Etikett: konstnär

Åke bänglade sig upp på en tvärställd skohylla 😱

Av , , Bli först att kommentera 16

Efter den låååånga frukosten igår, blev det kladdkakebak, dagen till ära. Nicco skulle komma förbi så jag frågade om mamma ville komma och joina oss, hon med.

Jag skrev ju igår, att jag inte skulle släppa in Åke på Opal antik, på grund av alla Jean Ragnar tavlor som fanns där. Det stämmer väl fortfarande, fast det där om att vi inte behöver fler tavlor, mja, där for jag med lite osanning.

Eller det är väl sant, vi behöver inte fler tavlor men jag kunde inte låta bli, då alstret som stod där, innanför dörrarna, var ett som jag inte hade förknippat med en Jean Ragnar.


Tavlan har tillhört en herre som bodde i Sörfors, nästan granne till Jean Ragnar. Och bilen på tavlan, var tydligen ett av alla hans fordon, som han sedermera skänkte bort till Vännäs motormuseum.

Jean Ragnar, som förövrigt, även hette Helge, och min svärfar Nicke, hade ett litet samarbete, i ungdomens dagar. Jean Ragnar målade och Nicke snickrade. Sedan såldes alstren på Barnens Dag. Vi har ju några av dessa alster.


Dom påminner ju om tavlan som idag, är uppsatt i trappen till övervåningen i vårt hus. Uppsatt inte utan andan i halsen då Åke återigen, tar snabbaste fast absolut INTE, säkraste sättet, och bänglade sig upp på ett skoställ han ställde på ett trappsteg…


Emma fotade uppifrån…


Jag nerifrån..


Nå, nu sitter den då på plats, skulle egentligen velat haft den rakt upp, fast nä, så höga skohyllor har vi inte…tur det.


Till ett senare kvällskaffe testade vi jordgubb bubbies, och ja… jag gillar dom, lätt annorlunda, men goda.


Avslutade kvällen med att duscha Winstone, som i natt sovit i sin hundbädd med filt över sig. Han är inte den lättaste att torka. Han går inte med på att ha en hårfön som blåser på honom, så det är handdukar som gäller. Men det tar ju absolut inte bort, allt vatten.

Så idag blir det borstning, mer borstning och ännu mer borstning. Jodå så att… kanske ska börja med frukost, så får vi se om jag kan börja göra nåt vettigt då. Önskar er alla en bra måndag!

Att väckas av ett björnvrål, jojo 🐻

Av , , 2 kommentarer 13

Stod i badrummet och målade över skavanker i mitt ansikte…eller nä, så kan jag ju inte säga. Jag ändrar mig och skriver att jag förstärkte min skönhet, med lite ansiktskrämer och mascara.

Nå, det roliga var att jag gjorde detta till ljudet av en gök. Vad jag funderade, men så kom jag ihåg Niccos larm. Jodå, hon har nån sån där uppvaknings lampa med fågelläten. Mja, det kanske inte är så dumt att få vakna till det. OM, man nu vaknar, vill säga.

Jag började tycka att den lät uttråkad och jag förväntade mig nästan att den skulle ge upp till slut och sen skulle det komma in en tupp, på högsta volym, eller varför inte en vrålande björn. Jisses, då vaknade man nog med hjärtat i halsgropen.

Underbart väder ute går, verkligen en försmak på vad vi har framför oss. Tano och Winstone fick hänga med mig på altanen.

Och sedan fick jag kaffebesök. Helena Jonsson, kom förbi, och det var mycket att prata om. Det är väldigt sporadiskt att vi pratar. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan sist. Livet tar sina vändningar, och ibland hinner man inte landa innan det är dags för nästa tur.

Det var i alla fall trevligt och tiden rusade iväg.

Fick ett brev i lådan, det är ju inte ofta, men ack så roligt. Det var från Ulla, som nu har flyttat till annan stad. I alla saker som ska flyttas från ena stället till det andra, hittade hon denna bild, och tänkte på mig. Konstnären heter Jan Davidszoon de Heem

I brevet följde det även med en text som hör till målningen, här kommer delar av den. ”Den är en allegori över livets förgänglighet, och det är föremål där, som ska symbolisera tidens flykt och fåfängan i all mänsklig ambition. Hans målade rosor, sprider ingen förförisk väldoft, men dom kommer aldrig att vissna och dö.”

Jag tycker ju bilden på målningen, är jättesnygg (weird) och den kommer att få en plats i vårt hem. Tack Ulla! 🥰

Nä, lite kaffe på det här och ett avsnitt av Robinson, så kan man ge sig ut med hunden, efter det. Laddar för jobbarhelg, vilket innebär middagsplanering…och lunch. Får se om det är nåt jag kan börja med eller om jag är bekväm, och kikar i frysen istället.

Ha en underbar fredag, allihop!

 

Kan man hoppas på lite cash flow nu 😁

Av , , 2 kommentarer 11

Igår natt hade jag en lustig dröm. Kommer hem och Åke har rivit ner tapeten i vårt teverum. Teverummet hade dessutom expanderat och väggen nådde hela vägen genom matrummet också.

Han såg nöjd ut och frågade om jag såg vad han gjort.

Ehh, ja, jag ser att du håller på med tapeterna hur skulle man kunna missa det 🤔. Nå jag funderar nån sekund, på om jag ska be att få se vad han tänker sätta upp för tapeter men jag hejdar mig.

Tänker att han såg så glad ut och att om detta nu var nåt han brann för så…jamen jösses, låt killen få fria händer, hur fel kan det bli, liksom 🤓

Kommer hem nästa gång och håller mig definitivt för skratt. Detta blev hur fel som helst. På väggen sitter vita tapeter med stora julgranskulor som mönster. Bredvid julgranskulorna i rött och grönt, återfinns Joakim Von Ankas fejja 😬😳

Där vaknar jag med ett ryck, får fundera om detta kan vara möjligt men inser ju rätt snart, att det bara var en dröm…tur 😁

Jag och Nicco for iväg på Avion, det var presentköp på gång. Mitt bland alla butiker, finns det en konstutställning. Jag ville gå in där och tvärkika. Och kolla vad Nicco hittade:


Hade ju hunnit tala om för henne vad jag drömt, och ja…där sitter han och tronar. Mr Joakim Von Anka, i egen hög person. Vad kan nu detta betyda?

Och varför just Jocke? Jul och Disney är för mig, är Kalle och ingen annan. Men Jocke, jojo, Ankan som badar i pengar. Kan det betyda att det kommer att rulla in lite kulor, inom en snar framtid Haha…jag hoppas på det, jag:


Fotade lite av kvinnans tavlor, jag gillade dom. Klicka på sista bilden så kommer ni in på hennes hemsida.


Efter middagen blev det en snabb och blöt promenad bort på klubben, där vi firade en nybliven 30 åring.


Brälla och Lenas son, Albin, stod i centrum, kvällen till ära. Vi gjorde den sedvanliga promenaden inne i lokalen, fina bilar:


Och nere hos Mats Hedin, kunde inte Åke låta bli att bläddra i en Brinn-uten, tidning. Han visade mig på Thomas Öhman, han som döpte våra gård till Ettan. Här deltog han i korvätar tävling, och även Brälla är med på bild:


Här står Öhmans bil:


En trevlig kväll:

Vi tog en selfie, jag och Åke:


Samma plats, där Ola Åberg, en gång för drygt 30 år sedan, knäppte en bild oss två. Vet inte vart jag har den bilden, tyvärr, men den finns i våra ägodelar, nånstans. Kommer säkert fram, och den dagen får jag väl visa även den.

Vi tillhörde lätt, den äldsta generationen av människor på den festen, så lite roligt att Brälla, Lena, Åke och jag var dom sista att lämna, hahaa…


Ha en fin söndag, allihop!

Tvetydigt…

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi var ju på begravningen igår, efter Åkes farbror Helge Jean Ragnar, och jag måste säga, precis som min kusin Anna skrev, att det är lite tvetydigt. Det är ju ledsamt samtidigt som minnesstunden, efteråt, är trevlig och fylld av minnen.

Här spelade Siv-Marie, Helges svärdotter på flygel, och barnbarnet Sara på trummor, superduktiga, och sen hade dom en som sjöng, Helge till ära. Många gick fram och berättade små episoder om Helge och hur han varit som människa.

Alla är vi ju unika och speciella på vårt sätt, även han, en tänkare och konstnär, inte bara ut i fingerspetsarna utan även djupt i hjärtat. Han var absolut ingen nej sägare, utan såg nog positivt på det mesta. Så kul att höra också, att allt som sas, stämde så väl in.

Hans son Staffan, hade samlat ihop lite saker från huset och lagt ut på borden, hur kul som helst att se. Helges blyerts teckningar, brev han skrivit som 15-16 åring då han sökte stipendium för att få åka till Stockholm och måla. Tidningsurklipp, om inte bara Helge utan även Åkes pappa, Nicke, var med på ett hörn. Roligt att se och läsa om.

Sen tänkte jag på det här hur man upplever människor, hur olika man kan se på en person, beroende på upplevelser man har tillsammans. Jag vet att jag skrev om det då min pappa gick bort, och jag skulle skriva om honom vad vi syskon, hade för minnesbilder, om man skulle säga en sak man förknippade med honom.

Det kom olika saker, och storebror hade ju haft ett yrkesliv tillsammans med honom, lillebror flyttade till annan stad rätt så tidigt, jag var den som flyttade hemifrån först, som 17 åring, och Emma, lillasyster som var den som fick mest tid tillsammans med våra föräldrar. Det hjälps inte, man lär känna personer på olika sätt, och det skapar å andra sidan mångfald, vi är inte låst i att vara den vi tros ska vara.

Och som dom sa om Helge, han ville leva i nuet, inte i det gamla, även om det handlade om historia, och där kom ju det man brukar säga så ofta, men man gör det inte alltid, ta vara på alla dagar, och gör dom så bra man kan, man vet ingenting om morgondagen. Önskar er alla en fin söndag och grattis till alla pappor! Vi åker till gravarna och tänder ett ljus för våra pappor, Niccos och Theresé pappa, Åke, ska i alla fall få en tårta 😀

023

Vi sänder våra tankar…

Av , , Bli först att kommentera 11

Vi fick ett tråkigt besked, tidigare i veckan, Åkes farbror, Helge ”Jean Ragnar” Lundmark, har lämnat oss. Och det här är som så många andra gånger, lite tankeväckande, vi pratade om honom, dagen innan telefonsamtalet, jag hade samma dag, på jobbet, berättat om Helge, då ämnet handlade om konstnärer. Och på kvällen, innan beskedet, så tänkte jag att vi skulle allt ta och bjuda hem honom igen, man vet ju som aldrig då sånt här händer.

Han var ju till åren kommen, och det är inte alla förunnat att bli 90 år, ändå är ju någons bortgång alltid jobbig, för dom närmaste, man kanske har tänkt i dom banorna, men man slår undan det, och tror på något sätt att allt, alltid ska vara som det är, men så blir det ju aldrig.

VK hade förövrigt en artikel om Helge för två år sedan, som jag hittade på nätet, om honom kan ni läsa här: Jean Ragnar

Vi sänder en tanke till hans nära och kära och beklagar sorgen! //Familjen Lundmark-Hällsten

DSC04179

 

 

Vi valde det tredje alternativet

Av , , 2 kommentarer 10

 

Så fick vi se att det stämmer, det här med åskan. Är det kallt och det åskar, så kommer värmen, är det varmt så far värmen med åskan. Och nog var det varmt alltid, igår, inte alls samma som idag, trots den enda lilla smällen vi hörde. Jaja, det kan ju vara skönt med lite kyla också, någon dag eller två.
Jag var ju på Momentum i förrgår, för det där lagret vi skulle ha till dragstern… dom fick klia sig i huvudet och tre olika personer mätte in och utsida och fick inget att stämma. Det måttet vi har på lagret, finns inte.
Vi har alltså två alternativ… eller rättare sagt, vi hade två alternativ men vi tog det tredje. Antingen köper vi ett lager med ett mindre invändigt mått (vilket jag gjorde), sedan slipas insidan på lagret en liten liten aning och sedan ska det pressas på axeln.
Eller så tar vi axeln och slipar ner den så det mindre lagret passar, det är som att välja mellan pest och kolera, sa en av killarna där borta, och vi ska göra nåt av dom två sakerna, men för att hinna till Tierp, och för att allt ska funka så köpte vi en ny motor, den får vi idag med specialleverans från Maltträsk.
Motorn fanns i Lycksele, och fick följa med Brällas stuggranne till Maltträsk där Brälla och Lena befinner sig, så det var ju lyckat. Den gamla motorn ska givetvis göras i ordning så vi har en i reserv.
Mamma ringde igår morse och sa att det var en kändis i VK, så Åke fick gå över på HP:s och införskaffa tidningen. Och mycket riktigt, där var ett större reportage om Åkes farbror, Jean Ragnar Lundmark. Han har målat ett antal tavlor och Sveriges National museum köpte in, en av hans tavlor, då han var 14 år, och det måste ju säga en del om hans talanger.
Vi blev tvärt lurade att han skulle fylla år igår och lade in ett besök, i våra dagsplaner, hos honom på eftermiddagen, men som vi pratade och läste reportaget igen så stod det att han var 88 år idag, inte att han fyllde 88 idag. Jag kollade upp det på nätet och han hade redan fyllt år, i juni. Så vi får besöka honom en annan dag då vi hade fullt upp ändå.
Vi lossade Camaron, Åke klippte gräset, vi var en sväng på strömpilen och sedan bjöd Emma och Johan på middag, ute i Hissjö. Trots regnandet så kunde vi ta kaffet på altanen, det slutade ju efter ett tag och det var ju fortfarande skönt ute. Dom har en jättefin trädgård, med både surkörsbär, två sorters äpplen, röda krusbär, svarta och röda vinbär och andra spännande buskar och blommor.
Önskar er alla en fin söndag!
 

Humhum förgyllde gårdagen

Av , , 2 kommentarer 9

 

Vilket väder det var igår… precis som man hade velat ha det hela sommaren, och det var så dags nu då. Vi åkte då ut till smultronstället och visst har dom plantor och saker där, men nu håller det mesta på vara utblommat. Vi tog då en fika där och Emma köpte ett gäng med blommor som hon kanske ska försöka sig på att övervintra. Det ska funka om man tar in dom på rätt tid och har ett någorlunda kallt ställe att förvara dom på.
Sedan åkte vi en väg, jag kan inte avslöja vart den är, vet inte om personen som bor där vill ha så mycket trafik dit ut. Men hon är i alla fall konstnär, och har smyckat hela vägen ut till hennes hus, med figurer hon plockat från naturen och målat på fantasifullt sätt. Riktigt kul att se och hur mycket som helst, finns det där.
Sen behöver man ju inte köra bilen, man kan ju lämna den och gå, då blir det ju annars. Tydligen brukar dom fara dit från dagis för att gå den där vägen och jag förstår ju att dom tycker det är jätte spännande. Nu visste min mamma om den där vägen för hon känner konstnärens mamma, och det var hon som tipsat henne om det.
Sen samordnade jag bastugänget så vi hade en träff bakom huset på gammgården, alla var där utom Monika (som tyvärr jobbade), det var riktigt trevligt, Laila bjöd på bål med hallon i, och kaffe drack vi. Satt därute i nästan två timmar.
Nu berättade en av dom en så knäpp sak, jag kan ju inte låta bli att berätta den här, men jag behöver ju inte avslöja vem det handlade om 🙂
Humhum skulle cykla ner på stan för någon dag sedan, det kanske till och med var igår, hon tog på sig sina solglasögon och tyckte genast att det var något som inte kändes rätt, det var något med håret och med näsan… nå, hon svischade iväg ner och landade på torget.
Hon besökte ståndet med klockförsäljaren där hon hade tänkt kolla in ett nytt klockarmband. Killen tittade på humhum och sa: Ursäkta… men du har satt dina solglasögon, upp och ner. Hahaa… oj vad vi skrattade, vilken grej.
Kan ju heller inte låta bli att tänka på min stackars mormor som satte på sig sin peruk, avig, det var också en syn för gudarna, och hon åkte ju buss ner till Malå för att storshoppa, och upptäckte fadäsen, först då hon kom hem.
Jaja, vad vore världen och livet utan skratt och misstag, vi skrattade ju med humhum och inte åt henne, det är skillnad det.
Önskar er nu alla en riktigt fin tisdag. Själv håller jag på att åka på en ordentligt förkylning, Åke kan väl inte misstänkas för att ha smittat ner mig…eller?