Tonårsspråk biter sig fast långt upp i åren

Tonårsspråket biter sig fast långt upp i åren. I sann anda och en sammanblandning av sak och person, helt i linje med Björn Söder och många andra med blandspråk kallar en kommunpolitiker i dagens VK-blogg, oppositionen för ”Sveriges löjliga opposition”. Detta liknar bland annat hur Björn Söder kallar Aftonbladets politiska redaktör Anders Lindberg något i stil med sjuk.

I stället för att kalla dem ”löjliga” går det i stället att argumentera och förklara vilka politiska tillkortakommanden oppositionen har. Men då blir det något svårare för debattören.

Nu var det väl kanske skam att jag hakar upp mig språket? Nämligen inte. Språket även kallat retoriken är inte bara retorik utan helt avslöjande för hur debattören ser på saker och ting. Någon har tidigare sagt till mig att jag är mera intresserad av språket än verkligheten. Men språket är en verklighet.

Vilka begrepp som väljs och de valda ordens valörer är inte på något sätt ovidkommande. Försvar för det är inte heller att andra gör likadant. Sannolikt verkar det inte som att bloggförfattaren behöver stärka sitt lilla förtroendekapital.