Förnärmade med svaga argument

Som tidigare förhandlare under många år och numera verksam medlare vid olika slag av konflikter fäster jag stort intresse vid argumentation och hur ställningstaganden för och emot motiveras och framställs. En reaktion jag även noterar är hur mer eller mindre affekterat människor reagerar i situationer där de skall besvara en fråga eller nödgas motivera sitt svar. Reaktionerna återfinns på skalan från lätt förnärmade till allvarligt kränkta med illa dold upprördhet.

Jag vill från början poängtera att vid medling gäller särskilda förutsättningar och principer för att inte uppträda partisk och att vara fullständigt neutral och oberoende.

För att en argumentation skall ha tyngd gäller att den både skall vara sann och relevant (höra till saken). Först då får argumentet tyngd. Vad gäller sannheten i ett argument bör det naturligtvis vara sann men för retoriker, däribland politiker kan det gälla att argumentet är troligt eller högst sannolikt. Notera gärna vad som sägs inför ett riksdagsval. Skalan kan vara troligt, sannolikt till sant. En annan fälla som försvagar ett argument är om argumentet trots allt är sant men faktiskt inte hör till saken. Då handlar det om så kallade ”what about” argument. En svenska benämningen kan benämnas ”men du då-teknik” och är då endast en relativisering.

Bland dem som presenterar de svaga argument för eller emot någonting återfinns bland annat vaccinationsvägrare. Förutom att de sällan kan framföra tyngre argument blir det ytterst lätt förnärmade eller rent av kränkta om man ber dem motivera eller om man kommer med invändningar. Dessa människor men naturligtiv inte alla uppvisar ibland även favörer och tilltro till olika konspirationsteorier. Hur kommer det sig att vaccinationsvägrare inte sällan också är anhängare av för dem lämpliga konspirationsteorier? Jag läste från MSB att det sannolikt inte alltid är en framgångsrik idé att försöka argumentera mot dem som har konspirationsteorier. Den erfarenheten har även jag gjort.

Nedanstående svar fick jag vid fråga om konspirationsteorier från Microsoft Copilot, 2024-01-26

• Konspirationsteorier är inte ett nytt fenomen, men de har fått större spridning och genomslag under pandemin, bland annat genom sociala medier och alternativa informationskanaler.
• Konspirationsteorier kan utmana målen för samhällets säkerhet, till exempel genom att undergräva förtroendet för myndigheter, vetenskap och demokrati, eller genom att motverka folkhälsorekommendationer och vaccinationsprogram.
• Konspirationsteorier kan identifieras genom att undersöka deras kännetecken, såsom att de bygger på selektiv och felaktig användning av fakta, att de pekar ut en fiende eller en hemlig agenda, och att de erbjuder en förenklad förklaring till komplexa händelser.
• Konspirationsteorier kan bemötas genom att främja kritiskt tänkande, mediekunnighet och dialog, samt genom att förmedla tydlig, transparent och trovärdig information från olika källor.

Min slutsats om att bemöta vaccinationsvägrare och i sammanhanget konspirationsteoretiker eller något likt konspirationsteoretiska ställningstaganden är att argumenten som framställs från dem är relativt svaga och att personerna inte sällan blir märkbart upprörda, irriterade och visar sig kränkta.