Samvetet talar

Det fanns några vapenvägrare på min tid när jag gjorde militärtjänst. De kunde få annan vapenfritjänst ifall de på ett trovärdigt sätt kunde göra gällande att deras samvete inte medgav att de bar vapen. Samvetet har en stor betydelse för hur människor handlar eller vägrar handla.

Oavsett det parlamentariska systemets logik och demokratins utrymme finns det ting som går emot människors samvete. Skall de kallas för odemokratiska? Är jag odemokratiskt för att jag inte på något sätt sympatiserar med ett eller annat politiska parti som fått sin position i demokratiska val?

Informationsplikten för dem inom offentlig verksamhet att anmäla dem som vistas i landet olovligt ofta kallad angiveri kolliderar med många människors samvete. Tänk dig in läkaren, sjuksköterskan och undersköterskans situation när de behandlar en vårdsökande människa och att de sedan skall kontakta myndigheten. Tänkt dig in i lärarens situation när den lilla flickan och pojken som vill lära sig något och gå i skolan måste kontakta myndigheten. Vad tror du att deras samvete säger dem?

Naturligtvis är det inte alls juridiskt rätt att vistas i landet om migrationsverket beslutat detta. Det vrider inte om samvetet på de grupper som arbetar inom flera sektorer. Liberalismens vakthund (L) kommer sannolikt att rösta med de övriga i regeringen och regeringens stödparti för en sådan ”angiverilag”. Ändå tror jag att i så fall att många samveten kommer at avgöra att den vårdsökande och de barn som kommer till skolan inte blir anmälda. Hur svårt är allt detta att förstå? Hur svårt är det att denna plikt att anmäla (informera) osökt för många att tänka på STASI?