Etikett: Tano

Är ensam, svag och klen?

Av , , Bli först att kommentera 15

Ensam är inte stark, ensam är svag och klen. Det sa dom på teven precis nu, i nån reklam för nån serie som heter ensam i vildmarken.
Inget som intresserar mig att se på, utan det var orden som fastnade.

Fick nämligen göra ett rätt så stort test, för över 20 år sedan. Och det var i samband med att jag skulle byta inriktning på arbeten jag sökte. Att gå från handel och städ, till nåt som skulle kunna tänkas bli en ny karriär.


Svaren på denna test skulle vara så korrekt att man faktiskt, skulle kunna använda dom till sökande av arbeten. Och det skulle också framgå, helt tvärsäkert på hur man är som människa.
Nu vill jag ju tillägga, att även om svaren vid tillfället man utför testet, är eller blir rätt så korrekt, så innebär det inte, att man inte kan förändras.


Vi var 3-4 stycken som gjorde detta samtidigt. När sedan kvinnan som satt med under testtiden, sedan skulle läsa upp och förklara resultaten, sa hon om mitt.

-Ja, du är lite svåravläst, inga direkta toppar, inte heller några dalar. Men är det ett, som lyser igenom, rakt av, så är det att du är av den tron, att ensam är starkast!!! Men Maria, är det verkligen så?

Ja helt klart, sa jag, det där är jag. Om nåt ska utföras och jag vill vara hundra på att det blir gjort, då gör jag ju det själv.

Skulle inte förvåna mig om jag satt där och såg lite oförrättad ut. Det fattar väl, liksom alla. Och kan man klara sig själv utan att förlita sig på att andra ska styra upp saker, då klarar man sig i dom flesta väder.

Sen vill jag även här tillägga, att det kanske inte alla gånger, är det enklaste valet. Det beror lite på situationerna, och det är väl alltid roligare att bolla med andra, få tips, råd och idéer. Och framför allt feedback…gör jag och tänker jag rätt, typ.

Och går det absolut käpprätt åt…skogen, är det säkert till stor tröst, om man sitter där tillsammans med någon som kan stötta och förstå.

Vi kan inte komma ifrån att myntet alltid har 2 sidor. Lika säkert som att alla vägar leder nånstans. Kommer du till en återvändsgata, jamen då vänder man ju bara, eller hur.

Otroligt skönt ute igår och jag gissar, hej vilt, att det blir en lika fin dag, idag. Kolla in Winstone och Tano, då det plötsligt joggade förbi 2 personer, och dom hade en hund med sig.

Lite som om bägge två, undrar varför dom ens springer 👀

Ha en underbar söndag, allihop!

 

Att väckas av ett björnvrål, jojo 🐻

Av , , 2 kommentarer 13

Stod i badrummet och målade över skavanker i mitt ansikte…eller nä, så kan jag ju inte säga. Jag ändrar mig och skriver att jag förstärkte min skönhet, med lite ansiktskrämer och mascara.

Nå, det roliga var att jag gjorde detta till ljudet av en gök. Vad jag funderade, men så kom jag ihåg Niccos larm. Jodå, hon har nån sån där uppvaknings lampa med fågelläten. Mja, det kanske inte är så dumt att få vakna till det. OM, man nu vaknar, vill säga.

Jag började tycka att den lät uttråkad och jag förväntade mig nästan att den skulle ge upp till slut och sen skulle det komma in en tupp, på högsta volym, eller varför inte en vrålande björn. Jisses, då vaknade man nog med hjärtat i halsgropen.

Underbart väder ute går, verkligen en försmak på vad vi har framför oss. Tano och Winstone fick hänga med mig på altanen.

Och sedan fick jag kaffebesök. Helena Jonsson, kom förbi, och det var mycket att prata om. Det är väldigt sporadiskt att vi pratar. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan sist. Livet tar sina vändningar, och ibland hinner man inte landa innan det är dags för nästa tur.

Det var i alla fall trevligt och tiden rusade iväg.

Fick ett brev i lådan, det är ju inte ofta, men ack så roligt. Det var från Ulla, som nu har flyttat till annan stad. I alla saker som ska flyttas från ena stället till det andra, hittade hon denna bild, och tänkte på mig. Konstnären heter Jan Davidszoon de Heem

I brevet följde det även med en text som hör till målningen, här kommer delar av den. ”Den är en allegori över livets förgänglighet, och det är föremål där, som ska symbolisera tidens flykt och fåfängan i all mänsklig ambition. Hans målade rosor, sprider ingen förförisk väldoft, men dom kommer aldrig att vissna och dö.”

Jag tycker ju bilden på målningen, är jättesnygg (weird) och den kommer att få en plats i vårt hem. Tack Ulla! 🥰

Nä, lite kaffe på det här och ett avsnitt av Robinson, så kan man ge sig ut med hunden, efter det. Laddar för jobbarhelg, vilket innebär middagsplanering…och lunch. Får se om det är nåt jag kan börja med eller om jag är bekväm, och kikar i frysen istället.

Ha en underbar fredag, allihop!

 

Det hade jag ingen aning om 🤭

Av , , 2 kommentarer 17

Har precis avnjutit frukosten. Det kom lite grejer emellan. Såsom, hundprommis, handla på vår Ica affär, tvätta håret och koka kaffe, såklart.


Snopen blev jag då jag öppnade vår innerdörr och Tano stod där.


Haha, jaja, den där bilden tog jag inte i morse, utan i lördags, han hade förmodligen dammsugit golvet med nosen, och fick lite lila foliepapper från ett chokladägg, i insuget.

Nicco hade nog lämnat dörren öppen, däruppe, kanske trodde hon att han skulle säga till att han ville komma in, men han var absolut tyst.

Soligt ute fast värmen har inte hunnit komma, riktigt än. Men det tar nog inte så lång stund. Då kanske man hinner ut på bron, en kortis.

Läste på FB om nåt som heter Hässingeberget. Och det ska då ligga strax bortanför Röbäck. Hade jag ingen aning om. Men det ser och låter intressant. Kan hända att vi får ta oss en utflykt dit, nån gång i sommar.

Till er som liksom jag, inte visste om detta berg, så kan ni läsa om det här. Klicka på bilden.


Nu ska jag göra ett ryck och fixa till nån middag, kanske se sista minuterna från gårdagens Robinson, och sedan ta en välförtjänt paus, innan arbetet. Önskar er alla en fin onsdag!

Bärgar-Kent som present 😁

Av , , 2 kommentarer 14

Jag hade en present till, åt Nicco. Nämligen en hälsning från Bärgar-Kent. Ni vet, killen från serien Frusna vägar. Ja, hon blev överraskad, hahaa…

Tycker ni som vi, att han verkar vara Åkes look alike, eller är det tvärtom, månntro 🤭


Över till nåt helt annat. Jag tycker att gurkan tillhör en av basvarorna man, nästan alltid, har hemma. Passar bra på mackan eller givetvis i en sallad. På TikTok tipsas det om att man ska doppa den i strösocker och det ska tydligen bli en smakupplevelse. Ja det är inte omöjligt, men jag tänker inte ens testa, lite nyttigare är det nog ändå, utan sockret, även om den mest innehåller vatten.

Tyvärr, upplever jag att dom brukar smaka källare, då man köper den under vintern. Jag håller mig till Hällnäs gurka, så länge jag kan hitta dom. Och nu vet jag inte om dom sålt slut, för jag har fått övergå till ekologiska, vad glad jag är över det.

Dom kostar, men… dom smakar desto mer. Stora skivor blir det också.


Jo, en sak till man kan göra med dom är ju givetvis både tzatziki och en egen inläggning, det brukar vara jättegott.

Winstone, vår lilla get, som äter allt utom räkor, fick en gurkbit nu på morgonen. Jodå, Tano stod också jämte mig och ville ha. Bägge två tog gurkbiten i munnen. Winstone, den lilla geten, åt upp den på en tredjedels sekund. Tano bet ett hål i den och spottade ut. Hahaa, och Winstone skyndade sig att norpa den.

Hittade den här lilla listan på nätet igår, och så här är det idag. Kanske inte hos alla, men överlag.


Svarar du? Mjo, jag tänker att ibland var det nästan en tävling om vem som skulle få svara i telefon. Men att stiga upp från soffan för att byta kanal, överlämnade man gärna till nån annan.

Idag är man mer irriterad då batterierna i fjärrkontrollen, börjar sjunga på sista visan. Vem ska liksom idas byta, har vi ens batterier hemma och i rätt storlek. Jag kanske inte är så brydd, jag ser ju för faliken inte så många minuter på teven. Kollar mest på datorn.

Min, den här knäppa saken med sitt egna liv.


Nu har jag under ett år, varit utan stor bokstav och allt det där, eftersom jag inte kommer åt vissa saker via tangentbordet. I förrgår, började plötsligt pil uppåt ⬆️ knappen, att fungera. Wohoo!!! Nu behöver jag inte gå in i dokument för att kopiera ett utropstecken eller frågetecken längre. Det värsta nu, är att lära om mig igen, tillbaka till hur det var.

Och nu undrar jag hur länge, den ska fungera?


Nåt mer som jag gruvar lite för, är då vi går tillbaka till sommartid, för guess what…jag har än inte ställt om min klockradio bredvid sängen, till vintertid. Nu har jag väl trasslat till det ordentligt. För hur ska jag radera i mitt huvud att jag INTE får dra bort en timme längre, katastrofen kommer att bli ett faktum 🥶😱

Hoppas på en fin dag, för er allihop!

En lite krokig, röd tråd…

Av , , 2 kommentarer 12

Idag, mina vänner och alla andra, ska vi fira den stora Pi-dagen. Den infaller 14 mars varje år, och firas av människor runt om i världen. Detta för att uppmärksamma talet Pi som används i många matematiska formler. Sedan 1988 har dagen firats och 2009, tog USA’s representanthus, beslut om att denna Pi-dag, skall vara en nationell minnesdag i landet.

Och till er som missat Pi, det förkortas oftast 3,14 vilket gör den 14 mars till det perfekta datumet för firandet. Och vad ska vi fira det med, månntro 🤔

Jag tror att Nicco fixar tårta efter hon varit på skytte, Wohoo!!! Fast i sanningens namn, så tror jag hon fixar tårta så vi kan fira hennes kommande födelsedag, som infaller imorgon. Och imorgon, jobbar vi ju allihop, så söndag är en bra, firardag.

Den här bilden dök upp i en grupp på FB


Ni som vet, ni vet, att det där är jag, inte bara i ett nötskal, utan jag är stöpt på det där viset. Från början till slut.

Tänk när jag var inne på XXL och hade nästan precis bestämt mig för att jag skulle måste fråga nån om vägen ut, jag var lost bland alla hyllor och kläder. Men plötslig delade nån på klädställningarna likt nån annan, som delade på röda havet, och jag såg ljuset…från kassorna.

Eller den gången jag satt i vilorummet inför operationen av tummen, och jag samtalade med en kvinna som låg för återhämtning i sängen bredvid. Vi kom in på ämnet, och jag berättade lite kort om mina problem. Hon såg ut som om hon trodde att jag överdrev lite 🤔.

När jag är klar och ska gå, ligger kvinnan fortfarande kvar, vi säger hej då och jag beger mig ut i den stora världen utanför rummet. Svänger tvärsäkert åt höger 👉, men 10 meter längre bort blir jag stoppad av en sköterska som undrar vart jag är på väg. Haha, ja ni, och jag måste då passera rummet där kvinnan ligger och jag ser henne i ögonvrån 👀. Jösses!

Nåja, jag är skruvad, det vet jag. Jag vet också att lokalsinne hänger ihop med att vara ansiktsblind. Och det i sin tur, kan man bli om man varit med om, till exempel hjärnskakningar. Och jodå, det har jag, tack så mycket. Så jag ser, en röd tråd, inte så rak, kanske, men ändock.

Jag fick prova nåt nytt igår.

Mango Cuba, med färskpressad citron, is och fruktsoda. Den var god!

Enda anledningen till varför Winstone inte var med på bild, var att han satt fast i Niccos knä, vid sidan om. Haha, stackaren. Jag satt, tidigare under dagen i mitt soffhörn. Det var lugnt och tyst, nån var ute, nån annan låg och sov. Jag tittar upp, och nä, jag var inte ensam, jag är nog aldrig ensam, hahaa…

Nej, fira nu ordentligt och ha en underbar Pi-dag, allihop!

Det var inte sant 😲

Hittade mitt gamla autografblock igår, därnere i källaren. Och det finns i alla fall 2 stycken, som kan tillhöra gruppen, lite mer kändisar än andra.

Först Lasse Berghagen, och här har ni den lilla historien om den autografen.

Och Fredrik Burgman, som var en journalist, radioröst och författare från Holmsund utanför Umeå. Mest känd, kanske, för att han myntade namnet Himmelska fridens torg om parkeringsplatsen utanför Konsum i Holmsund. Han var också kåsör och värd för programmet Sommar i Sveriges Radio under 10 säsonger, första gången 1966, sista 1985.

Här sviktar mitt minne, för jag kommer inte ihåg tillfället då jag fick den, men gissar på att han kanske var på stan och signerade nån bok eller, så fick jag honom utpekad åt mig och jag högg honom i språnget. Det första alternativet är mer troligt.

Kommer dock ihåg, att jag stolt visade upp autografen för min farbror Matts, han tyckte inte att det var så märkvärdigt. Han kunde minsann skriva en som skulle vara strået vassare. Vassare för att han skrev sitt namn istället

Mary i Duluth, la ut på sin sida igår, att dom firade Oreo-dagen. Jag blev sugen att göra nåt med just Oreo, och det gjorde jag.

Det bidde en god rulltårta med Oreo som knaprig fyllning, gott.

Visst ser ni, Tano lär sig fort, även han poserar lite lätt då Winstone förbereder sig 😄

Nicco och Georgo joinade oss igår kväll och vi förberedde oss för dagens Vasalopp med en blåbärsputte. Glömde fota men det har vi druckit förut, så bild har jag.

Man tar likör 43 i botten, blåbärssoppa på det och grädde på toppen. Gott, men kom ihåg att inte vispa grädden för hårt, då blir den som ett lock 🙃

Och idag, mina vänner, är det inte bara Vasaloppet, utan även punschrullens dag, Fast jag kallar dom dammsugare, men är uppvuxen med att det hette filmrulle. Kär godbit har många namn.

Niccos favorit, även en av Georgos. Hon var väl det enda barnet, som ville bjuda gänget på förskolan, på dammsugare, då hon fyllde 4 eller om det var 5 år. Och jag fick övertyga henne om att det INTE var nåt annat barn som skulle gilla dom där, utan chokladbollar var nog ett bättre alternativ.

Min moster Linnea och morbror Sam, såg alltid till att ha dammsugare hemma om dom visste att Nicco skulle komma förbi.

Önskar er alla en fin och trivsam söndag!

Jag tankevurpade, ordentligt 🙃😝

Av , , 2 kommentarer 19

Åke berättade om en händelse för…snart 50 år sedan. Han skulle beskriva vart han och en kompis, gömt undan en grej. Och det lät typ så här.

Ja, det var därborta vid Vårdcentralen och där var ett hinder. Här visar han med händerna, en trekant med armarna, och eftersom föremålet i fråga, var i midjehöjd, så tänkte jag att det där…hindret, var ganska högt. Speciellt med lutningen han visade.

Mm , sa han, då han såg min rynkade panna (ja jag vet den är rynkig sedan innan men rynkorna blev säkert 1/2cm djupare), det var ju ett sånt där hinder man går över…oh lord, nu blev det avancerat.


Mina hjärna gjorde ett antal tankevurpor, där jag skulle försöka reda ut, hur detta skulle se ut och VARFÖR? Ehh, vem har ett hinder, som man faktiskt ska gå över, var det en bro, fast vart har det varit en bro vid vårdcentralen?

Nä, stopp stopp, sa jag. Nu önskar jag att jag hade ritat det där hindret, så du får se vad jag ser, med din beskrivning, jag tror inte att den kommer att överensstämma med hur det faktiskt såg ut.

Åke skrattade till och se, han kunde förklara lite enklare. Hindret var inget man skulle gå över, utan det var ett hinder på en hinderbana…oj, ja då fattar ni att det kan bli missförstånd ibland.


Och tänk er om Åke varit med i Gäster med Gester….haha, spännande.

Fast jodå, jag vet, det är inte alltid så enkelt att förklara hur saker ser ut, speciellt om man kanske missar en liten detalj i beskrivningen. Och än värre, om lyssnaren har en aningens livlig fantasi.

Vi tog nåt gott till kaffet igår kväll. Winstone fick stå modell.


Sen skulle jag försöka få med Tano, men det är svårt att få dom synkade, eller att dom ska få plats på samma bild. Men man ser dom då.


Diskussionerna runt bilderna som Robban i Amerika, mejlade fortsätter på fejjan. Och nu la Anders Bostic Envall, ut en bild han tagit på en karavan, på väg ner till Övik, under bildandet av SHRA Övik.


Så roligt med äldre bilder, det var ju inte alla som hade en kamera med sig. Lite enklare idag, faktiskt.

Hoppas på en fin söndag för er alla och en ännu större önskan om att det INTE ska komma mer snö nu…STOPP det räcker ⛔❌

Lättlurad eller sympatisk 🤭🤔

Av , , Bli först att kommentera 14

Jag fick 2 timmar och 45 minuter i telefon igår. Tina ringde longdistance, från sitt paradis, Torrevieja. Och på slutet av samtalet, skrev Renbärs Annelie, på messenger, och frågade om jag hade tid för lite prat. Så jag gick från det ena till det andra samtalet.


Man fattar inte vart tiden tar vägen, men den går fort, då man pratar minnen, vart man är på väg, livet i allmänhet, förväntningar och vad som blev av det som var.

Annelie kom in på lite spökerier och drömmar. Ni vet ju vad jag la ut i förrgår, det där dunkandet från vinden. Jag berättade för henne om Niccos docka, nere i källaren, som efter 8 år i garderoben, plötsligt började prata och ville att jag skulle sätta i nya batterier. Hahaa… jodå jag vet, det är helt sjukt.

Men jag kan tala om att dockan INTE fick som den ville. Nu törs jag ju knappast gå ner och kolla om den ligger kvar där jag lämnade den.


På TikTok, finns det en kvinna som är sömngångare av stor kaliber. Hon har en kamera installerad i rummet och lägger ut filmsnuttar där hon vandrar omkring och gör saker. Alltså hon är ju för kul. Här kan ni se lite av vad hon brukar pyssla med.

 

 

Hon skrämmer ju även dom som tittar på snuttarna, med hennes garv och upptåg. Undrar om hon nånsin vaknar utvilad, på riktigt.

Apropå TikTok, så har dom en typ av utmaning, man ska filma hunden då man ger dom fejkgodis. Och jag och Nicco provade på både Tano och Winstone igår. Tano var inte lika lättlurad som Winstone. Nå, jag testade Winstone idag med, och filmade. Nu verkade han vara mer misstänksam. Och tittar lite sorgligt på mig, han kanske tror att det brunnit av nån ledning för mig. Haha…

 

 

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Kockorot på taket 😳

Av , , Bli först att kommentera 14

Utsikten för 3 år sedan.


Och så här såg det ut igår, samma utsikt fast med 2 olika kamerajusteringar. Jag gillar den blå, fast den känns kall.


Kallt var det ju igår, och precis som jag trodde, så blev det ingen rolig prommis. Winstone lyckades kasta av sig ena skon på baktassen, efter 5 minuters promenerande. 2 sekunder efteråt, fick han av en där fram.

Detta innebar då att jag fick ta av honom dom återstående 2 skorna och sedan gick han 20 meter innan han fick kramp i baktassen så det var bara att sno om hem.

Inför andra promenaden hade jag plockat fram hans sportiga, snygga skor, mer rejäla och jag tycktes ha kommit på en smart idé.


Mm, han ville inte ens gå på baktassarna utan försökte gå utför trappan med bakbenen i luften och vi hann bara utanför bron så hade han fått av ena skon…igen. Ehhh , nu säljer jag dessa skor. Så är det nån som vill köpa, hör av er. Storlek small, använda vid 2-3 tillfällen så i princip, sprillans nya. Ni ser ju, han vill inte ens titta på dom…

Nypris 249.-, Winstone vill ha 150…vad jag vill ha är en helt annan summa, men men…


Klicka på bilden så kan ni läsa om dom.

Sitter här i godan ro, och plötsligt börjar det banka från husets hjärta. Skruva upp ljudet rejält, så hör ni vad jag hör.

 

 

Det kommer från muren, själv har jag alltid tänkt att det kommer från källaren, men jag sprang ner den här gången, och nej. Där är det tyst. Så jag gick upp och hämtade Tano, därinne i köket går skorstenen och japp, det kommer från taket.

Undrar om det är nån pippi som vill trakassera mig, eller har den bara fått pippi… och jag har därmed en kockorot att deala med. Fast hur kan en fågel åstadkomma det där ljudet?

Låter som att nån slår med en slägga, modell mindre. Har hört det så många gånger förut. Men bara korta sessioner. Nu höll det på i säkert 15 minuter för att sedan bli dödstyst. Skumt!

Nåja, vad vore livet utan funderingar och saker att få klura på. Rätt så ospännande, haha.

Påminner om att det är morotskakans dag idag, hm…ska man baka nån typ av morotsmuffins eller ska man bara göra det enkelt för sig, you tell me 😁

Hoppas på en bra onsdag, för er alla!

Det ska gnällas men vi får inte gnälla, fast jag gör det ändå, ibland.

Av , , 2 kommentarer 17

Detta kan man läsa i Norran, jag såg artikeln/insändare på FB, och kunde inte låta bli att kommentera.

Man ska oftast, som privatperson, göra saker innan man faktiskt behöver det. Annars ska man straffas. Man får sällan nåt för det.
Är du sent ute med att betala en faktura, ska du straffas med att betala extra. Väntar du på en försändelse och den kommer några dagar efter beräknad ankomst, så får du vara glad, att du ens fick paketet.

Är du skyldig myndigheter något, så ska det betalas med svindyra straffsummor. Om du, däremot, väntar på en utbetalning från dom. Och ramlat mellan deras berömda stolar, så finns tyvärr ingen snabb gräddfil, utan då får du ändå vänta tills karusellen snurrat färdigt och man är tillbaka på ruta ett. Möjligtvis kan du få ett litet medlidande och ett tyvärr, vi förstår men…

Det här med snön, kan vi ju inte rå över. Visst, det är svårt att dra gränser, och arbetsgivaren ska väl inte heller straffas, för att du inte tar dig till ditt jobb, i tid. När jag kommenterade var jag ju lite sarkastisk.

Det kan gnällas på att anställda inte kommer i tid, men vi får inte gnälla på snöskottarna, som inte skottat, för dom har fullt upp. Jag vet inte vart man drar gränserna. Nåja, jag sitter inte i sjön, och jag sitter inte heller i nån snödriva…än. Så egentligen tror jag att alla må ta saker som dom är. Och försöka göra det bästa av situationerna vi hamnar i.

Här har vi ju ett exempel på vad man kan göra för att lösa problem.


Hahaa…

Fick en försenad julklapp igår, och den passar in bra här, tycker jag. Tack Helena och Viggo 😍

Jag provade att göra den där chokladmoussen igår. Tog kikärtsspad som vispades så den såg ut som hårt vispad äggvita. Smälte sockerfri choklad med lite kakao i och vispade ner det i spadet. In i kylskåp, där den ska stå över 1 timme…klart. Och det blev gott 😋

Vi intog den med kola likör och kaffe.

Nicco tyckte att Tano skulle modella som Winstone, fast…Tano ville inte riktigt 😂

Undrar om det hade funkat med katter 🤔


Nu taggar vi en fin lördag och gör det bästa vi kan av den. Vad det nu må vara för nåt.