Hållbarheten tryter ofta

Hållbarheten tryter inte sällan. Som et exempel stannade jag upp för att analysera hållbarheten i ett av blogginläggen här i VK. Nedanstående exempel kan väl visa på svagheter i hållbarhet och argumenten och därmed påståendens styrka.

Jag ser dock med stor respektfullhet på detta argumentationsexempel. Det är av mycket stor betydelse att även dem som inte alltid ger sig tid att bemöda sig för att lägga fram tunga argument får uttrycka sina meningar.

Kameraövervakning är de emot, liksom V. Visitationszoner likaså. Vad har människor vara rädda för om man är oskyldig? Man försvarar ju våldet på det sätt man agerar efter.

Påståendet ”Man försvarar ju våldet på det sätt man agerar efter.” saknar hållbar grund. Däremot delar man det vill säga den ”vänstra sidan” inte de åtgärder som den högra sidan föreslagit.

Man kan fråga vem eller vilka som styr, Magdalena eller Ulf? Nu plötsligt vill även S agera kraftfullt, är med på notan om det mesta som föreslås. Varför hände ingenting under tidigare 8 år?

Det är vare sig Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson som i praktiken styr utan rent praktiskt Sverigedemokraterna.

Jag tror inte längre det har så stor betydelse vilken regeringen vi har eller får.

Det ligger något i det men i grunden har det naturligtvis en stor betydelse vilken regering ett land har.

Att man inte får ha åsikter, egna åsikter är naturligtvis ett stort tabu inom S. Är det inte?

Påståendet att man inte ”får ha egna åsikter” kan naturligtvis inte vara helt sant. Däremot får den som har ”egna åsikter” oftast stark kritik inom de flesta politiska partier.

Hur så många kan vända sig till S är minst sagt förvånande.

Att vända sig från regeringspartierna är sannolikt inte så förvånande av skälen, vallöftena som gavs från SD, M, KD och L sveks i relativt stor utsträckning. Då flyr sympatisörerna.

Är det typisk socialdemokratisk styrning där invalda sedan urminnes tider också sitter på livstid? Det är väl närmast ett korrupt system. Är det inte?

Är det ett korrupt system att det faktiskt finns fullständiga möjligheter till att välja de politiker man vill ha. Sedan kan det bli som vid senaste regeringsbildning att ett parti med omkring tjugo (20) procent av rösterna kommit att i många stycken dominera politiken på flera betydande områden. I viss utsträckning har detta inträffat i analogi med att V eller MP fått stort inflytande i flera frågor i tidigare regeringar. Men detta parlamentariska system får däremot inte anses som korrupt.

Men naturligtvis, Sverige har blivit det sämsta landet i Norden leva i och man bara står och stampar på samma ställe oavsett regering ser det ut som.

Om Sverige blivit ”det sämsta landet att leva i” beror på om man ser till helheten eller till specifika samhällsproblem som i sin sak är mycket tragiska och ödesdigra. Med störst sannolikhet är inte Sverige det ”sämsta landet att leva i”. Däremot kan mycket väl den individuella uppfattningen vara så.

P. S. Jag är naturligtvis inte själv så mycket eller ens bättre. Bara ibland någon gång kanske. Därför bör jag inte uppfattas som en Messerschmitt eller heter det Besserwisser?