Göran Persson kommenterar att han ”känner stor sorg över det som hänt i Malmö”, detta i DN. Där han problematiserar att den lokala organisationen fått stora influenser från mellanöstern.

Malmö kommun har släppt en rapport avseende antisemitism inom skolan, där man undersökt förekomsten – samt föreslår åtgärder mot den.

SSU Malmö kritiserats för antisemitism.
Nu är förvisso inte Malmö någon unik företeelse avseende vänsterns antisemitism, det finns det både exempel och undersökningar som visar på.

”Normaliseringen av antisemitismen framgår också av de olika typerna av gärningsmän, vilka sträcker sig över hela det sociala och politiska spektrumet. De vanligaste gärningsmannakategorier som anges för den allvarligaste incidenten av antisemitiska trakasserier som drabbat uppgiftslämnarna är någon de inte känner (31 procent), någon med islamistiska åsikter (30 procent), någon med vänsterorienterade politiska åsikter (21 procent), en kollega från arbetet eller skolan/högskolan (16 procent), en bekant eller vän (15 procent) och någon med högerorienterade politiska åsikter (13 procent).” enligt Erfarenheter av och uppfattningar om antisemitism Andra undersökningen om diskriminering av och hatbrott mot judar i EU, av FRA (sid 10).

Bland de organisationerna Malmös rapport föreslår ta hjälp av, nämns främst de som berör nazism. Däribland EXPO (en av de organisationer som väljer att klumpa in så många – till höger om sig själva som nazister – som möjligt). Vilket rimligtvis endast kan lösa en mindre bråkdel av problemet.

Kanske kan det också vara sunt att ifrågasätta huruvida organisationer som bidrar till en vanföreställning om att antisemitismen skulle vara mer utbredd än vad den är, kanske inte heller enbart bidrar till positiva saker?

Det är klart bekymrande att vänsterlobbyn fått så häftigt fäste att vänsterorienterad antisemitism inte uppmärksammas och problematiseras ordentligt (se 21% ovan).
Exempel från S och SSU, 1, 2, 3.

Tycker det här inslaget från SVT-humor faktiskt förklarar läget förhållandevis väl. 

I förslagen på ”vägar framåt” (sid 86 i rapporten) tydliggörs ingen klar väg framåt. Man återkopplar huvudsakligen till bekymret avseende Israel/Palestinakonflikten och menar att vidare forskning inom det området i en svensk kontext framöver kan komma att utvecklas till Malmömodellen. Samt att man bör forska kring konspirationsteorier.

Här är en klar väg framåt. Stoppa den ansvarslösa invandringen, ställ värde på medborgarskap. Se till att de som kommer till Sverige också blir en del av Sverige. Och sluta hävda att det synsättet på något vis skulle vara rasistiskt.
Det är endast förnuftigt.