Demokrati och retorik

Genom att vara en viss grad bevandlad i retorik ökar man sin demokratiska förmåga. Retorik är talekonst. Retorik definieras som ”att säga det som är bäst ämnat att övertyga”. Jag vill lägga till ”inte att övertala”. Det krävs inga större akademiska kunskaper för att vara retoriskt medveten. Inom retorik är etos, patos och logos nyckelord. Ethos betyder tilltro och auktoritet, logos innebär förnuftsargument och pathos innebär betyder känslosamhet i talet.

Omvänt kan retoriken det vill säga talekonsten användas att analysera (retorikanalys) vad som sagts och i fråga sätta sanningshalt och avsikt.

Om jag inleder mitt tal med att presentera mig som docent (en akademisk titel som betecknar högre vetenskaplig kompetens än doktorsexamen) i immunologi blir jag med högsta sannolikhet betrodd om jag påstår hur covid19 smittar.

Om jag presenterar mig som näringsminister i nuvarande regering är mitt etos mycket svagt för uppfattningen om mig bland många är att jag ibland ljuger.

Om en modell presenterar för hur elprisersättning skall betalas ut och till vilka bör det ha ett högt logos det vill säga vara förnuftigt argumenterad.

I Anglosaxisk och amerikansk skola är ”speeching” ofta ett skolämne. Det innebär att eleverna lär sig att tala men även att analysera vad andra har sagt. Eller rättare sagt vad som egentligen sades. Frågor man kan ställa sig är bland annat, vad menade hen egentligen, var det sant etcetera eller är denna person trovärdig?

Slutligen en summering

Retorik används mycket ofta i politik. Dock är det så att den politiker som inte har goda förmågor i retorik är körd. Politiker använder retorik för att försöka övertyga och tyvärr manipulera åhörarna för att nå sitt mål. Det leder till att retorik sannerligen kan missbrukas varför det gäller att vara på sin vakt och alltid i fråga sätta. I detta hänseende är det viktigt att förstå hur retorik fungerar och det används för att bättre i fråga sätta vad som sägs. Då blir retorisk kunskap även ett demokratiskt verktyg.