Skall man stänga skidanläggningarna i norr? I svåra lägen när ställningstagande skall göras och beslut fattas bör man inte undgå att fråga sig vad som är rätt och fel och hur man skall handla. Etik handlar om att funderar kring vad som är rätt och fel och särskilt varför det är rätt eller fel. Det som är bra för en kan vara dåligt för en annan. Hur man sedan handlar är en moralisk fråga. Etik är ett filosofiskt ämne. Professor emeritus i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö säger att ”det som har de bästa argumenten för sig kan man ansluta sig till”. Detta ställer därför krav på tänkaren och beslutsfattaren. En pragmatisk filosof kan ge beslutsfattaren, du och jag, en verktygslåda för att resonera sig fram till ett ställningstagande. Så har det gjorts till stöd för sjukvården. I dagliga frågor kan man naturligtvis tänka helt själv. I praktisk mening innebär det att olika konsekvenser av ett tilltänkt beslut skall övervägas. Som exempel kan det innebära att om jag och flera andra hamstrar Alvedon kommer några att för tillfället bli utan. Är det rätt? Om skidanläggningar i norra Sverige inte stänger över Påsken. Vad betyder detta för deras ekonomi och vad betyder detta för risken att inresande skall bidra till att smitta ortens åldrande befolkning? Ett slående citat är det som en liftansvarig sade i Västerbottensnytt i går. ”Det är nu pengarna skall in.”. Då hade han det ekonomiska perspektivet. Men vi behöver se saker och ting från olika håll.

Därför sätter den hänsynslösa Corona-smittan etik och moral på sitt yttersta. Vi får tänka till.

Detta är en, något seriöst begränsad filosofisk artikel om sannolikhet och osäkerhet med exemplet bromssträcka som kan användas som analogi för andra beslutsområden. Exemplet utgör färd med bil fram till stoppskyltställe. Premisserna är osäker kunskap om friktion vid rådande vinterväg, reaktionstid d.v.s. tid för från perception (varseblivning), analys, beslut genomförande, grad av säkerhet som önskas att få stopp på bilen inför stoppskyltställe, effekter och konsekvenser av för tidig inbromsning eller för sen inbromsning. Effekter och konsekvenser av för sen inbromsning antas bli ytterst negativ genom att fordonet passerar stoppskyltställe, respektive för tidiga inbromsning vilket skulle innebära onödig tidsåtgång och sannolik irritation från omgivningen.

Om kunskapen är osäker om friktion vid rådande tillfälle behövs det tas hänsyn till när inbromsningen skall iscensättas vilket med hög sannolikhet innebär tidigare beslut om inbromsning. Om det är viktigare med senaste inbromsning eller så kallad optimal inbromsning ökar risken att vid osäker kunskap om friktion vid rådande tillfälle, att konsekvensen blir att inte kunna få stopp med bilen senast vid stoppskyltstället.

En slutsats bör bli att om det råder osäker om friktionen vid tillfället, bör inbromsningen ske något tidigare än om säker kunskap skulle gälla. Liknande sannolikhetskalkyl och beslutsmodell kan företrädesvis användas vid pandemier men dock naturligtvis med andra premisser.

Invändningar mottas gladeligen och kommer säkerligen mig till mycket stor nytta.