Petter Nilsson(SD)

Etikett: Folkhälsa

”Lapp skall lapp vara” i dagens folkhälsostrategi?

Av , , 7 kommentarer 13

Förra inlägget handlade om svenska kyrkans förhållande till kristnas förehavanden i lappland – och med samer.

Noterade att några av kommentarerna lyfte ”lapp ska vara lapp”-inställningen.

Detta är alltså en artikel från Vitalis Karnell. En av upphovsmännen av nomadskolan. Artikeln från 1906 i Umeåbladet.

Nu. Jag tror vi alla människor har en rad komponenter som skiljer vår identitet åt – och också en hel del som förenar oss.
För egen del är jag exempelvis kristen, svensk. Jag är Sverigedemokrat och konservativ. har ”gemensamma vänner” – med en rad andra människor. Lyssnar på gemensam musik med många människor. Patriotism och svenskhet är en riktigt bra sak – eftersom alla svenskar ingår i gemenskapen.
Självklart har jag förståelse för att samisk kultur har ett stort värde för den som har en samisk identitet. Men det innebär inte att personen inte är en del av det svenska samhället.

Det finns väldigt få samer som bedriver rennäring. I Västerbotten är det 144 personer, fördelade på sju samebyar. Så vitt min erfarenhet beträffar – så har många av dessa också ett vanligt jobb. Snickare. Rörkrökare eller kontorsjobb.
De är väldigt få. Desto fler finns det som inte bedriver rennäring, men som har en del av sin identitet att vara same.

Nästa vecka har regionfullmäktige en politiserad ”folkhälsostrategi att ta ställning till. En folkhälsostrategi som lyfter direkta felaktigheter. Visst.
Men också saker som bara är bisarra. Något som både lyfts i text, men kanske mest anmärkningsvärt i exempel är web-utbildning i samisk kulturförståelse.

Nu. Ponera att man är terapeut. Då kan man förvänta sig att en person utbildat sig att förutsättningslöst kunna sätta sig ned och samtala med en patient. Självklart är lyssnande en viktigare del än att själv komma med input – men de bitarna kan en terapeut bättre än jag. Ni vet. En person som utbildat sig att kunna sätta sig ned som vem som helst – oavsett vilken identitet eller vilka kulturella referenser en person har.

Ja. Nä. Regionen tycker att den utbildningen behöver utgå från något annat i de fall patienten är same. För att… Ja. Kanske för att det – för övriga partier – är tryggast att inom konsensuskulturen fortsätta verka i linje med ”lapp ska vara lapp”.


Detta är en av de videor som förekommer i utbildningen om samisk kulturförståelse.

Om man nu – trots resonemanget ovan – gör bedömningen att vårdens personal behöver gå denna utbildning för att kunna ge vård efter behov:

Ställ dig också följande fråga: Är den insatsen för ”samiska patienter” värd den förlorade arbetstiden för professionen. Den ekonomiska förlusten värd det? Eller hade det varit bättre att resurserna i stället gått till att ge mer vård efter behov, oavsett patients bakgrund?

Ska säga att jag resonerar precis likadant avseende HBTQ-diplomering. Tror över huvud man ska vara försiktig med kompensatoriska insatser. De innebär en risk att man frångår principen om vård efter behov. Lita på professionen. På samma vis som i andra yrken: om vårdpersonal beter sig illa så ska de inte arbeta inom vård.

Jag och SD är av uppfattningen att folkhälsostrategin behöver återremitteras. Strunta i den här politiserade strategin. Lägg fokus på att ta fram en bra strategi för funktionsnedsatta i stället.

Ifall man resonerar som övriga partier är jag genuint nyfiken på argument för det. Inte auktoritetsargument. Utan försök att bidra till det demokratiska samtalet i stället för att bara söka splittra i kommentarsfältet.

Samer & Kyrkan – De goda glömda gärningarna

Av , , 12 kommentarer 21

Har tidigare skrivit om den skadliga konsensuskultur som kommit att prägla det demokratiska samtalet. Vidhåller att kontroversiella ämnen behöver kunna dryftas.

Nu kommer det här inlägget inte att handla om Jomshofs bilder som medfört ett åtal för hets mot folkgrupp.

Det kommer att handla om ett annat ämne. Ett kontroversiellt ämne.

Svenska kyrkan har skrivit flera vitböcker och rapporter om kyrkans historiska roll i relationen till samerna. Avseeende kolonisering. Av assimilationen av samer.

Kolonisering, likväl som assimilation är något som kommit att uteslutande innebära något negativt. Det här inlägget syftar till att lyfta att det kanske inte är riktigt så enkelt, och kanske särskilt inte för en missionerande kyrka. En kyrka som utgörs av församlingsmedlemmar.

Vad är det här kolonisering för något? Jag passar på att vara lite lat, och saxa wikipedias definition.

”Kolonisation, eller kolonisering, är ett fenomen som uppstår när en eller flera arter bosätter sig i ett nytt område. Ursprungsbetydelsen, som kommer från latinets colere, ”att bebo, besöka, utöva, vakta, respektera”,[1] och colōnus, ”odlare”, ”nybyggare” syftade endast på människans utbredning.

Mänsklig kolonisering inbegriper inte bara det som associeras med kolonialism (kolonisering), det vill säga att en stat gör ett område och en befolkning i en annan världsdel till en koloni, exempelvis genom att etablera handelsposter och plantager och förflytta ursprungsbefolkning, ofta i ett imperialistiskt syfte att skapa ett kolonialvälde och handla med kolonialvaror. Kolonisering har även en utvidgad betydelse som innebär att ett mer eller mindre outnyttjat område befolkas, bebyggs och odlas upp,[3][4] exempelvis genom anläggande av nybyggarkolonier.”

Historiskt har kolonialism inte sällan varit av imperialistisk karaktär. Det brittiska imperiet är väl det kanske mest förekommande exemplet som lyfts. Var alltid kolonialismen ond? Var postkolonialismen ett bättre alternativ i alla fall?

Var det fel att det brittiska imperiet satte stopp för ”änkebränning”? alltså den indiska seden att änka begick(eller tvingades begå) självmord genom att kasta sig på sin makes bål?

Eller var den korruption som ersatte de brittiska tjänstemän efter Nigeria avkoloniserades bättre?

En kanske kan drista sig att problematisera Rosseaus idé kring den ädle vilden. Ni minns. Den relativt ej bereste Rousseau ansåg att vilden var fri från synd. I likhet med Reinfeldt menade Rosseau att vilden var ädel till skillnad från den människa som var korrumperad av västlig civilisation. Jämför med Reinfeldts: ”Det ursvenska är bott barbari”.

Det är förstås bara fel. Den illa bereste Rosseau var helt enkelt ute och cyklade. Idén om den ädle vilden brukar ofta motbevisas med Montagine. Men det gäller förstås även dålig kultur i Sverige. Hedersvåld och hederskultur? De kan nog svårligen tillskrivas att vara ädla.

Nu. Det finns många som hänförts av lappland i Sverige. bland annat prästen Pehr Högström från Skellefteå, som skrev ”Beskrifning öfwer sweriges lapmarker” år 1747. En skellefteå-präst som verkade för att stärka samers utbildning.

Missionsföreningar bedrev också socialt arbete i ”Lapland”. Många reste från Stockholm. Göteborg. De hade som gärning att hjälpa till. Man såg det som ens livs lott. En chans att göra skillnad. Exempelvis genom att bedriva äldreomsorg för samer.


Den här bilden är tagen ur ”Sjukvård i Västerbotten under 200 år, utgiven 1985” sid 228.

Man bedrev socialt arbete, men sen är det också det kristna perspektivet. Det kan vara lätt – i dessa sekulära tider – att tänka att ideellt drivna – ibland fattigt arvoderade – själar drevs av att förtrycka människor genom religion. Men man bör bära med sig att för oss kristna: ja. Att som kristen inte berätta för människor att man kan nå frälsning genom Jesus: då ska en kristen inte ha så stor uppskattning för sin medmänniska. Men så var alltså inte fallet.

Människor fanns som gjorde en stor insats för ”Lapland”, ursprungsbefolkning och samer. Kristna ideella krafter som bedrev socialt arbete för människor här. Människor som verkade ideellt, eller fattigt arvoderat, även från södra Sverige.

Att förpassa denna delen till historien, enbart för att en skadlig konsensuskultur kommit att förbjuda tankarna att vandra dit – är också att förminska dessa människors gärningar.

Det moderna samhället med sjukvård och omsorg – även under den tiden – var också behövligt. Om någon reell hälsoskillnad kunnat med klarhet redovisas så tycks forskningen främst lyft den relativt höga spädbarnsdödligheten hos samer. Något som förklarats med det levnadssätt som förekom. En överrisk som kom att balansera sig efter slutet av 1800-talet.

Men visst är det lätt för vänsterorienterade – eller karriärlystna – kyrkoföreträdare att frånsvära sig de goda gärningarna företagna av kristna förr. Det rimmar väl med den skadliga konsensuskulturens hinder för att diskutera saken. Kyrkliga företrädare försvarar ibn rushd. Det senare är förvisso väl i linje med samma narrativ.

Jag vill belysa att det inte alltid är svart eller vitt. Att saker inte behöver polariseras i vänsterliberal anda, genom att bygga upp en osund konsensuskultur.
Det sagt är jag i sedvanlig ordning öppen för motargument eller invändningar men se till att de – precis som för instämmanden – tillför något vettigt till diskussionen.