Etikett: Fitness24

Prova lägga benen på ryggen och spring

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 april 2024 kl 09:04, 2 kommentarer

Det blev en utedag igår. Så underbart med lite värme. Influerad av Robinson så fjuttade jag eld på lite ved och det fick bli parisare till lunch

Jag gick dock inte all in, vilket jag hade kunnat göra. Har nämligen ett tändstål i gömmorna, men jag har inte testat det än. Tänkte att det kanske kunde användas i nåt tävlingsmoment, här, eller i stugan. Fast då skulle man nog ha haft åtminstone 2 stycken 🤔

Vår luncheld gjorde jag som man fick lära sig som barn. Man börjar med att göra karner (flisa fina stickor som brukar krulla sig lite) och sedan är det bara att täcka så det inte blåser rätt ner på dom. En tändsticka räckte, thats it!

Nu vet vi vad det är för rödfärgade småfåglar i syrenen. Hämplingar!

Dom förekommer i södra och mellersta Sverige upp till mellersta Värmland, södra Dalarna och norra Uppland samt vidare norrut utmed kusten till södra Norrbotten. I slutet av mars återvänder hämplingen till Sverige från sina övervintringsområden, huvudsakligen sydvästra Europa. I mindre omfattning förekommer det att hämplingar övervintrar i södra Sverige.

Nicco kom förbi och drack kaffe. Hon använde kortet ”fråga en vän” och skickade en bild på en av fåglarna vidare och fick svaret rätt omgående att det var just en Hämpling. Kul, dom har vi faktiskt aldrig sett förut, men nån gång kanske ska vara den första.

Om man aldrig smakat Maskrosor kanske det finns en första gång för det med. Såg ett klipp på Insta där en man står och pratar gott om denna växt som många anser vara ett ogräs. Den är tydligen fylld med bra, nyttiga saker och man kan faktiskt äta ALLT, på en maskros. Godast är den tydligen tidig sommar och innan den går i blom. Mjaha, man kanske får prova ta ett blad och tugga på då. Bitter kan den vara men påminna om Ruccola.

2009 skrevs det att den vita mjölken som sipprar ut ur stjälken är naturlig latex, en viktig råvara i gummiindustrin. Redan under andra världskriget utnyttjades maskrosor för att producera gummi. Jojomensan!

Efter middagen tog jag min lilla orangea träningsväska under armen och gick iväg till Umestan. Då fick man både frisk luft, några kilometers promenad och armträning mitt på hållet eftersom jag gick in på Fitness24 och körde ett mindre pass.

Skulle sätta mobilen på laddning nu på morgonen och får syn på en katt utanför vårt fönster. Jag blev jätte förvånad över kattens sätt att känna sig sedd, utan att jag ens gjorde ett endaste litet ljud. Det tog inte många nanosekunder innan den vände på huvudet och såg mig stå, blixtstilla i köksfönstret.

Efter sista bilden la den benen på ryggen och sprang iväg. Sjukt talesätt va, vadå lägga benen på ryggen och dessutom springa, usch vad jobbigt. Lägga benen på ryggen är då i alla fall nånting kusin Jenny, alias _yogajenny_ kanske skulle lyckas med, hon har ju varit på god väg i alla fall, haha.

Ser på flera bilder av henne och blir än idag, speechless, fantastiskt vilken viljestyrka och målmedvetenhet hon har.

Soligt idag med, så trevligt. Ska kanske passa på att sitta ute en stund efter frukost. Men må i alla fall börja nu med att gå ut med Mr W. Han har slocknat på mattan i väntan på utgång. Ha en fin måndag, allihop!

Han håller på gubba till sig

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 februari 2024 kl 09:28, 4 kommentarer

Syns att Winstone håller på gubba till sig. Han sover mycket, reagerar inte lite mycket på ”alla” ljud om han gjort förut, även om han visst kan gasa iväg då nån öppnar dörren. I dom fallen ser han och låter han som en killermachine. Han brukar sällan få följa med hem till nån annan, beror lite på i vilket syfte, men vi har väl oftast ställt oss frågan vart han har det bäst. Följa med oss nån timme på okänd mark eller stanna hemma och slippa gå igång på allt möjligt.

Igår blev vi bjudna på go´ fika hos Jan A och Ingegerd. Trevligt, det är inte så ofta vi träffs numer. Krigaren får följa med, skrev Janne, så vi tog med hunden. Jag trodde inte ens sekund att Winstone skulle chilla som han faktiskt gjorde.

Precis så ska det vara, tänker jag.

Sen åkte vi på Fitness24, jag och Nicco. Nu har vi hållit på i snart 11 månader, och ja, ibland kan det ta emot, fast när du väl är på väg dit eller kommer fram så gör du det du ska och när du går därifrån känner du dig nöjd över vad du presterat.

Apropå att prestera, ni som vet hur jag lyckades få 4 revbensfrakturer på inte så lång tid, även en fraktur på tån som än idag står aningens uppåt. Den reser sig som ett litet fornminne då den träffades av snabeldraken. Smällen kan jämföras med en komet som slår i backen. Nå…vissa eller kanske många kanske tyckte att jag var klumpig på nåt sätt. Men ser ni, jag vet att så inte är fallet. Jag vet nämligen nåt ni inte vet, nämligen, tadaa…

Hahaa… klockrent på min ära 😁👌

Efter träning åkte jag hem och packade ihop matlådor jag gjort till mamma. Innehållandes kålpudding, fläskpannkaka och kyckling tillagad i lergrytan, det fick bli 4 lådor av kycklingen med 2 olika sammansättningar. Jag och Åke åt av kålpuddingen igår, till middag. Och oh ja, sa jag till Åke, jag har aldrig fått till den så bra förut. Kändes som en lyxmiddag, på riktigt.

Kvällen i övrigt kom och gick. Jag lyssnade på ljudboken, den där jag lyssnar på i väntan på nåt annat tips. För allas bästa skriven av en lokal författare som bor i Holmsund, Anna Charlotta Wikman. En feelgood bok.

Jag läser även en bok in real, alltså bläddrar i papperssidor, haha, Fallvatten med Mikael Niemi

Sist men absolut inte den minsta läsning eller lyssning, där har jag Isfolket som backup. Kan låta rörigt men, nä, det funkar faktiskt. Till veckan ska vi ha bokklubbs träff igen, får se vad vi då ska suga tag i för bok.

Insåg nyligen att man har som option att läsa boken i ljudboks appen. Så det har jag också testat till och från. Känns ändå smidigare än att hålla i en bok. Fast jag vet inte om det är så skönt för ögonen i längden, du har ju ändå ljuset från skärmen. Jaja, man får väl läsa och lyssna med måtta.

Önskar er alla en fin fredag! Fotot tagit 8 i morse.

Allt är inte vad man tror, och ibland får man ta saker med en nypa salt

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 januari 2024 kl 12:27, Bli först att kommentera

Trollade igång Audin igår, tanken var att jag skulle ta den till Fitness24 och träna lite. Fast under seriöst övervägande om hur det skulle gå att lämna den under träningen, i kylan, så frågade jag om Åke kunde skjutsa dit mig och sedan hämta mig. Enbart för att bilen skulle få rulla en bit längre och förhoppningsvis hinna få upp lite värme.

Sen skulle han hämta mig och vi skulle åka direkt upp på Kvantum. Där kunde jag handla medan han snurrade runt med bilen. Nästan allt gick enligt plan. Förutom att jag tyckte att det var en bra idé att jag kunde börja gå från gymmet och möta upp honom vid Draken. Jag hann upp till parkeringen på Umestan då jag fattade att det var en säregen dum idé.

Vem går utan mössa och halsduk i -30 grader och blåst? Bara en dumstrut

Det gick bra första biten då man känner sig varm och hurtig. Sen tordes jag inte ens stanna för what if, Audin inte hade gått igång. Här tror jag att min hjärna fick små skador av brain freeze, för egentligen skulle jag väl ha vänt och gått tillbaka till Fitness och väntat inomhus. Fast vad hjälper det att vara efterklok.

Förfrös mitt vänstra öra så pass att det igår kväll, ömmande och var rött. Ont idag med fast lite mindre, skrikande rött.

Fattar inte idag hur jag levt mitt liv från 13 års ålder till 54 år utan att ens äga en mössa. Och ja, jag var ute som ung, i ur och skur. Men man var väl mer varmblodig, det som flöt i ådrorna gjorde det ordentligt. Och ett vet jag då, jag använde alltid en stor sjal som man lindade runt halsen. Den kommer man ändå långt med. Apropå mössa fick jag ett meddelande på messenger, från en vän, tänker inte skriva vem, men hon hade lite lust på denna mössa…haha. Ja why not, det kan ju kännas så där, ibland, utan att man menar det på riktigt 😄

I ord och text bör man dock tänka sig för vad man skriver och hur det kan se ut för mottagaren. Har ni tänk på detta till exempel. Vilken stil på texten du väljer, kan även den, säga något.

Det första vi ser är bilden och där klurar hjärnan ut vad den ”tror”, men sen kan det vara nåt helt annat. Ta bara den här bilden

Skulle ni gå in på den gården frivilligt? Det var därför Winstone fick ett bauta ben, som valp

Där räckte det ju om man la benet ute på farstubron, så skulle man nog tänka sig för innan man plingade på.

Och slutligen, när man gör fel och hamnar i udda situationer, försöker man ofta ta sig ur dom, utan att det ska kännas skämmigt för nån. Det gjorde den här killen, och se vart det tog honom.

Oh my…fast man ska ta ALLT med lite salt

Ha en fin fredag allihop!

Hopp och lek och andra dumheter

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 april 2023 kl 08:14, Bli först att kommentera

I ett inlägg på en FB sidan som heter Nostalgisidan för 50, 60 och 70 talet, nämndes igår barndoms minnen som poppar upp då det våras. Man skrev om hopprep, Twistband, och spelkulor. Och jämförelsen om hur det ser ut idag. Då man inte ser lika många barn ute, som vi faktiskt var på den tiden.

Ok, vi hade säkerligen inte lika stora krav, om idag. Det var inte heller alla som hade olika typer av träningar dom åkte på, inte heller, var dator och mobiler, gaming och andra tekniska prylar, något som fanns i var mans hem. Vi var glad om man fick se barnprogram en gång per dag…

Jag kommenterade med följande text:

”Träskor och cykel, fick vi ta fram först efter 1:a maj, det var en oskriven mamma lag, haha…

Tänkte på det igår då jag såg några lyckliga barn som cyklade runt och njöt av friheten. Tänkte att dom ändå fått någon bonus av nåt slag. Vi fick allt vänta. Fast det kan ju ha berott på att snön låg kvar, liiite längre ändå, för 48-50 år sedan.

Jag njuter dock varje dag, än idag. Alla årstider har sitt, och dagarna blir, vad man gör dom till. Men jag håller med om att man inte ser lika många barn ute på gårdarna idag, eller i snöhögarna heller, för all del.

Dom vet inte vad dom går miste om. Kulor, hopprep, Burken, hoppa hage och swingboll. Och tänk, den där första blomman man plockade till världens snällaste granne, Tant Bibbi, som alltid bjöd på en godis som tack för blomman ”

Kunde ha fortsatt med Bro bro Breja, stockar och stenar, alla goda renar, ingen slipper här fram, här fram förrän han säger sin käraste namn…vad…heter….han BAAM så var man fast. Hahaa…

Kommer inte ihåg vad leken heter, en stod vänd mot en vägg, och alla andra stod uppradade på motsatta sida. Den som stod vänd mot vägg, räknade på nåt sätt, typ 1, 2, 3 ….frys! Gänget som stod på led, skulle under räknandet, komma så nära väggen som möjligt och vid frys, skulle dom frysa. Om man såg någon röra sig, var den ute ur den omgången, eller om det var så att dom fick börja om från början.

Vann gjorde givetvis den som kom ända fram och touchade på den som räknade. Jag vill minnas att vi även körde en liknade lek men vi kallade den något med Kungen, Kungens alla…drängar, nja, jag minns inte. Kommer förmodligen att poppa upp i skallen, mitt i natten och sen kan jag inte somna om.

Klart såna här minnen dyker upp då man sitter ute och rent bokstavligt talat kan känna vårens annalkande. Alla som cyklar förbi, värmen och en och annan humla, faktiskt dom har tinat fram, dom med. Apropå cyklar, så sa Åke igår, att vad han kunde minnas, så var det aldrig någon som retade nån för att dom inte hade den nyaste, finaste cykeln.

Nej, det upplevde inte jag heller. Cyklar var bara ett fortskaffningsmedel, fort skulle det gå, gärna låta lite, och här kommer kortlek på ekrarna in Sen var det inte så världsviktigt, att ställa upp den på stödet. Även om det absolut var något ens föräldrar ville.

Dagens cyklar kan kosta en mindre förmögenhet, men har förmodligen ändå, inget större andrahandsvärde. Dock vet jag inte om någon blir retad för en mindre ny cykel, det ska jag ha osagt.

Åke roade sig förmodligen uppe på Rödberget, då han var barn, Säkert både vinter som sommar. Det dök upp en gammal bild från Rödberget, tagen någon gång 1910. Så roligt att se.

Vi förflyttade oss från gårdarna och upp i skogen runt vattentornet, då vi blev lite äldre. Där var det mycket hopp och lek uppe på flyttstenarna som ligger där på sidan om. Bräntisbacken, blev det vid tonåren. Då var det inte längre så mycket lek, mer dumheter

Igår invigde jag Fitness24 med Nicco. Det var ju tur att hon var med. Eftersom detta var efter jag slutat jobbpasset så var ju gymmet obemannat och man måste in genom 2 låsta dörrar. Gissa vad man öppnar de inre dörren med… tadaa…fingeravtrycket, förstås.

Det gick ju inte alls eftersom mitt avtryck inte var registrerat från början. Nä, jag måste fråga vad dom tänkt sig eller om det var meningen att jag skulle göra på nåt annat sätt. Nåja, vi kom ju in via hennes finger

En dryg timme senare hade vi arbetat oss genom några utvalda maskiner. Armar och ben stod på kvällsmenyn. Jag gillade det. Man känner absolut skillnaden att arbeta med maskiner där du får stöd för rygg och mage och kan punktträna vissa muskler.

Ska bli kul att utvärdera efter nån månad eller två. Man utökar ju, vart efter, och lägger på mer kilon, eller så utökar man antal gånger. Här handlar det ju om ifall man vill ha långa eller korta muskler. Korta muskler ger styrka men inte uthållighet, som långa muskler ger.

Och apropå det, haha…

Promenader är i alla fall aldrig fel, så nu taggar jag Winstone på morgonpromenad i omgivningarna, så vi sätter fart på dagen. Ha en fin sådan, allihop!

Portad överallt där det finns potentiella risker för katastrof!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 april 2023 kl 08:38, Bli först att kommentera

Gissa om mitt val, att sätta på Winstone stänkskydden (läs skorna/tygpåsarna) igår, var ett klokt beslut.

Jösses, vad tråkig denna period på året är. Och vilken tur att solen skiner emellanåt för att man inte ska tycka att vi kan hoppa över denna period…period!!

Nåja, det är bara att dammsuga och hålla efter. Och framförallt hoppas att det inte dröjer till midsommar innan dom sopar. Jag gick förbi uppe vid NUS igår, och där ligger 10 centimeter grovgrus och sand, på gång och cykelbanorna. Det är som att vandra i en öken. Fräscht då det blåser lite på det, också (*ironiskt sagt)!

Apropå Winstone, har han fått ett mellannamn av mig. Tjikka! Ska försöka göra en kort historia av det. Pratade med Tina på messenger igår och där skrev hon och undrade en sak.

Old Tjikko, är en gran på Fulufjället i Dalarna. Som enligt tester ska vara världens äldsta kända, individuella trädklon. Genetiskt är granen, samma individ som 9 550 år gamla döda rester av rotsystem på samma plats.

Hennes undran var ifall namnet, Tjikko, kunde komma från samiskan. Hon tyckte att det hade en samisk klang, över sig. Jag håller med…

Granen fick sitt namn efter upptäckarna Leif Kullman och Lisa Öbergs hund, Tjikko. Hm…jag vet att samiskan är väldigt svår så jag skrev och frågade Theresé. Här beror det först och främst på vilken samiska man ska kolla på.

Det finns 3 språkgrupper: Östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Inom dessa grupper finns flera språk.

I Sverige pratas mest , Nordsamiska. Men även lulesamiska, pitesamiska, Umesamiska och sydsamiska. Sen kan vi också betänka att dom har väääldigt många uttal och ord, för att beskriva saker. För att ta ett exempel. I lulesamiskan finns inte mindre än 30 ord bara för att kunna beskriva renens ålder och kön, 27 för att beskriva hornens utseende och 22 för exakta färgbeskrivningar. Och där var jag lost!!

Nå, det närmaste Theresé kunde komma, var Tjikka, och det betyder faktiskt snöboll. Har vi inte en hund som påminner om en snöboll, or what.

Nu har jag gymkortet i min hand, men inte utan vissa problem.

Inga ovanliga problem om ni frågar mig. Jag åkte till Fitness24, kommer mig in och får prata med en levande person som ska hjälpa mig att fixa kortet, samt knyta det till autogiro. Här ska jag lämna ett fingeravtryck, antagligen för att man då kan komma in även om man glömt kortet hemma.

Det funkar inte alls. Efter 20 försök då apparaten inte godkänner mitt finger, så frågar jag om jag ska byta finger. Nej nej, det behövs inte säger han. Du kan ha knappt synliga avtryck, den läser av det ändå. Fortsätter testa, han testar med sitt finger, funkar utmärkt, han tar tag i mitt finger och sätter ner…nopp, går inte. Efter 10 minuters tryckande och fipplande så säger han… Jamen, näää, det här går inte vi får göra på nåt annat sätt.

Det andra sättet var väl egentligen att jag får lov att använda kortet. Jag skrattade i alla fall och sa typ, välkommen till mitt liv. Alla tekniska prylar brukar göra så här då jag är närheten. Han skrattade också och frågade, då har du inte fingeravkänning på din mobil va? Nopp, sa jag, finns inte på världskartan att jag skulle ha nåt sånt.

Jag tänker att det är en jädrans tur att jag inte jobbar på ett lab eller på nåt kärnkraftverk, borde egentligen inte ens sätta mig i ett flygplan Nä, jag skulle nog inte ens röra mig ute i samhället utan bli portad på alla ställen där det finns potentiell risk att det går åt fanders

Avrundar med en bild på en glad Tjikka. Jag fick nämligen ta hem en påse godsaker från en kollega, vars hund vandrat över regnbågsbron. Jag kom mig knappt innanför dörren, han ville ner med nosen i påsen hela tiden.

Ha en fin torsdag, allihop!

Eller så är det jag, som är ostrukturerad…kanske

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 april 2023 kl 07:59, 2 kommentarer

Satte ju ner dom där blomfröna som Nicco köpte åt mig, på Gran Canaria, för ett tag sedan. Igår satte jag om dom, för att ge dom lite mer plats, och jag hade läst att man skulle låta dom komma upp några centimeter innan omsättning. Vi får se om dom överlever!

Hästkastanjen, lyser med sin frånvaro, men jag ger inte upp för det. Dom kanske tar lång tid på sig innan dom sätter fart.

Min mission till Fitness24, gick inte som planerat. Skrev först till Nicco och frågade vart man går in i byggnaden och en fråga ifall jag skulle ta med ett garnnystan om det skulle vara värsta labyrinten därinne.

Nä, det var som inga frågetecken, lät enkelt så jag gasade iväg.

Stod på rätt plats, i alla fall enligt beskrivning, men inte tog jag mig in. Dörrarna var låsta. Ringde Nicco var s första fråga var ifall dom ens hade dom öppettiderna. Jodå sa jag, klart dom har öppet. Nå, jag får väl ringa till dom då, sa jag och vi la på. Letade upp numret och BAAM, såg deras öppettider. Bemannade från 11… jag stod där 10.18 *suck*

Så det får bli ett nytt försök, idag, men 40 minuter senare

Jerry Hallsten från Duluth, kommenterade mitt inlägg igår, på fejjan. Han undrade om problemen med hälso och sjukvård, är politiskt betingat, eller om det berodde på Covid. Jag svarade att det absolut var Covid som gjorde att vi hamnade där vi är. Ingen kan jobba dygnet runt och inte ha semester. Men visst är frågan befogad och mer komplex än att bara skylla på Covid.

Däremot är politik ett ämne jag inte brukar vilja gå in på. Mina kunskaper om det ämnet, är inte så pass breda att jag inte vill uttala mig om det. Men förstår ju ändå, att politik har en del av detta med. Landstinget har en plånbok, kommun och region, en annan. Den plånboken har jag sett med egna ögon i mitt arbete. Landstinget är givmild på vissa saker där kommunen snålar in som tusan. Och sedan kan det svänga åt andra hållet beroende på vad det gäller.
Vi assistenter står mitt emellan och fattar ingenting.

Jag tänkte skutta iväg med Winstone nu, rätt så omgående. Ser frosten på min bil och det borde betyda att det mesta är fryst, än så länge. Då slipper han ha skor/stänkskydden, på sig. Dom brukar ju hjälpa en hel del, faktiskt. Så jag & Winstone hoppas på en bra dag, för er allihop och hoppar (or not) iväg på prommis. Det skrev hon och lät så jädrans optimistisk. Ställde mig upp för att fota krukan och lägga upp, tittar ut och ser att det redan blivit blött på vägen. Så näpp, det blir skor på, tyvärr…sorry Winstone. Men du är ju snygg, ändå, och det är ju huvudsaken…

Men börja då för ”någons” skull, i rätt ände. Inte genom att stänga ner…

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 april 2023 kl 08:15, Bli först att kommentera

Hör på nyheterna nu på morgonen, att hälsocentraler kommer att stänga under sommaren, på grund av personalbrist Primärsjukvården på Ålidhems hälsocentral ska tydligen hålla stängt under 8 veckor

Innebär det då, att ALLT akut, läggs på Akuten NUS?? Jag kan inte se nåt annat än gör man illa sig, så får man nog se till att det är så pass att man får åka plingplong taxin in. Fruktansvärt att det blivit så här. Och vart är alla arbetssökande ungdomar… är det inte här man måste locka in blivande sjuksköterskor, läkare och undersköterskor.
Det går ju inte att få någon att vilja jobba inom vården, om man riskerar att få arbeta dygnet runt, utan chans att få gå hem eller planera sin fritid. Man kan inte ens längre, säkerställa att patienter får rätt vård.

Precis som med andra vårdyrken, är lösningen att uppgradera status. Man ska ju vilja jobba med detta. Ha något som drar, och ju fler som vill, desto mer folk får man in. Men börja då för ”någons” skull, i rätt ände. Inte genom att stänga ner…

Och till er övriga i befolkningen, håll er på benen, ät rätt, träna, gå försiktigt, riskbedöm allt ni gör, så ni slipper åka in.

Själv missade jag riskbedömningen då Winstone satt ute igår, ja även vi var därute. Då jag skulle in, får jag väl in foten i kopplet eller vad det nu kan ha varit. Jag håller saker i händerna, snubblar runt, gör en trippelsnurr, hinner tänka, JAMEN, DETTA GÅR BRA…nej nu blir det revben mot trappsteg, jomen, det kommer att gå bra…JAAA jag fixar det…NOT, och BAAAM, så landade jag på höger knä mot stenplattorna och armen mot trappsteget.

Men HEY, jag klarade mig med ett uppskrapat, lätt sårigt knä. Och lite ömmande rygg, säkert på grund av muskelspänning. Kände mig tvärt som ett barn, som precis ramlat på asfalten för man hade bråttom nånstans. På den tiden, hoppade man upp lika fort, borstade bort sandkornen och fortsatte järnet framåt.

Jag hoppade inte upp lika fort men nästan. Och jag stod inte och kände efter så länge heller. Det gjorde förbenat ont, men det gick faktiskt över, det där första, jätteonda. Man ska inte känna efter så mycket *nickar*

Bra för mig, att jag fixat gymkortet via nätet, ska in på Fitness24 idag, innan jobbet, och hämta mitt kort. Där får jag då tillfällen att träna så pass att jag kanske håller liiite längre

Såg och försökte fota dom första svanarna för i år, åtminstone för egen del, igår. Det seglade förbi 4 stycken under morgon promenad med Winstone. Fick 2 på bild, men såg ju knappt var på himlen dom var på grund av ljuset, haha.

Apropå denna morgon prommis, så avrundar jag med bild på Mr W, med sitt vårlika utseende, och önskar er alla en fin dag!

Etikett: Fitness24

Prova lägga benen på ryggen och spring

Han håller på gubba till sig

Allt är inte vad man tror, och ibland får man ta saker med en nypa salt

Hopp och lek och andra dumheter

Portad överallt där det finns potentiella risker för katastrof!!

Eller så är det jag, som är ostrukturerad…kanske

Men börja då för ”någons” skull, i rätt ände. Inte genom att stänga ner…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten