Ser i handlingarna till KsAu att min motion om ”Ungdomar och skuldfällan” har behandlats i BoU-nämnden. Jag hade från politiken hoppats på en tydligare beställning till skolan när det gäller att förhindra våra barn och ungdomar att hamna i skuldfällan. Det är kanske så att Skolverkets läroplan är så styrande att det inte är möjligt för kommunerna att ställa egna krav på hur skolan hanterar problemet. Det är i så fall beklagligt men icke desto mindre viktigt är nämndens uppfattning om rektorernas och lärarnas ansvar i frågorna om arbetet med måluppfyllelse och hur arbetet kan utvecklas inom detta problemområde.
Bygdemedlens framtid
Dagens VK tar upp frågan om hur bygdeavgiftsmedlen används och risken att de försvinner. Nu föreslår den statliga utredningen att förordningen runt bygdeavgiftsmedel skrivs om.
Vattenprisutredningen som tillsats av Miljödepartementet anser nu att en stor del av pengarna har gått till fel ändamål som näringsliv, samhällservice och andra allmänna ändamål.
Visst har medlen använts för andra ändamål men vi har under flera år haft i vår handlingsplan www.vannas.se/Sve/Filarkiv/Kommunfakta%20och%20Organisation/ks%20100208.pdf som prio 1 att använda medlen för ”Skydd mot skador och faror med anledningen av regleringen av Umeälven”.
Arbetsutskottet har i år i sitt förslag till Kommunstyrelsen avsatt 130 tkr till Vännäsby Invallningsföretag för restaurering av skyddsvall från järnvägsbron i Vännäsby och till bron över Vindelälven för E12. Till detta kommer 600 tkr för strandskoning och stabilisering mellan Lännbäcken och Rensviken. Tidigare år har också en stor andel av bygdeavgiftsmedlen gått till strandskoning och stabilisering för att åtgärda skador på stränderna förorsakat av att Vattenregleringsföretagen reglerar vattennivån flera gånger om dygnet.
Som medlen har använts i Vännäs behövs ingen omskrivning av förordningen.
ATT STÄLLA UPP OCH STÄLLA KRAV
JOBBSKATTEAVDRAGET OCH SKATTEUNDERLAGET
I den allmänna debatten förekommer påståenden, inte minst från den rödgröna oppositionen, att jobbskatteavdraget försämrar skatteunderlaget för kommunerna. Dessa påståenden har ingen verklighetsförankring utan är bara ett sätt att vilseleda och förtala Alliansregeringen. Jobbskatteavdraget finansieras fullt ut ifrån statsbudgeten. Det bekräftas också av SKL på en direkt fråga.
Jobbskatteavdraget har däremot bidraget till att öka köpkraften motsvarande ytterligare en månadslön för en medelinkomsttagare. Den inkomstförstärkningen har, tillsammans med ROT-och RUT avdraget, gjort det möjligt att hålla uppe sysselsättningen inom bygg- och tjänstesektorn i landet och kommunen trots lågkonjunkturen. Handeln har också genom jobbskatteavdraget lyckats hålla uppe omsättningen och därmed kunnat överbrygga lågkonjunkturen utan att behöva vidta några drastiska åtgärder.
- i första hand att generella statsbidrag och utjämning har ökat med 17,9 mkr
- sänkta arbetsgivareavgifter och försäkringsavgifter har minskat personalomkostnaderna med ca 4,4 mkr.
Senaste kommentarerna