Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: IT

Mobilen och vågen slår flyget

Av , , 3 kommentarer 10


Miljöberäkningar är vanskliga saker och ändringar sker snabbt. Enligt envisa uppgifter slår dock utsläppen från all världens uppkopplade utrustning, våra IT-vanor och tunga IT-applikationer både flygets och tunga båttrafikens utsläpp. Ökningen som väntas är inte liten.
90 % av världens lagrade data sägs ha kommit till under de senaste två åren. (En liten del från min nya våg, min bil och mina bilder) Från hösten 2018 till 2020 spår några att mängden uppkopplade apparater kommer att femfaldigats.

https://miljo-utveckling.se/statens-206-datacenter-en-miljorisk-nar-ska-regeringen-ta-ansvar/

Den engelska artikeln nedan ur The Guardian är i sammanhanget gammal, snart 1,5 år, men talar om en ”tsunami”. IT- industrin beräknas där ta 20 % av världens elenergi 2025 och stå för 14 % av världens utsläpp 2040.

https://www.theguardian.com/environment/2017/dec/11/tsunami-of-data-could-consume-fifth-global-electricity-by-2025

Saken är att energin som krävs där data lagras sällan levereras av vattenkraft och inte alltid av kärnkraft, sol eller vind. Det handlar ofta om olja eller kol. Några tusen nya kolkraftverk planeras och mycket av kraften ska nyttjas digitalt. Där det är utsläppsfria energikällor kan den energin förstås inte ersätta fossil energi till annat.

Hur kan då ”IT-utsläppen” se ut i praktiken? För 3 år sedan hade den extremt stora YouTube-plågan Gagnam Style härjat ett tag. Vid Umeå universitet räknade Mina Sadaghat ut att all energi som dittills gått åt till att spela upp denna enda låt motsvarade utsläpp från 100 000 genomsnittliga bensinbilars drift under ett år. Om kraften var fossil.
http://etn.se/index.php/61786
Några googlingar uppges kunna värma en tekopp och vissa bedömare säger att ett pappersbrev och en e-postförsändelse går energimässigt ungefär på ett ut. Datorn går kanske på kärn- och vattenkraft, men var står huvudservern?

Man kan göra flera reflektioner utifrån detta. En är att klimat – och utsläppsdebattens fokus på vissa ”enkla” symbolsaker bör nyanseras.
En annan att kärnkraftavveckling verkligen inte är en så enkel fråga som många vill göra den till.
En tredje att det verkligen finns fördelar med att etablera datalagringscenter nära vattenkraftverk i Norrland där vi har elöverskott och mindre exportmöjligheter.
Om vi ska fortsätta använda nätet. Vi måste kanske kolla vårt IT-avtryck?

https://www.vk.se/2732203/skelleftea-kraft-bygger-stort-datacenter

Inte bara svenska

Av , , 1 kommentar 4

Fick en del reflektioner från Norrlandskonferensens landstingsdag vid frukosten. Jag tänkte på en detalj jag har att göra med utifrån arbetet med yrkessvenska för utrikesfödda.

Svenska ungas intresse för vården har sjunkit kraftigt och många utrikesfödda utbildas idag till undersköterskor. Många har tidigare erfarenheter att bygga vidare på. Antalet i utbildning svarar inte på långa vägar mot pensionsavgångarna.

Igår tog man på Norrlandskonferensen i Sundsvall upp behovet av IT-vana. För att klara svenska världsrekordnivån i dokumentation behövs inte minst svensk- och särskilt skrivkunskaper, men det finns fler flaskhalsar. Datorvanan i sig är nog ofta en sådan.

Det är något att tänka på för oss som på olika sätt arbetar med att fylla hålen inom arbetsmarknadens bristområden. Det är inte bara språket som krävs. Det är även den IT-förtrogenhet som inte är så självklar. Utvecklas inte den generellt är risken att personerna vi utbildar inte kommer till sin rätt på arbetsplatserna och att det blir onödiga slitningar. 

Positivt om försvaret

Av , , Bli först att kommentera 5


Bra att höra Borg tala om försvaret ikväll. Vi behöver ett starkare och mer uthålligt försvar.

Tyvärr kommer det att kosta pengar, även om det finns partier som talar brett om försvarssatsningar utan att skjuta till en krona i budget. Läxan att åka över till Finland och se efter hur man kan få dubbelt så mycket försvar för hälften så mycket pengar tycks sitta långt inne för storebror Sverige.

Något jag skulle vilja se en jämförelse på är hur mycket IT tillåts kosta i Sverige respektive Finland och vilka system som det satsas på.

Nya jobb och gamla

Av , , 6 kommentarer 8


Igår läste jag en artikel i The Economist som var rätt omtumlande. Den handlade om vad den tekniska och digitala utvecklingen fört med sig och kommer att föra med sig för arbetsmarknad och samhälle.

Många av dagens yrken fanns inte för ett antal år sen. En del kommer att bli mer sällsynta framöver. Några försvinner, som alltid har skett. Utvecklingen är varken smärtfri, möjlig att stoppa eller ensidigt negativ. Den kommer enligt artikeln och sunda förnuftet att ställa stora krav på politiken. Mer om det en annan gång.

Ett område där det gäller att vara lyhörd och snabbrörlig är utbildningsområdet. Idag har vi arbetskraftsbrist på vissa traditionella områden som definitivt behövs imorgon också. Det fattas kompetent folk p.g.a. att fler pensioneras än utbildas. Men det saknas än fler inom IT-sektorn. Det fattas gärna utbildat och kunnigt folk när en stad som Umeå på rätt kort tid fått 80 nya företag och ett knappt tusental nya arbetstillfällen inom ett område.

Som sagt, det är inte enkelt när saker förändras, men utvecklingen kan inte stoppas och samhällssektorer inte konserveras. Vi får arbeta på att kunna erbjuda utbildning till unga och även till äldre karriärväxlare för det vi ser behövs och växer fram. Än nödvändigare blir det också att vända trenden med ”dropouts” i grundskola och gymnasium. Det blir inte mindre viktigt med utbildning (jobbrealistisk och verklighetsförankrad) framöver. Oavsett vilket område man siktar på. Vi måste också bli mångdubbelt bättre på att nyttja inflyttande kompetens.

Den engelska artikeln som väckte de här tankarna kan vara skakande. Jag länkar inte dit, den blir nog översatt helt eller delvis och reflektionerna går vidare. Men politiker, arbetsförmedlare, SYV:are, utbildare och allmänt intresserade kan leta reda på den.

Närhet, relationer och industri

Av , , 1 kommentar 6

Strax efter midnatt kom det ut en intressant artikel på vk.se om våra framtida industriförutsättningar här i Västerbotten. Den handlar just om det som står i rubriken, fast det kanske är svårt att se några sammanhang i orden.

I Umeåregionen står industrin för 8000 jobb i dagens läge, enligt skribenterna Thor Persson och Jan Bergmark från Västerbottens handelskammare. Betydelsen för individer, samhälle och välfärd är mycket stor. Den stora tillväxten finns i tjänstesektorn, men även stora delar av den är ofta nära knuten till industrin.

Artikeln tar upp att det finns tecken till återindustrialisering på vissa håll i Sverige. Vissa företag som utlokaliserat verksamheten tar hem den igen. Man tar också upp betydelsen av lokala ägare. Vi har sett välmående företag flytta eller lägga ner av orsaker som inte hade lett till nedläggning om huvudkontor och ägare funnits i Västerbotten. Vi behöver många nya lokalt förankrade företag som kan börja utvecklas och växa.

Vi behöver också unga som utbildar sig inom områdena. I vår äger Yrkes-SM för gymnasieelever rum i Umeå. Jag hoppas att det både innan och under det evenemanget blir mycket ljus på de tekniska och praktiska yrkena som vi till så stor del lever på som samhälle. Yrkesutbildning för den alltmer högteknologiska industrin erbjuder bättre jobbmöjligheter än många andra vägar och relativt sett bättre arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och lön än förr. Det är viktigt att anhöriga, lärare och SYV:ar inte glömmer tekniska och praktiska utbildningar och yrken när man talar framtid med sina unga.

Det är också viktigt att företagen själva fattar att det gäller att hålla sig framme och visa upp sig om man har tänkt ha bra arbetskraft i morgon. I Sverige har man av hävd varit van att arbetskraften kommer farande rätt färdigutbildad. I länder som Tyskland (med hög status för hantverks- och industriarbetare) står företagen för den stora utbildningsinsatsen när det gäller de flesta tekniska och praktiska yrken. Här blir det kanske inte riktigt så, men förmodligen kommer vi att få se mer av yrkeshögskoleutbildningar för vuxna där företagen är med och formar och styr högaktuella och jobbsäkra utbildningar.

Men nu kom jag in på en annan sak. Läs artikeln!

 

Det lutande tornet

Av , , 2 kommentarer 6

Även om man rensar bort sådant som vissa länders påstådda fusk och ”Pisa-optimering” är det tragiskt att se att svensk skola fallit så mycket i skolresultat mellan år 2000 och 2011/2012. Ska vi hävda oss som kunskapssamhälle framöver måste utvecklingen vändas. I läsförståelse var det bara tre av OECD-länderna som var bättre år 2000, 11/12 var det bara tre som var sämre om jag förstått saken rätt. Ingen har hellre sänkt sig så mycket i matten på ett decennium. I fasta tal.

Vi kan använda resultaten till valverktyg och ägna oss åt skuldfördelning, men det är föga intelligent och konstruktivt. Just nu hörs bedövande dumma inlägg som gemene man genomskådar direkt och som sänker förtroendet för politiken.

Idag sägs och skrivs mycket om skolan, så jag kastar en blick strax utanför skolans system och detaljer. Då kan man återvända till skolan när dammet lagt sig. Vilka förutsättningar ger vi barnen totalt sett idag? En analys inte så enkel att göra.

Jag är inte säker på evidensen, men det finns rapporter som säger att svenska föräldrar läser väldigt lite för sina barn, minst i Norden. Det blir riktigt allvarligt när man sedan tar del av vetenskapliga rön som påvisar att de förutsättningar man kommer till skolan med är så oerhört avgörande. Att skolans senare insatser bara delvis kan kompensera det som skett och inte skett innan skolan. Här är det inte heller givet att all slags digitalisering i så stor omfattning som möjligt automatiskt är en fördel. Även om ett fåtal digitala genier kan göra fina karriärer även med svag läsförmåga.

Sverige var återigen ”bäst” på sen ankomst. Det är ingen liten struntsak att fnysa åt i de fall 10-20 % av undervisningstiden ofta strulas bort. Inte bara för de elever som kommer sent, utan för alla som får genomgångarna störda och den effektiva lektionstiden förkortad. I den här inställningsfrågan finns det alltså ingen som slår oss.

Sen har vi stödet hemifrån – till både barn och lärare – som varit, är och kommer att vara mycket betydelsefullt. Här känns det som t.ex. skillnaden mellan Sverige och Finland stor.

Ska man sen återvända till själva skolan och blicka framåt så tror jag att det måste bli arbetsro för lärarna. Fem års reformfrihet och genomslag för minskad administration till förmån för ambitiös lektionsförberedelse tror jag personligen vore bra att börja med. Det måste bli mycket möjligare och mycket mer attraktivt att bli och förbli lärare. Händer det inget snabbt saknar vi några tiotusentals behöriga lärare ytterligare 2020 och jag tror inte vi kommer att peeka i PISA av det heller. Parti och allians får ursäkta, men jag tror också att betygsstemet bör få sätta sig innan man kanske eventuellt går vidare med betyg neråt i åldrarna.

På tal om Pisa-optimering så finns det alltför många exempel på motsatsen hos oss. Jag har hört ett antal lärare beklaga att elever som deltagit på pin kiv har gjort dåliga resultat när man har hört att testet inte alls påverkar dem själva. Kanske inte så vanligt, men förmodligen långt ifrån den gängse inställningen i Sydkorea. Varken detta eller det jag sagt tidigare är ämnat att bortförklara Sveriges resultat, men jag tror inte att det är oväsentliga saker.

 

 

Sagornas kväll

Av , , Bli först att kommentera 8


Just nu sitter jag med några ur personalen på förskolan Örnen i Bjurholm. De är de första som gjort klart PIM-utbildningens tre steg.

PIM står för Praktisk IT- och mediakompetens och är en utbildning för pedagoger som Skolverket färdigställt på uppdrag av regeringen. I Bjurholms förskolor och på fritids gör all tillsvidareanställd personal PIM nu under det sista året den är gratis. Både förskollärare och barnskötare.

Man skulle vara klar i oktober, men det gick betydligt snabbare. Man har nog inspirerat varandra. Den här första gruppen är en blandning av vana ”IT-rävar” och några som verkade aningen skrajsna inför uppgiften.

Steg tre i utbildningen är att man ska göra film med musik och röst och ikväll ser vi de första, alla sagor. Mycket bra utförda. Det ryktas om andra typer av filmer framöver, blir spännande att se. Vi gör examinationen i annan miljö än vardagens och med lite fika.

Det finns de i första PIM-gänget som inte har hela biten kvar till pensionen, andra är unga. Barnen på avdelningarna har fått se sagorna och flera av dem har gått igång och gjort egna berättelser. IT har kommit för att stanna, även i förskolan, och alla har nytta av att vara hemma på verktygen.

Vetgirigt skolfolk

Av , , Bli först att kommentera 5

Från mobilen

Så här såg nyss kön ut in till en föreläsning om läsplattor i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Platsen är SETT-mässan i Kista.

Det är ett SFI-projekt som betalar mitt deltagande här, men jag försöker få med något för alla mina ansvarsområden. Den här föreläsningen tror jag tangerar en del av förskolans område. Den snabba digitala utvecklingen handlar till stor del om pedagogik för de yngre barnen. Där händer nästan mest.

Intressant är det. Om inte annat förstår man efter ett par dagar här hur lite man kan och vet om den stora omvälvning vårt samhälle går igenom och hur den påverkar och kommer att påverka vårt lärande i och utanför den organiserade utbildningen.

På SETT och vis

Av , , 2 kommentarer 6


Idag och imorgon befinner jag mig på SETT-mässan i Kista. Det är en skandinavisk mässa om teknikomvandlingen inom utbildningsområdet.

Vårt samhälle förvandlas mycket snabbt och det gäller att även skolan följer med, samtidigt som man sållar agnarna från vetet. Inte lätt. Här krävs både information och intresse och vishet att lära av andras misstag. Det går inte att bara blint ”haka på” och definitivt inte att sätta klackarna i backen och längta tillbaka till tider som aldrig kommer tillbaka. Information och lärande är och blir i högsta grad en digitalt kopplad fråga och små kommuner har inte råd att bli efter på vägen.

Jag reser i egenskap av SFI-rektor, men räknar med att hinna ta del av saker som berör både förskola och skolan som helhet. Två mycket intensiva dagar väntar.

Nätverk

Av , , Bli först att kommentera 12


I går arrangerades en nätverksdag för dem som arbetar med svenska för invandrare i Umeåregionen. Inte minst de små kommunerna har mycket att vinna på nätverk där man tar del av varandras jobb och erfarenheter, men alla är nog vinnare.

Vi fick bl.a. information om samarbetet mellan SFI:n och biblioteket i Umeå. Det måste förstås se annorlunda ut i små kommuner med mindre klasser med mycket varierande kunskapsnivåer i samma grupp, men ändå. Ett utökat samarbete mellan SFI:n och biblioteken skulle kunna betyda mycket för många när det gäller att erövra ett nytt språk. Texterna, läsningen och berättelserna kan sällan ersättas av annat när det ska ske, även om det handlar om det egna språket.
I Vännäs sker läxläsningshjälpen för de ensamkommande på biblioteket två dagar i veckan med hjälp av lärare och andra från Röda Korset i Vännäs och Vännäsby. Många kan bidra på olika sätt när det gäller våra nyanlända och bibliotekens resurser kan betyda mycket.

Ska inte berätta allt om gårdagen, det blir för långt. En höjdpunkt var iaf Jan Hyléns föreläsning där mycket handlade om framtidskompetenser. Han har jobbat för t.ex. Skolverket (bl.a. som forskningschef), Utbildningsdepartementet och OECD och hade många tänkvärda saker att komma med, inte bara för oss som sysslar med SFI-undervisning. Det kändes klart matnyttigt inför det digitaliseringssteg som är på gång inom utbildningssfären i Bjurholm. En lite bekymmersam sanning var att den nödvändiga och ofrånkomliga digitaliseringens resultat inte kommer lika snabbt och lätt som vi skulle önska.

Nätverkande tar också tid, men förmedlar insikter och kunskap som det kan ta många tidsödande misstag att få fram alldeles själv.