Makaber underhållning

Regeringsbildningen som i dagarna äger rum är naturligtvis en makaber underhållning men även en intressant läsning när många, som känner sig kallade, även däribland mig själv, att så gärna analysera olika strategiska och taktiska val som finns för möjlig regeringsbildning. Scenarierna lämpar sig väl som utbildningsexempel på våra universitet och andra skolor. Om inte för så, för utbildning och diskussion i filosofiutbildningen. Etik är ju ett filosofiskt ämne inom praktisk filosofi. Många verkar inte inse att diskussionerna faktiskt handlar om ideologier. 

Som Aftonbladet nyligen skriver att M+KD+SD skulle vara svenska folkets önskeregering är inte sant. Att på något sätt bidra till att normalisera ett parti med den ideologi som SD förespeglar måste få sitt ansvar. Skulle man genera eller skuldbelägga den grupp av svenskar som röstat eller sympatiserar med SD är det helt i sin ordning. Genom att bortse från avgörande faktorer och förhållanden i ett parti som SD blir man ansvarig för ett moraliskt förfall. Sjöbo kommun är likt en moralens skamfläck, helt i linje med vad som inträffade under 30-talet i Tyskland där den så kallade ”högern” bidrog till att Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei), NSDAP fick makten. Att låta exempelvis SD ”få visa om de klarar av att regera” vore ett oåterkalleligt och ödesdigert experiment med mänsklighet. Som Adelsson sade ”arton procent av svenskarna kan inte vara fascister”, men de bär ett tungt ansvar för konsekvenserna.

Inom det demokratiska spelrummet måste det finnas en möjlighet att helt enkelt inte på något sätt befatta sig med den politik som ett visst parti har. Inte ens i fall att de fullständigt osannolikt skulle fått 99 procent av rösterna.