Har länge förespråkat att man håller en bra nivå när man diskuterar politik. Fokus bör ligga på argument.
Bra argument med god relevans bör vinna mot dåliga.

Men. Ibland blir ens motståndare frustrerade. De hittar inga argument. Hos vissa mindre vuxna företrädare kokar istället känslorna upp – ofta behovet att ”vinna” debatten – och tar över.

Men ingen vinner på att politiken fördummas. Pajkastning (eller i Magdalenas fall, mer bara pajaseri) är inte ett seriöst sätt att driva samhället eller välfärden framåt.
Börjar därtill bli bra less på kommentarer på bloggen som inte är tillräckligt sakliga. Där nya perspektiv inte tillförs, eller där man mer eller mindre kopierar en källförteckning utan att själv ha läst innehållet.

Det sistnämnda är en särskilt vanlig synd idag. Men de som faktiskt tagit del av underlagen genomskådar en som driver ett narrativ på de grunderna. Det leder i regel till en suck, och stannar där.

Nåväl. Det är en synd även i det offentliga samtalet. Magdalena Andersson attackerade bland annat de många före detta Socialdemokrater som anslutit sig till SD genom att försöka associera dem med elakheter.
Ett tragiskt arv att lämna efter sig kan jag tycka.

Istället för att försöka lyfta lösningar, hitta gemensamma problembilder eller liknande.
Att vara en del av lösningen.
Det borde vara eftersträvansvärt.
Inte minst den kris på elkraft som kärnkraftsnedläggningarna orsakat. Bristen på att se helheten. Bristen på att se problemen innan de blivit faktum, och i efterhand snacka om ”utmaningar”.

Många bidrar till en utvecklad polarisering och stigmatisering.

Har länge problematiserat en ansvarslös invandringspolitik, exempelvis. Är övertygad om att regelverk behöver ändras för att se till att vi får en skärpt reglerad invandring.
Det är svårligen polariserande.
Övriga partier har sökt argument för att exempelvis ”öppna våra hjärtan”, exempelvis att Sverige ”vinner på en ökad invandring”, vilket statistiken visat vara felaktigt.

Att anklaga de som problematiserat detta för att vara onda eller elaka slår likväl tillbaka på de Socialdemokrater som också sett att denna f d moderata ideologi varit fel väg att gå.

Nåväl. Min poäng är att man rimligen bör diskutera sakfrågorna. Undvik utökad polarisering. Värna om de krafter som vill engagera sig i demokratin – oavsett partitillhörighet.
Se till att bra beslut fattas istället.