – en kommunalskatt som redan idag är hög. För om vi inte begränsar kostnadsutvecklingen och istället höjer skatten nu, vad händer då när konjunkturen plötsligt viker? Då har vi inte längre möjligheten att – i värsta fall om intäkterna plötsligt drastiskt minskar – höja skatten för att rädda välfärden.

Nu väntar ett nytt år – 2020. Självklart vilar dystra orosmoln där ute i horisonten. Men om vi väljer att göra år 2020 till handlingskraftens år så ser jag med spänning, nyfikenhet och framtidstro fram emot vårt nya år.

Ny rapport: Miljöpartiet har visat störst engagemang för miljöfrågor i EU!

Av , , 2 kommentarer 4

Naturskyddsföreningen har nu publicerat deras rapport där de granskat partiernas arbete i EU för klimat & miljö. Så här skriver de om granskningen:

Sällan har ett val betytt så mycket för miljö och klimat som EU-valet gör 2019. Men var står egentligen EU-politikerna i frågor relaterade till miljö och klimat? Naturskyddsföreningen har granskat vilken miljöpolitik de svenska EU-parlamentarikerna faktiskt drivit de senaste fem åren. I den nya rapporten framträder en tydlig bild: skillnaderna mellan parlamentarikerna är stora. Samtidigt som några varit blåslampor och starka miljöröster har andra gått åt motsatt håll och varit bromsklossar för en progressiv miljöpolitik.

I deras rapport utmärker sig Miljöpartiet för sin insats i EU när det gäller klimat & miljö. Så här skriver de om Miljöpartiets insats i EU-parlamentet:

Miljöpartiet är ett av de partier som under mandatperioden har visat störst engagemang för miljön av de svenska partierna. Deras fyra parlamentariker har lagt bra miljöröster i omkring 95 procent av de granskade omröstningarna. Linnea Engström och Jakop Dalunde har utmärkt sig som särskilt drivande i miljöfrågor, exempelvis i frågor om en mer hållbar fiskeripolitik och energi- och transportfrågor. De har båda fått betyget utmärkt. De andra två miljöpartisterna har fått bra i betyg.

Fantastiskt betyg, och vi kommer göra allt för att även i fortsättningen utmärka oss som det mest drivna partiet inom miljö & klimat.

Nu närmar sig EU-valet.Tycker du att miljö och klimat är viktiga frågor? Då vet du vad du ska rösta på.

När man läser Naturskyddsföreningens granskning är det samtidigt väldigt tydligt att Moderaterna inte alls arbetar aktivt för miljöfrågor – ens på internationell nivå. Detta är ytterst irriterande då Moderaterna ifrågasatt vårt nationella arbete för klimat och miljö – med motiveringen att det är bättre att arbeta med dessa frågor på internationell nivå. Men när det väl kommer till kritan så gör Moderaterna lika lite i EU som här i Sverige för klimat och miljö.

Nåväl, låt dem prata. Vi levererar.

En röst på Miljöpartiet i EU-valet är en röst för miljö & klimat!

 

Cykelstället kan vinna pris – vad gör vi nu med vandrarhemmet?

Av , , 3 kommentarer 7

IMG_1350 (3)

Cykelstället i Umeå är en av finalisterna i Dagens Samhälles tävling Årets samhällsbyggare! Det känns fantastiskt glädjande och jag önskar Umeå all lycka i denna tävling.

Jag har tidigare i år uppmärksammat cykelstället som enligt mig har en stor potential. Detta hus med det lilla minitorget är något som jag gärna skulle vilja bevara framöver – i en stad som förtätas med allt fler och högre fastigheter behövs det några öppna ytor. När Västra Esplanaden byggs om till en stadsgata med minskad biltrafik och förbud för tunga transporter kan denna gata komma att bli en trevlig stadsesplanad med grönska, butiker, caféer och restauranger.

Det finns en gammal plan sedan tidigare att riva detta cykelställ och bygga en fastighet med parkeringshus, lägenheter och kommersiella ytor. Men enligt UPAB finns i dagsläget inte ett behov för ytterligare ett parkeringshus i centrum. Och med de antagna planer som vi har är målet att vi inom några år ska ha ökat andelen som färdas kollektivt, med cykel eller gång från dagens c.a. 50 % till 65 %. Det är en avsevärd förändring, men fullt logiskt. I en stad som vill växa på ett hållbart sätt genom att förtätas är det viktigt att hålla nere biltrafiken.

Vad gör vi med vandrarhemmet?

Jag glömmer aldrig en fantastisk intervju som jag såg av en tidigare borgmästare i den brasilianska staden Curitiba. Under 70-talet stod de inför utmaningar som vi aldrig kan föreställa oss här. På 40 år hade stadens invånarantal tiodubblats, trafiksituationen var en mardröm och i andra större brasilianska städer gjorde man allt för att riva hus och ge plats åt större vägar. Gamla centrala stadsdelar försvann en efter en, något som han till varje pris ville undvika i Curitiba.

Enligt honom var äldre välbevarade hus som en porträttbild av ens släkt. Började man riva dem en efter en så förlorade staden sin identitet, sin historia, ”sin familj”. Istället skapade han en av Sydamerikas längsta gågator längs med de bevarade centrala stadsdelarna. En gågata som idag är levande och uppskattad.

Umeå har en del väldigt vackra och välbevarade träbyggnader. Men under de 19 år som jag bott här har jag sett hur ett flertal av dessa försvunnit. Det är därför viktigt att vi värnar de som större välbevarade träbyggnader som finns kvar.

I planerna för kvarteret Ymer är det inte bara cykelstället som är rivningshotat utan även vandrarhemmet – den vackra träbyggnaden från början av 1900-talet.

Att riva allt detta för att bygga ett nytt parkeringshus i centrala Umeå är något som jag är starkt emot – även om detta nya hus kommer att innehålla kontorsytor och lägenheter. Jag står fast vid vad jag sagt under valrörelsen: Det är viktigare att Umeå växer rätt än växer fort.

Vi måste värna det som är Umeå – vår identitet. När vi utvecklar de centrala delarna måste vi ge plats åt människor, liv och rörelse. I en tät stad måste vi ha öppna ytor. Vi måste värna stadens attraktion och våra äldre välbevarade träbyggnader. Vi måste prioritera hållbara resealternativ. Det finns enligt mig väldigt många argument för att inte riva vare sig cykelstället eller den vackra träbyggnaden med vandrarhemmet.

Istället ser jag en stor potential i detta område – som en utveckling av ett levande centrum – när väl Västra Esplanaden blir en stadsgata.

I den hållbara utvecklingen av Umeå ger vi plats för människor, liv och rörelse. Vi ser till att hålla nere biltrafiken för luftkvaliteten, miljön och ljudnivån i staden: Samtidigt ska vi se till att satsa på att ge människor möjlighet att resa hållbart – även när man bor på landsbygden (om detta har jag skrivit tidigare blogginlägg). För oss i Miljöpartiet är det så vi ställer om till ett hållbart Umeå – socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt.

Tåg till Stöcke och Sörmjöle – Genomförbart, kostnadseffektivt och miljövänligt!

Av , , 10 kommentarer 6

Det är med glädje som jag noterar den positiva respons som jag fått efter mitt senaste inlägg om en möjlig sträcka för pendeltåg för Sörmjöle – Stöcke – Umeå. Självklart väcks frågor om dess genomförbarhet, som jag här ska försöka besvara.

Först och främst, Umeå växer och har för ambitioner att fortsätta växa, men det finns en enighet i att det ska ske på ett hållbart sätt. Om än man har som mål att förtäta staden så är det viktigt att utvecklingen även bidrar till en positiv tillväxt i hela kommunen – inte bara i staden. I den ambitiösa översiktsplanen som antagits har man därför en förhoppning om att denna utveckling på landsbygden ska ske längs med olika stråk – för att lättare kunna tillhandahålla en god samhällsservice och goda kommunikationer. Dessutom har man för mål att hålla nere på biltransporter i staden, främst för luftkvaliteten men även för att biltrafik tar mer plats – mer yta – än kollektivtrafik, cykel och gång.

Kollektivtrafiken har utvecklats snabbt i staden Umeå, och i takt med att fler reser finns ett underlag för ökad turtäthet – vilket i sin tur gör att fler reser kollektivt. Men ute på landsbygden är det annorlunda. Underlaget är inte lika stort, turtätheten är avsevärt glesare, i vissa fall kan vi rent av prata om turgleshet – vilket i sin tur leder till att färre väljer att färdas kollektivt. Bussarna tar sin lilla tid att ta sig in till centrum vilket ytterligare minskar dess attraktion. Utöver det saknas pendlarparkeringar och i vissa fall saknas busshållplatsen – en enkel stolpe med en skylt står intill vägkanten.

Vill man vända denna trend så behövs satsningar på ökad turtäthet, bättre hållplatser och möjlighet till pendlarparkering. Men bussen i sig är inte alltid en så stark dragningskraft, det ska verkligen till en ordentligt utvecklad busslinje med många avgångar och korta restider för att bussen ska locka bilpendlare till att ställa bilen hemma.

Tåget däremot har en helt annan dragningskraft vilket är tydligt bevisat. Det har många fördelar – miljö, hastighet, bekvämlighet. Men infrastrukturen kan vara en saftig investering. Det är därför viktigt att tänka smart, kostnadseffektivt och genomförbart utefter de förutsättningar som vi har. Det skulle aldrig under några som helst omständigheter vara försvarbart att bygga en järnväg ut till Stöcke eller Sörmjöle, ej heller att rusta upp en gammal befintlig järnväg. Men nu finns här en toppmodern järnväg och då är det en helt annan sak.

Då står man inför vägvalet att satsa på att kombinera ökad turtäthet med buss till Stöcke och Sörrmjöle i kombination med pendlarparkeringar och ordentliga hållplatser – vilket är kostsamt och med ett osäkert utfall.

Eller så satsar man på två stationer med pendlarparkeringar, och nyttjar de pendeltåg som Norrtåg förfogar över. Ekonomiskt sett finns det en viktig fördel för Umeås ekonomi att bära med sig: Bygge av perrong med busskur intill spåret är något som bekostas av Trafikverket (vilket är precis det som man gjort när man byggt perrongen i Vännäsby). Det är upp till oss att ligga på dem. Då handlar investeringen plötsligt om två pendlarparkeringar, och driften av pendeltåg. Nu är investeringen plötsligt i linje med vad vi annars – med osäkert utfall – skulle ha bekostat för en satsning på den befintliga busslinjen. Men en pendeltågslinje har en helt annan dragningskraft än bussen.

I Umeå är de två största arbetsplatsområdena belägna i direkt anslutning till tågstationer – NUS/Universitetsområdet, samt centrala Umeå. Alltså längs med samma spår. Denna linje ligger dessutom i ett av de stråk som pekats ut av översiktsplanen. Vidare så är det två samhällen med planerade nybyggnationer av bostäder och de har en stor potential för vidare utveckling.

De flesta i arbetsför ålder som är bosatta i eller i närheten av dessa samhällen arbetspendlar till Umeå – med bil. Och här ska vi inte vara dömande, är alternativen så begränsade som de är idag så blir bilen det enda realistiska alternativet.

Jag står fast vid att vi måste kunna erbjuda hållbara alternativ, vi kan inte bara begränsa. Det skapar frustration och en känsla av stad vs land vilket är fullständigt idiotiskt. Menar vi hållbar utveckling då ska vi förverkliga det i hela kommunen – inte bara i centrala Umeå.

Det finns dessutom flera andra fördelar. Dessa samhällen är vackert naturbelägna och ligger i närheten av en kustlinje som är väldigt uppskattad av Umebor. Här finns våra mest populära stränder och havsbad, här finns strövområden och vandringsleder. Men allt detta är tillgängligt med bil, vilket kan leda till mycket biltrafik soliga sommardagar. Pendeltåg ger en möjlighet för stadens invånare att kunna snabbt och smidigt ta sig ut till kustlandskapet. Man kan ta med sig cykel på pendeltåg vilket är betydligt svårare i en buss.

Dessutom finns här en möjlighet att förändra busslinjerna – istället för att ha en buss som sakta färdas från Sörmjöle hela vägen ut till Sörböle, vidare upp förbi Strömbäck och tillbaka mot Umeå via Stöcke kan man nu istället använda sig av en modell som används i många svenska regioner – med mindre anslutningsbussar som är kopplade till tågtiderna. Då kan man ha en anslutningsbuss mellan Norrmjöle och Sörmjöle, samt en anslutningsbuss från Sörböle via strömbäck, Ström till Stöcke.

Vårt tågsystem utvecklas till en beprövad struktur med nationella snabbtåg (Regina), regionöverskridande regiontåg (Coradia Nordic), samt lokala pendeltåg (X11). När väl i framtiden järnvägen ut till Holmsund är i tillfredsställande skick är det dags för en ny linje i vårt pendeltågsnät. och när Norrbotniabanans station i Sävar invigs har vi tillgänglig tågtrafik norrut, västerut, österut och söderut. Dessa kan sedan kopplas till anslutningsbussar och ha tillgång till pendlarparkering.

Det är då vi på allvar kan skapa möjligheter för människor att färdas kollektivt och miljövänligt till och från centralorten. Tågstationerna i Umeå är kopplade till den lokala kollektivtrafiken, och med innovativa idéer så som exempelvis lånecyklar på tågstationerna i staden som man kan ticka ut med sitt månadskort blir de kollektiva färdsätten allt mer attraktiva.

 

Två avslutande förslag:

  1. Hörnefors: Har vi en linje för pendeltåg Umeå – Stöcke – Sörmjöle så skulle dess slutstation kunna vara Hörnefors. Där finns redan en fullt utbyggd station. Då leder det till fler tågavgångar till/från Hörnefors, och ett större resenärsunderlag för denna pendeltågslinje.
  2. Ett förslag som kan vara värt att utreda är möjligheten till en perrong för pendeltåg vid Strömpilen / Gimonäs. Denna station skulle kunna användas för linjerna Sörmjöle – Stöcke – Umeå samt Holmsund – Umeå. Det kan dessutom skapa möjligheter för människor att snabbt färdas mellan centrala Umeå och Strömpilen / Gimonäs.

Självklart ska förslaget om en linje för pendeltåg Umeå – Stöcke – Sörmjöle – ev. Hörnefors utredas noga innan man ens överväger beslut.

 

En röst för miljön, mänskliga rättigheter och demokrati!

Av , , Bli först att kommentera 3

Miljöpartiet eu

Mljöpartiet har under många år framgångsrikt arbetat i EU-parlamentet för en omställning till ett miljövänligt, hållbart och humanitärt Europa. Med kompetenta och drivna parlamentariker har vi lyckats göra ett stort avtryck. Det var i EU-parlamentet som Isabella Lövin slog igenom och lyckades med något historiskt – att reformera EUs fiskepolitik som dittills dammsugit de Europeiska haven och haven utanför Västafrikas kust. Det var nödvändigt och oerhört viktigt.

Men även den senaste mandatperioden har våra ledamöter gjort en strålande insats. Det har inte varit lätt i ett parlament där konservativa och nationalistiska krafter gått starkt framåt i valet 2014. Ändå har man bidragit till flera avgörande framgångar för klimatet och en hållbar framtid.

Bodil har varit en stark röst för ett mer humant Europa i viktiga frågor som asylpolitik och vapenexport. Jakop har framgångsrikt drivit på för en reformering av tågbiljett-systemen vilket kommer att göra det möjligt för EUs invånare att boka sammanhängande längre tågresor, det blir lättare att boka om anslutningståg, och man kommer kunna ta med sig sina cyklar på alla tåg. Detta i samband med Miljöpartiets arbete för fler gränsöverskridande nattåg tror jag kommer att ha en avgörande betydelse för våra resvanor.

Miljöpartiet har dessutom framgångsrikt lyckats reformera den tidigare verkningslösa utsläppshandeln så att den nu äntligen fungerar och har en önskad effekt för minskade klimatutsläpp. Förslaget som vann kallades för ”the swedish proposal” och är ett bevis på våra svenska gröna politikers ihärdiga arbete.

Andra frågor som Miljöpartiet tillsammans med den gröna gruppen arbetar stenhårt för är väsentligt ökad transparitet och minskat inflytande från lobbyister. Arbetet för ett demokratiskt och öppet parlament är viktigt för att stärka dess legitimitet.

Alla dessa frågor är oerhört viktiga för vår framtid! Och nu händer det något, inför detta val har vindarna vänt i Europa och de gröna går starkt framåt.

Det finns nu ett starkt stöd för ett humanitärt, jämlikt och demokratiskt Europa. Ett starkt stöd för ett Europa som gör allt för att minska våra klimatutsläpp. Ett Europa som driver på för en omställning till ett miljövänligt hållbart samhälle.

Detta kan innebära en historisk framgång för de gröna i Europa. Med Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren som toppnamn visar vi i Miljöpartiet än en gång att vi tar EU på största allvar. Med kompetens, engagemang och ett brinnande hjärta för en humanitär och hållbar framtid visar vi på att vi är här för att göra nya avtryck i EU-parlamentet.

Det är med hopp om vår framtid som vi går till val. Ett viktigt val väntar och Miljöpartiet är redo att tillsammans med de gröna i Europa vinna nya framgångar.

I Västerbotten har vi en stark kandidat. En blivande stjärna som i riksdagsvalet lyste med sin kompetens och sitt brinnande engagemang. Hon heter Elin Söderberg, en ung och folklig politiker som via sociala medier – och hennes lysande videon med Kristoffer från Storuman forever – visade på en enorm lyhördhet för våra invånares utmaningar och farhågor.

Jag hoppas innerligt att Elin vinner ett stort stöd regionalt och kryssas in till EU-parlamentet. Då har vi ett starkt lokalt namn som kan bli en värdefull bro mellan oss i Västerbotten och maktens korridorer i Bryssel.