Språkets avgörande betydelse

Språkets retorik är helt avgörande för hur vi uppfattar saker och ting

Språkets retorik har avgörande betydelse på vår uppfattning av saker om ting. Omvänt är språket en avbild av hur människor känner, tycker och tänker om saker och ting i samhället. Språkvalet och ordens valörer är så att säga verktyg för hur avsändaren vill att vi mottagaren skall uppfatta det skrivs och sägs. Ola Nordebo har skrivit i sin artikel i VK, 2023-03-15 om att språket har radikaliserat i debatten om exempelvis invandringen. Ola Nordebo menar att språket i detta fall blivit kargt och avhumaniserat. Jag håller med honom till fullo och vill till och med säga att han är något försiktig i sitt påstående. Det är faktiskt värre än vad Ola Nordebo säger. Vill man få klart för sig hur grymt språket är och hur polariserad debatten är det bara att läsa inlägg på Twitter. Där florerar allt i språkväg och hur lågt människor kan sjunka i människosyn och avhumanisering. Twitter är bland andra högernationalisternas arena för att uttrycka sina avskyvärda meningar. Notera att jag skrev ”bland andra”.

”Det som satts igång i migrationspolitiken, med ett kollektivt utpekande av flyktingar som roten till nästan alla samhällsproblem, kommer inte att stanna där. Försvinner hämningarna – och Tidöavtalets Sverige hör till de länder där det börjat ske – tar det rena godtycket snart över på fler områden.”, VK, Ola Nordebo, 2023-03-15.

Ola Nordebo grundar sin uppfattning på retorisk erfarenhet (empiri) utan att hänvisa till det. Själv har jag gjort min erfarenhet av språkets betydelse från studier i Retorik och Skapande svenska vid humanistiska enheten på Luleå tekniska universitet. Ola Nordebo har helt rätt om språkets betydelse. Jag hävdar att retorik är inte bara retorik.

Men som ett brev på posten skyndar Petter Nilsson SD, 2023-03-16 i ett blogginlägg till och skyller Ola Nordebo för det samma som Ola Nordebo påstår om språket och tillskriver honom ”VK-skribenternas verklighetsförskjutning!”. Påståendet ”VK-skribenternas verklighetsförskjutning” får nog anses som en viss grad av överdrift och förlorar därmed något i trovärdighet. Retorikens effekter på människors uppfattning och tolkning är trots allt en erfarenhetsmässig verklighet. Vidare skriver Petter Nilsson, ”Han skriver om en sorts radikalisering utifrån vilka ord folk använder, men inser inte själv sin radikalisering åt det andra hållet.” VK, Petter Nilsson, 2023-03-16. Petter Nilsson använder skolboken och handboken om hur man skall argumentera mot något man inte gillar och som inte passar in men om det är hållbart är dock upp till varje läsare. Även Björn Söder (SD) använder ”skolboken” och kallar Dagens Nyheter för vänsterblaska och säger att Aftonbladets politiska redaktör Anders Lindberg är ”världen sämsta” av något slag. Björn Söder och andra bör rikta in sig på sakfrågor och utelämna journalisterna som personer!

Det är i vart fall ytterst svårt för någon att argumentera mot hur språkets retorik men ordval och val av språkets valörer styr hur människor känner och uppfattar saker och ting i samhället. Det är sannerligen väl accepterat att retoriken är effektfullt. De politiska ytterligheterna, dem på ytterkanterna står för uppkomsten av polariseringen och därmed avhumaniseringen som följd.

Etiketter:

En kommentar

  1. Agneta

    Har inte hört någon påstå att flyktingar (alla är inte heller flyktingar utan migranter utan asylskäl) skulle vara upphov till alla problem som vi har. De flesta försöker säkert anpassa sig och bidra till samhället. Men en hel del av dem gör inte det och alltför många deltar i brottslig verksamhet.
    Avhumaniseringen har absolut gått för långt när man har större omtanke om gärningsmännen än om brottsoffren.
    Många begår brutala våldsdåd och blir ändå frikända,en del får t.o.m stora belopp i skadestånd.
    Polarisering bidrar många till, även den som ständigt uttrycker misstro mot SD och deras väljare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.