Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Svårare än kinesiska

Av , , Bli först att kommentera 4


Mötte idag en läkare från Asiens västra delar på Dalkarlsås öppet hus på Ålidhem. En trevlig och pratsam man som bl.a. studerat flera år i Kina.

Han var inte dålig på svenska efter så kort tid här, men han hävdade att kinesiska var mycket enklare att lära sig.
Han hade en teori varför det är så.
”-Kineserna är nyfikna på utlänningar och pratar med en hela tiden, det gör man inte alls i Sverige.”

SFI, etableringskurs på folkhögskola med mera är förhoppningsvis en bra input. Men hur ska vi få till mer output i vår ofta tillknäppta svenska vardag? Det behövs samtal, språkliga möten.
Språkutveckling består av båda delarna. Ord, uttryck och meningsbyggnad behöver höras, ses och passera både in och ut för att fastna och gro.

Öppet hus på Dalkarlså Ålidhem

Av , , Bli först att kommentera 3


I morgon onsdag 9/5 kl 10-12 har Dalkarlså öppet hus på dagfolkhögskolan på Ålidhems centrum. Allmän kurs grund och gymnasium, särskild kurs kreativ och allmän kurs med yrkesprofil mot distribution är huvudsakerna just nu.

Du som själv är intresserad av kurserna är välkommen, liksom du som vill se vad Dalkarlså gör i Umeå nu.

Sänka löner?

Av , , Bli först att kommentera 4


Om någon skulle komma på den galna tanken att lagstifta om sänkt lön för en viss procent genomsnittliga arbetstagare i ett yrke och verkligen kunna få igenom det skulle det påverka lönerna neråt i yrket.

Om man gör en procentuell sänkning av framförhandlad lön för en utvald grupp med så stora hinder att de trots stor arbetskraftsbrist aldrig får chansen att komma in på arbetsmarknaden påverkar det knappast lönerna alls. Hur skulle i så fall praktikplatser påverka?

Människor ”utanför” behöver få komma in och behövas på arbetsmarknaden. På många arbetsplatser och områden behövs fler medarbetare, direkt och långsiktigt. Som samhälle behöver vi arbetskraft i ett läge då de arbetade timmarna sjunker framöver. Många behöver flytta från försörjningsstöd till förvärvsarbete. Många människor behöver praktikplatser och språkpraktikplatser för att påbörja sin livsresa, men anställningar är så mycket bättre.
Därför finns förslaget om inträdesjobb för unga svenskfödda och för nyanlända.

Jag tror det skulle fungera och definitivt är värt att prova. Inga löner ska sänkas.

Ett fjärdedels liv

Av , , 4 kommentarer 9


Inte är det riktigt klokt.

Ett genomsnittligt arbetsliv är lite drygt 40 år i Sverige, enligt en beräkning. Jag insåg just att jag bloggat här på vk.se under ett fjärdedels arbetsliv.

Drygt 6000 poster har det blivit, det skrevs och lästes mer förr. Ibland mest bara bilder, de äldsta fotona visas inte längre. Rätt många inlägg med små vardagsreflektioner och ögonblicksbilder har passerat, men tyngdpunkten har legat på saker som verkligen engagerat mig. En stor del politik, men alltid omväxlat med livet och med ett helhetsperspektiv, hoppas jag. Och lite av det största och viktigaste.
Även om flertalet inlägg inte tagit många minuter att skriva handlar det om väldigt många timmars skrivande sammanlagt. Klokt?
Tänk om man gjort något riktigt nyttigt istället, kan man tänka.

Nå, gillar man själva skrivandet är det väl den här hobbyn minst lika vettig som att samla smurfar eller lära sig tidtabeller.

Nu kliar det lite i skrivfingret igen och den som kopplar det helt till valåret tar fel.
Jag är fortfarande fritidspolitiker för Moderaterna trots att fritiden är mindre nu. Beroende på hur det går kan det bli mer politik. Det står ändå inte (M) bakom mitt namn längre. Det tog jag bort då det blev mer av skola och annat allmänt samhällsarbete. Inte för att jag mörkar var jag står politiskt, men för att jag vill lyfta viktiga samhällsfrågor som är större än partipolitiken. Vill kunna påverka och inspirera utan att slå av människors reflektionsförmåga med en bokstav. I någon liten mån hjälper det möjligen.
I USA kan en affärsinnehavare sätta ut en skylt med ”sin” partibeteckning eller presidentkandidat i skyltfönstret och ha samma kunder ändå. Här har vi inte kommit lika långt på det området och en partibeteckning omöjliggör ibland en vettig diskussion i ett allmänt ämne. Demoniseringen börjar ofta direkt, åt olika håll. Visst är det sorgligt? Skulle vi få bukt med det skulle vi kanske få upp partimedlemskapen så pass att demokratin i Sverige vitaliseras och säkras en smula.

Jag tackar er som läser och för återkopplingen jag får, idag oftare utanför bloggen än i. Skriv gärna kommentarer även här. Dina reflektioner kan betyda något för fler.

4 kommentarer

Begravning istället för samverkan

Av , , Bli först att kommentera 9


Fredagens Folkbildningsforum i Umeå har jag verkligen sett fram emot.
En dag om samverkan för etablering och delaktighet i samhället.

Det är så mycket som inte sker när vi fokuserar alltför stinnt på ”vårt eget bord”, området där vi själva har den trygga kontrollen. Det är så lätt att hitta gamla och nya argument för att låta bli att samordna och samnyttja resurser som ändå kommer från samma skattebetalare. Trots att så mycket krävs och kan göras när andelen arbetande och skattebetalande i befolkningen minskar och vi samtidigt har så många som behöver behövas. Både svensk- och utrikesfödda.

Det är roligt att fler inser att folkhögskolan kan erbjuda många möjligheter till växt, ”förvärmning” och utbildning av människor som behövs i samhälle och arbetsliv. Behoven är idag ofta ganska handfasta, som när folkhögskolan såg dagens ljus i Sverige för 150 år sedan, på 20- och 30-talet och även senare. Samtidigt som den fria och frivilliga bildningen sannerligen också behövs i en allt mer inrutad värld.

Arbetsmarknadens möjligheter och behov ser väldigt olika ut. Det som syns sant i Malmö och Stockholm är inte nödvändigtvis sant i Malå och Sollefteå och platser där bristen på arbetskraft snart blir riktigt allvarlig. Det behövs riktad, lokal samverkan mellan samhällsaktörerna. Inte bara konfererande, men handling. Och saker är på gång.

På Folkbildningsforum såg jag särskilt fram emot att höra mer om ”Påfart Västerås”, ett samarbete mellan Västerås folkhögskola och Arbetsförmedlingen där. Man berättade om arbetet på SKL:s arbetsmarknadsdagar nyligen och jag skulle gärna höra det igen.

I morgon skulle jag även delta i en panel och samtala. Bland annat om möjligheterna till samarbete med självstyrande, men samverkansvilliga folkhögskolor. Civilsamhällets utbildningsform.

Nu blir det inte så. Min moster och äldsta släkting som nästan nådde 101 ska begravas, mammas sista syskon, och då får viktigt vika för viktigast. Dalkarlsås rektor Stig Åsbringer blir en bra ersättare i panelen.

Samverkan för etablering och delaktighet i samhället

Hoppas att ni som ska vara på P5 får en riktigt bra och tankeväckande dag.
EC933B34-76E3-4D6E-8FF8-F8767417DE01

Tack polisen!

Av , , Bli först att kommentera 10


Ett riktigt stort och hjärtligt tack ska ni inom polisen ha för det snabba arbetet med de sorgliga morden i Umeå.

Ett stort tack ska ni ha även för det mindre uppmärksammade vardagsslitet ni gör på olika nivåer. Missbrukarjobben och sorligheterna i hemmen som inte slutar fullt så tragiskt som senast. Till er som hanterar underrättelsearbete, terroristkoll, trafiken, allt otacksamt, allt hån, all psykisk och fysisk misshandel och stress ni drabbas av.

Många av oss är medvetna om det stora tack vi är skyldiga er som arbetar för oss och för att det orättfärdiga inte ska ha sista ordet.

Tacka en polis nästa gång du har en i närheten. Det gör vi nog lite för sällan.

Höger eller vänster?

Av , , 1 kommentar 9

9C935B56-CC1E-4968-98DE-823922D16096

När man ser galenpanneriet i partiprogrammet för hatförblindade Nordiska Motståndsrörelsen (NMR), då undrar man om det är Röda Khmererna eller något till höger man läser om. Där finns varken demokrati, individuell frihet, yttrandefrihet, rättssäkerhet, fri företagssamhet eller annat som förknippas med ett blandekonomiskt och demokratiskt rättssamhälle som jag som borgerlig och Moderat vill ha. Det är meningslöst att klassificera mordiska revolutionsförespråkare på höger-vänsterskalan. Självklart ska polisen plocka lagliga vapen av dem och deras närmaste som man gör, även om sådana sällan används i brottsligt syfte. Det finns gott om effektivare, olagliga vapen.
Sen bör Ryssland som upplåter landet för möten och militärövningar för NMR ställas till svars och få förklara sig via lämpliga internationella kanaler.

När man ser personer i mer rumsrena svenska organisationer tala om ”folktribunaler” mot politiker och journalister blir man påmind om att den mörka avgrund vi här skådar ner i inte ska förbises. Den finns, även om själva NMR är en liten, liten skara. De påverkar.
Kulturlandet och rättsstaten Tyskland m.fl. kunde i ett svårt och omvälvande läge sänkas ner i en häxkittel av galenskap som förgiftade hela samhället och kostade obegripligt många miljoner liv. Allt utifrån dårskapen hos en liten klick. Inledningsvis förblindades människor med vitt skild bakgrund av förståelig revanschlust, tal om lag och ordning – om ock på rättshaveristisk grund, moralisk upprustning – om ock på djupt omoralisk grund, nationalstolthet och flört med kyrka och kristenhet som tyvärr i många fall gick hem. Några kristna såg, några blev senare martyrer i motståndet mot nazismen. Allt för många blev medlöpare i något som stod himmelsvitt långt ifrån den syn på människan, det uppdrag och budskap som Bibelns Jesus har.
En av mina lärare i Norge, professor Carl Fredrik Wislöff, var präst och hörde under kriget till de 90 % av prästerna som la ner alla statliga delar i tjänsten när nazifieringen i skola och ungdomsarbete tog fart. De slutade ta emot lön och Wislöff och andra blev utflyttade ur prästgårdarna. Några kollegor hamnade i interneringslägret Grini. Det fanns några präster som skrev in sig i nazistpartiet, vilket jag ser som ett kapitalt svek och ett öde värre än döden.

SÄPO, andra delar av polis och samhälle har ett tufft jobb mot islamismen. Inte mot muslimerna i gemen. Det blir sannolikt inte mindre krävande och vi har inte sett det sista terrordådet.
Vad som är ett större hot är svårt att säga. Nazister eller islamistiska terrorister, båda med stor påverkanslust och utländskt stöd från krafter som vill förändra Sverige efter sin vilja.
Inte blir det lättare av att det judehat som karaktäriserar nazismen dyker upp både till höger och vänster och inte minst hos islamismen och många andra muslimer. Detta onda som gör att många judar anser Israel tryggare än delar av Sverige.

Det är inga lätta tider för oss verkliga ”Sverigevänner”, definitivt inte tid att sticka huvudet i sanden. Kartan stämmer ännu sämre än förr. Höger-vänster täcker definitivt inte in bilden, inte gal-tanskalan heller.
Det är i alla fall tid att hålla sig politiskt (och andligt) nykter, helst gå med i ett sunt parti trots allt i varje parti man inte håller med om. Det är inte tid att hålla tyst när oro slår över i blind främlingsfientlighet vid fikabord och på internetsajter. Och får man uppleva hösten är det inte tid att proteströsta med ryggmärgen.

Ockrar statliga monopolet på oss?

Av , , 2 kommentarer 9


Om vi bodde 7 000 meter österut skulle det kosta 7 000 kronor mindre att ha tillgång till el. Vi hör nu till statliga Vattenfalls distributionsområde och betalar mer än 14 000. Svåger och svägerska 8 000 meter bort betalar knappt 7 000 kronor, inom Umeås vidsträckta kommun. I lilla, tighta Vännäs betalar vi alltså drygt dubbelt. Mest i Sverige.

Jag tycker iofs att det är värt 1,60 i timmen att ha el i huset. Jag förstår att det kostar att anlägga, underhålla och byta ut vidsträckta elledningar och att hålla kompetens stående för allt som kan hända. Att man ibland måste kompensera för tider av underunderhåll. Jag vet också att varje verksamhet som inte ska erodera behöver ett överskott. Företag som hem, kommun och förvaltande myndighet.

Jag tycker ändå att det är märkligt att det är billigare att ha el långt bort ifrån vattenkraftverken och att statens elbolag kommer undan med att höja priset med 37 % på tre år. Vattenfalls chef säger att man måste höja priset på grund av underhållsbehov. Statliga energimarknadsinspektionens generaldirektör säger att det inte stämmer. En bråkdel av Vattenfalls rekordhöjning går enligt henne till underhåll. Att just vattenkraftlevererande kommuners medborgare i Sveriges norra och glesare delar ska bidra extra mycket till statliga Vattenfalls vinst på 2,2 miljarder är direkt stötande. Ska statskassan fyllas på får man hitta på ett sätt med annan fördelningsprofil. Enorma summor i fastighetsskatt för Norrlands kraftverk hamnar redan i Stockholm, inte här.

De stora elbolagen höjde i snitt elnätsavgiften 3 300 kronor 2010-2017. De små och ofta vinstdrivande höjde i snitt 1 300.
Jag vill vara försiktig med ordens valör, men ocker kan utföras av statliga myndigheter med monopol. Ordet plundra passerar tanken.

Några vill förstatliga de mindre elbolagen för att hindra dem att dela ut vinst från en monopolverksamhet. Som verkligheten ser ut tycker jag det är en riktigt dålig idé. Jag vill inte att svågern ska betala lika mycket som jag. Jag betalar hellre lika lite som han. Så länge det finns andra elbolag som debiterar knappt halva priset och ändå går med vinst ser vi i alla fall hur galet det är.
Statligt totalmonopol som kan växa hur det vill och tillåts ockra på vissa medborgare känns definitivt inte som en bättre idé.

SVT – Vattenfall är dyrast – Vännäs har högsta avgiften

Avslutningsvis är det ändå en bättre affär att bo och äga hus i Vännäs kommun än i vissa andra. Trots för hög skatt och elnätspris. Lugnet, tryggheten och att man slipper ett antal miljoner i huslån bidrar. ;-)

Vart tar vårdpengarna vägen?

Av , , 11 kommentarer 7


OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.

Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.

Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)

Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.

I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.

Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)

I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.

Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.

Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.

Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.

Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.

Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.

Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.

Filmklipp där du hittar uppgifterna ovan.

Utbildning löser inte allt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det hjälper inte bara med att försöka öka antalet utbildade poliser om de slutar i nuvarande takt. Deras arbete måste kännas möjligt och meningsfullt. Att regelbundet se buset hånflinande lämna huset efter att man gett liv och blod för att plocka in dem skulle väl få vem som helst att lägga av. Man försöker inte ösa ur sjön med en sil hur länge som helst.
Om man jämför deras löner med t.ex. pedagogisk personal så inser man att saker måste ske även där, men arbetsförhållandena och resultatet av det man gör väger tungt.

Det gäller att behålla poliser, lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Den erfarenhet som försvinner med t.ex. 40 000 sjuksköterskor som väljer att göra annat ersätts inte med 50 000 nyutbildade. Om de människorna nu fanns ens rent fysiskt.
När arbetskraftsbristen är stor och växande måste inte minst offentlig sektor se till att ta hand om sina människor och ledarna måste göra jobbet möjligt.