Oeländigt positivt

I Vindeln finns det mycket att glädjas åt, trots landets så kallade svåra parlamentariska läget. I Vindeln går industrin riktigt bra. Näst bäst läste jag i en tidning. Dessutom har besöksnäringen ökat med tjugo procent under 2017. Själva konverterade vi från att ha varit besökare till att bli fasta innevånare. Dem som varit på besök sneglar ofta på att kanske flytta till orten. Är då besöksnäringen, kommunens representanter och människorna som bor där vänliga och tillmötesgående hjälper det till.

Snart kommer Mathias Haglund och de andra i styrgänget ur vagnen och kör på genom att själva dra vagnen och inte sitta på den. Det blir säkert bra. Bygg hus, bygg samhälle och var synlig och ha stora öron. Lycka till!

På Snövitsvägen har vi ingen snö. Väntar bara på att parkera snöskotern i carporten för att vi ledigt ska kunna ta oss ut till lederna. Dessutom skall vi fira snöslungans dag den 14 december (leveransdagen). Sannolikt tror jag att Per på småmaskinerna tycker att jag varit okunnig som inte känt till vilken maskin som skulle ha bränsle typ T2 eller T4. Nu vet jag.  Med fyra småmaskiner och en större maskin typ Viking, olika maskiner för sommar och vinter, kan jag ju sätta en tvåa eller en fyra på respektive maskin.

I går besökte jag Vindelslöjdarna för att såga till några plyfaskivor. Jag lämnade efter mig lite fikabröd som togs väl emot. Där trängs man inte. De borde få några fler föreningsmedlemmar. Det kanske inte ett ställe dig jag hinner gå trots att jag är ”Retired but not tired”. Jag driver ju egen verksamhet.

Det är ”billigare” att leva i Vindeln för dem som skulle vilja det. Men själva har vi dock ett smärre kalkylerat lojalitetstillägg för vissa uppskattade fördyringar i att handla på orten. Parkeringsavgifter och så kallade kontrollavgifter (böter) är noll. Köer finns inte på kartan.

Gråt inte, men Umeå är en tillgång även för oss i Vindeln. Strategin kan kallas att ”äta upp kakan och ändå ha den kvar”.