Etikett: mobil

Det går inte att lita på…

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 november 2014 kl 07:11, Bli först att kommentera

Jag fick tips av både ”Kul-Janne” och Ulla på gratis anti-virus program igår, till datorn, det tackar vi för, så får jag se när jag får tid att sätta mig in i det, jag gillar inte sånt där, att ladda hem grejer. Fasen, det går ju troll i det mesta här hemma, ändå 😀

Kommer så väl ihåg min ”gammboss”, Annika Collén, på den tiden jag jobbade hos henne, så sa hon att hon var den ende i världen som fått virus i faxen, ja jag vill minnas att det var problem med en del elektroniska saker där, hm…eller var vi där nu igen, att det egentligen berodde på att jag var där…

Hahaa…hon hade också en period, försäljning via nätet, och skulle skicka iväg en order, slog igång datorn och då var bilden upp och ner, ja jösses, det blev lite problem att få ordning på bokstäverna, då hon samtidigt höll i luren, försökte läsa vad hon skrev och ha koll på beställningen.

Nä, jag skulle nog haft ett program till min mobil nu, istället. Jag hade ett inbokat möte igår, jag slår min mobil på ljudlös, då jag går in i rummet. Hinner inte mer än sätta mig så börjar en mobil att ringa…typ Nokia original signal.

Mja, sa jag, och nickade mot kvinnan, nu ringer din mobil, för jag har då satt min på ljudlös, och den där signalen har inte jag. Inte jag heller, sa kvinnan och såg frågande ut. Jag var tvungen att ställa mig upp och gå mot jackan som hängde där, och tror ni inte, det var ju min mobil…alltså hallå!!!

Mm, den var på ljudlös, och min ringsignal är AC/DC:s TNT, långt ifrån den som blev *Suck*. Fast rätt kul ändå 😀 Först så tvärsäker på att det inte var min mobil, men så var det den ändå. Tre samtal kom under den tiden, vilket nu gör att jag alltså inte kan lita på den ljudlösa inställningen. Sms hörs då inte, så det får väl bli det positiva i kråksången.

Vadå kråkor…vart vart!!!

Jag hoppas på en bra dag, för er allihop!

Mitt spöklika samtal har fått en förklaring

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 oktober 2014 kl 07:20, Bli först att kommentera

Ja nu kommer en förklaring på mitt spöklika samtal jag skrev om igår…som jag fick från mig själv 😀 Jag fick plötsligt ett sms, där på morgonsidan, från Nicco, med följande text och jag citerar: Numret som du lagt ut på din blogg, är mitt.

Hahaa…jag garvade så jag höll inte på kunna skriva ett svar på det. Ja, numret till Nicco kan jag inte utantill, det har man ju under snabbkontakter, och hennes abonnemang står ju i mitt namn, så det var inte så konstigt då att jag hade ringt mig själv, fast det nu inte var jag, utan Nicco 😀

Lärdomen är väl att det mesta har en naturlig förklaring, dock inte allt, det finns en gråzon, som vi inte vet så mycket om…do,do, do doooo…(introt på femte symfonin).

Sedan har jag egentligen en fråga, eller kan man kalla det en frågeställning som andra kan grunna på, mitt svar, eller min åsikt, vet jag redan. Nu är jag tillbaka till negerkung och ”rör inte vår pippi”.

Många skyller på att dom är uppvuxna med detta, dom har alltid hört ordet negerboll, så då ska det heta så, Pippis pappa var negerkung, så de så, och då ska ingen bara få kalla honom kung, men vad händer då med alla andra ord, man fick höra eller lärde sig som barn?

Glasögonorm…mongo, cp-skadad, tjockis, benrangel…så då menar dom att det också är ok, att fortsätta använda dom orden, för det är väl inte kränkande, folk har ju använt dom i alla år??? Och nu tänker jag inte så mycket på innebörden av ordet, utan hur andra upplever det, då dom får det kastat i ansiktet. Mm…väntar ivrigt på svar, skrev hon och smålog lite lätt ironiskt, samtidigt som hon undrar om någon verkligen kommer att göra det…komma med en förklaring eller åsikt, alltså.

Vi hade en kursdag igår, många timmar, men det var så pass intressant att det bara kändes som hälften av tiden. Bjudna på lunch, blev vi också, inte illa. Idag har jag en affärslunch på agendan, very important, sådan, och jag vet inte hur länge den kommer att ta heller, spännande 😀 Ha en fin dag, ni alla, därute, det tänker jag ha.

Det var som…rackar´n!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 oktober 2014 kl 07:25, Bli först att kommentera

Den never ending story om det ska kallas neger eller inte, florerar varje dag, inte bara på FB utan i media överhuvudtaget. Människor som retar sig på att det inte längre får heta negerbollar, men vi då….som blivit uppvuxna med det ordet? Och nu, Pippi, som inte längre får ha en negerkung till pappa, utan bara en kung.

Ja, jag vet inte vad som ska vara rätt eller inte, men så länge det är människor som kränks, av det ordet, vad är då problemet med att ta bort det? Varken du, jag eller någon annan, kan tala om för en kränkt, ledsen människa, att det den känner, inte finns. Man kan aldrig ta av en annan människa deras känslor, eller upplevelser, så är det bara.

Någon kommenterade på FB igår, att hon aldrig sett på Pippi som rasist, och jag svarade att det har hon aldrig varit, däremot var inte folk så pålästa då, så dom visste inte bättre, och somliga vet inte bättre idag heller…uppenbarligen.

Nå, då har jag fått sagt det, och fortsätter med gårdagens spökgrej (spooky). Knäck den här, ”Kul-Janne”. Vår hemtelefon…ja, vi har en sån där stenåldersgrej med ett 090 nummer i början, visar om man missat ett samtal. Det fanns två missade nummer då jag tittade efter.

Ett från min mamma, och det andra var ett mobilnummer, hm…jag brukar då, av ren nyfikenhet, kolla upp vem det är som har ringt. Eniro eller hitta bruka ju funka bra, men gissa vem som hade ringt???

Jag själv, tydligen, fast det där numret är det några år sedan jag slutade använda sååå…

Var till läkaren igår och jag ska få min remiss till reumaten, jag tycker som han, det är bra att antingen få utesluta eller konstatera, vad det är. Idag är det kurs via jobbet, ska faktiskt bli intressant, synd bara att det är en ledig dag som försvinner…jag gillar ju lediga dagar 😀 Önskar er alla en fin och bra onsdag!

Jag hittade den!

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 september 2014 kl 07:34, Bli först att kommentera

Ja det blev vantar, igår på eftermiddags promenaden:

Två olika fingervantar, så jag kan skilja på höger och vänster…ni vet, handen där tummen pekar åt höger 😀

Dessförinnan hade jag lagat fickorna på vinterjackan, men innan det, så letade jag i vild förtvivlan efter min svarta tråd. Har en rulle, någonstans, men disträ som jag är, så har jag förlagt den. Gick ut i bussen där jag vet att jag har nål och tråd, hittade en svart lite rulle, men…

Då detta skedde, hade jag mobilen i andra handen, och pratade i den, så när jag sedan lade på, så visste jag inte vart jag lagt rullen som jag hämtat…den fanns inte, jag höll ju på riva bort håret på skallen. Nä, jag hann inte laga fickorna utan var tvungen att bege mig till jobbet.

Sen snubblade jag helt plötsligt över den första förlagda rullen och kunde fixa jackan, det roliga var sedan då jag kom hem, igår, och då hittar jag den andra, gissa vart…

Ute på bron. Alltså hur hade jag trott, att jag ens skulle hitta den där??? Jaja, det ska vara roligt och spännande att leva…varje dag 😀

Ska ut en sväng med Tina idag, borde nog tvätta lite också, kanske städa med, jaja, jag får se, det lär finnas tid till det andra dagar också, inget tvång här, inte. Önskar er alla en toppen onsdag!

Inte visste vi vart vi var…inte dom heller, fjärilarna alltså

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 maj 2014 kl 06:08, 10 kommentarer

God morgon! Oj vad trögt det gick att öppna upp ögonen i morse, inte ofta det händer, men ibland så. Jag känner ofta av regn och åskväder, det brukar resultera i en migrän liknande huvudvärk, och det fick jag igår vid middagen, så nog låg det åska i luften men det blev aldrig någon smäll.

Min mamma är rädd för åska…bland mycket annat, och vi pratade om just det och att rädsla, lätt kan smitta av sig på barnen. Men ingen av oss, barn har tagit det till oss, i det här fallet, men snackar vi spindlar, så är det något vi nog alla, tycker eller har tyckt, varit små jobbigt.

Dock inte för mig, längre…nu är det ju dom där läskiga fjärilarna som kan få min absoluta uppmärksamhet, om eller när dom kommer fladdrande, ni vet, så där helt okontrollerat, vet dom vart dom ska egentligen?

Nu vet då vi, vart jag ska på lördag, vid 16 snåret. Jag har fått den eminenta uppgiften att skjutsa ett blivande brudpar till Kungarummet där vigseln ska förrättas, och det vart lite tvivel, om vart detta kungarum kunde vara, så jag, Åke och Nicco, for förbi på området igår, efter kalaset.

Hittade en infoskylt, men den sa oss ingenting, Åke fick ta min mobil och skulle fota tavlan, men varje gång han tryckte på knappen så poppade det upp ett meddelande: Otillåtet. Och Nicco fick knäppa istället, så någon karriär som fotograf, för Åkes del blir det nog inte, inte om han gör såna där otillåtna saker 😀

Vi klurade vidare men så dök det upp en sak på nätet och nu vet vi vart det är, nice, så ska jag tala om det för Buicken också, så är det inga problem.

Apropå missförstånd, språkförbistringar och sånt där, så fick jag ett kvitto från taxfree shopen i Alicante…

Hm, hur ska jag tolka det där, kan man undra 🙂 Önskar er alla en toppen tisdag!

Lyckligt lottad!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 april 2014 kl 09:04, Bli först att kommentera

Alltså jag får nog dementera detta med att Lyckliga Lotta blomman är svår att hantera, kolla hur den såg ut innan vattning och efter en timme:

Med tanke på hur den såg ut innan vattningen så tog den sig bara bra, och innan jag for till jobbet var den som vanligt igen…fast den var nog lyckligt lottad, som fick vatten i tid 😀

Vilken fantastisk dag det var igår, en batteriladdare som behövdes. Jag satt ute i 2½ timme, fastnade i luren med Ulla, och vi pratade säkert i 1½ timme, om allt möjligt. Tvättsvampar, skor, livet i allmänhet och mobiltelefoner med dessa olika abonnemang man kan välja på.

Jag hörde ju på nyheterna, dock enbart med en fjärdedels öra, att dom haft problem med täckningen, om det nu var uppe i Hemavan, under påsken. Och det lades fram en teori om att folk med dyrare abonnemang, prioriteras och har bättre täckning än dom med sämre avtal.

Vi dividerade om hur det kunde komma sig, men Ullas teori kan nog stämma, det är ju så att ju mindre du betalar, desto långsammare går till exempel internetuppladdningen. Därför kanske det finns ett typ av kösystem, där dom som betalar för sig har prio 1, och vi, det vill säga jag, min snåljåp, som enbart har kontantkort, hamnar på prio 3…typ.

Vi skrattade och sa att dom kan ju för tusan skicka ett sms då och säga: Du, HALLÅ, vill du ringa det där samtalet du försöker med nu. Så betala lite mer, så ska du se att det funkar.

Skämt å sidor, dom skulle väl kanske kunna informera om detta då man köper en mobil, eller skaffar sig ett abonnemang, för det kan verkligen liknas med en djungel av alla val man kan göra. Det ändras i tid och otid, och att man kan bli förvirrad och egentligen inte veta hur mycket den faktiska kostnaden blir, i slutändan, är väl inte så konstigt, jag begriper då inte ens vad det kostar mig att ringa, bara att det är fruktansvärt dyrt.

Visst, ett bindande avtal, skulle bli billigare, om det enbart gällde mobilen och att ta bort vår fasta telefon, men nu har vi internet via samma bolag, så just för fast telefoni kontra mobil, så blir det nog plus minus noll. Så vi har nog kvar det som vi har idag.

Bosse och Åke är redan ute i garaget där det pågår full aktivitet i elskåp och med lysrör, själv ska jag ta frukost och sedan gå ut och njuta av vädret. Winstone och Nicco är uppe i Bjurholm hos Andy, så jag behöver inte ens lämna gården, härligt med en sån dag då och då!!! Ha det gott, allihop!

Hamnar ofrivilligt i träsket….

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 april 2014 kl 08:22, Bli först att kommentera

Idag står det jobb på schemat…och därmed förklarar jag mig själv frisk, som en nötkärna, och hoppas att jag får fortsätta vara det också.

Vaknade till en ny larmsignal i morse…jajamensan, och det utan att jag själv bytt den, men det är preeecis som vanligt, mina elektriska saker har faktiskt eget liv och gör exakt som dom själv vill. Lite som katter, med andra ord, och nåja, den ringde då i alla fall och det får man vara tacksam för.

Very important att Nicco kommer i tid till skolan idag, hon har 2 nationella prover att göra, ett som hon missade under sin körtelfeber och ett annat som görs enligt planerna, vilken jädrans röta att hon klarat sig från magsjukan…håller min tumme för att det fortsätter så.

Hörde på nyheterna igår kväll, om skolan här i Umeå som förbjuder mobilerna under lektionerna, och en del som opponerar sig mot detta. Mm, kan man visserligen förstå, dom elever eller barn som vuxit upp med en mobil klistrad i handen, men för fasen, dom är väl i skolan för att ha fokus på läraren och vad som sägs, inte vad som händer i cyberspace.

Detta skulle ha tagits itu med redan för flera år sedan, och ingen skulle ha fått haft mobil under lektion, nu har dom kommit undan med det och sedan ska det ryckas bort, klart att dom protesterar, skulle säkert jag med ha gjort.

Lite skrämmande kan jag också tycka att det är, att man blivit så där beroende av den lilla grejen, jag har ju hela mitt liv i mobilen, säger en tjej…och det om något, är ju helt galet, om dom känner det så. Ja…Tina, jag vet, det finns vuxna också som har svårt att låta bli 🙂 Men ändå! Man undrar lite över vart det ska sluta.

Det händer saker här, som jag inte kan eller får gå in på, men en av dom innebär att jag måste köpa en ny mobil…och hör här nu, jag kan inte välja själv, vilken jag vill ha, utan tvingas att ta en som jag absolut inte vill ha, men utvecklingen har gjort att en sån krävs…fint, och säkert med viss risk att jag lär mig den, in och ut och sedan är det jag som sitter fast i mobilträsket, ja jag säger då bara det *suck*.

Kan inte låta bli att lägga ut en till bild från FB, som påminnelse kanske om kommande säsong 🙂

Önskar er alla en toppen tisdag!

Tvärchockad!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 april 2014 kl 05:45, 2 kommentarer

Igår, finally, så hämtade jag upp mitt pass på polisstationen. När det så blir min tur så går jag fram till luckan, kvinnan där säger att hon vill se legitimation…kvitto. Ehhh, *hjälp* tänker jag, kvitto, vilket kvitto, jag ser väl ut som, ett frågetecken och hon upprepar sina ord, med tillägget: Eller vilket som… och då fattar jag 🙂

Ja säger hon, dom som inte har ett leg, måste visa kvitto, jisses sa jag, jag blev tvärtchockad och undrade vart tusan jag kunde tänkas ha lagt kvittot, så det var ju tur att det inte behövdes då.

Så nu, Tina Florin, är jag resklar…nästan i alla fall 😀

Jag köpte nya bärbara telefoner i förrgår, mm, jag var lite less på att dom laddade ur efter ett samtal och att ligga framme ett tag efter det, så det var som dags, att uppdatera telefonparken…typ.

Satte dom på laddning, den ena luren ville som inte, den blinkade till och blev svart, jag kollade, vred och vände, så tog jag ur batterierna, vände på dom, och det var samma sak, men nu tänkte jag att den luren kanske måste laddas extra länge, så jag lät den vara.

När den andra luren var klar, var den första fortfarande svart, så nu satte jag ner den i basstationen och lät den sitta där hela min arbetsdag, igår, för att checka om det var luren det var fel på eller själva docknings saken.

När jag kommer hem, tar jag upp telefonen och NEJ, den är svart som synden, jag blir lätt irriterad, vill inte åka och reklamera, slösa tid och hatta fram och tillbaka. Åke frågar om jag satt batterierna rätt väg, jamen den ska väl inte lysa till överhuvudtaget om dom sitter fel… säger jag, men tar ändå ut batterierna och vänder på dom, och vad tror ni nu… EXAKT, dom satt fel väg, och var med andra ord rätt, från början, jag kan ju inte ha tryckt ner luren ordentligt.

Nå, jag slapp då åka och lämna igen dom då…alltid något 😀

Kolla in bilden, coolt va?

Hittad på FB, därför står det att man ska dela bilden. Önskar er en fantastiskt bra och trevlig fredag!

Bättre koll än jag

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 april 2014 kl 07:07, 4 kommentarer

Jag pratade med Theresé, igår kväll, och sa att jag trodde att hon förlagt den bärbara telefonen eller hade gått i säng, eftersom det dröjde ett tag innan hon svarade. Nej, jag vet väl vart telefonen är, svarade hon. Hm…

Hon har bättre koll än jag, med andra ord. Jag skulle iväg igår, på en liten lunchträff, tidsbestämt sådan, och i sista stund kommer jag på att mobilen ska jag ta med. Men jag hittar den inte…alltså, jag vet ju dessutom att jag haft den på morgonen, så den finns, på riktigt. Jag börjar med att gå runt och kika på hyllor, köksbord, tv rumsbord, ja dom där absolut vanligaste ställena jag lägger saker på, men inte.

Nähä, små springer in i tv rummet tar vår bärbara hemtelefon för att ringa upp mobilen, slår första siffran… då dör den (vanligt i det här huset), stoppar ner den på laddning, och ser den väggfasta telefonen, hinner tänka ett stort HAHA… lyfter den luren och slår numret, då jag kommer till sista siffran, börjar telefonen bara att tjuta och den slutar inte heller.

I exakt samma sekund, kommer jag på att jag inte ens satt på ljudet på mobilen, så vad hade det haft för betydelse om jag ringt till den…*SUCK* eller stor, djup, utandning, med ljud till samt svordom. Nu börjar det bli bråttom också, in i köket, slänger ett öga mot diskbänken, och DÄR, på andra sidan, vid diskstället, ligger den, vad tusan jag nu lagt den där för??? Nåja, det löste sig och jag hann till den utsatta tiden 🙂

Idag har jag en tid, eller till och med två, att passa, en på skolan och sedan en då jag ska plocka upp Tina, som varit bortrest några dagar. Vi tänkte minsann kosta på oss en fika också, kan behövas under tiden vi uppdaterar våra göromål under frånvaron 😀

Nu ska jag ut med Winstone tänkte jag, en tidig sväng, kan ju vara skönt det också. Kolla in Enya, som tog plats i en ”leksaks”låda som innehållit ändan på en hund som ser ut att gräva i backen:

Undrar om det gått sälja henne så där, eller blir det vad man kallar falsk marknadsföring? Den katten verkar då trivas överallt, tydligen. Ha en fin onsdag, allihop, och skickar ett grattis till Andy, som fyller år idag. Grattis!!!

Lappa på den så går den…

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 januari 2014 kl 07:59, 2 kommentarer

Jag kom in lite på teknikens under igår, och det där om mobiltelefoner. Mamma tog fram 2 fickur, för ett tag sedan och skulle visa jag och Emma dom, den ena lite mindre med snirkligt mönster och den andra lite enklare, fast större.

Nu skulle vi testa om dom gick, och den ena funkade ju bra, men den andra stod absolut still. Inget tickande där inte. Tills mamma tog tag i den i ett, vad hon trodde, säkert grepp, men hon tappade uret i bordet och se… den gick inte sönder, men den började gå, en liten smäll var vad som behövdes.

Samma sak var det ju med våra gamla, tjocka tv apparater, lite flimmer eller myrornas krig, lappa på tv:n med handflatan och tjopp så blev det bra.

Vi hade en tv, av finare sort, Åke hade köpt den via jobbet, det var en sån där som gått sönder i hanteringen och då får man köpa sakerna billigt, försäkringen betalar ju så kunden blir ju inte av med något. Här hade ett kretskort gått sönder på baksidan.

Min storebror fixade ett nytt sådant och satte det på plats och sen gick tv:n… som en klocka. Det var med surround system och andra finesser, stor skärm och snygg framsida. Vi hade den några år, faktiskt, sen började den att jäklas. Det blev ingen bild alls, och att smälla till den, gick inte heller, den spelade helt obrydd, så jag letade reda på en tv reparatör, som kunde ta sig an vår tv.

Själv köpte vi en sån där liten 14 tums tv för att inte vara utan, helt. Det gick någon vecka, och vi fick hämta tillbaka tv:n, nu hade han bytt något som han trodde det kunde vara, och den funkade ju… några dagar, sen var vi tillbaka på ruta ett.

Tillbaka med tv:n, och hade den återigen borta ett tag, killen hittade inga fel, och när den stod där, så funkade den. Hem igen, ställer ner den och NEJ, ingen bild. Tillbaka en tredje gång och nu var den borta länge. Det var OS just då, minns jag, och då vi hämtade hem den sista gången, sa reparatören att det var den finaste tv:n han haft in där, han hade sett hela OS sändningarna på den, inga problem.

Vi tog hem den… tror ni den funkade? Nopp, ingen bild, då ringde jag ett nummer, ständigt återkommande i tidningen, någon som annonserade och hämtade upp trasiga tv apparater, och han fick ta vår tv… inga fler skjutsningar av den, fram och tillbaka till reparatören. Vi köpte en ny, och nu undrar jag om han som kom och hämtade upp den, fick till den… vem vet, han kanske ansågs sig ha fått göra världens fynd, nåja, det vi inte vet, mår vi inte dåligt av 😀

Nu ska Winstone ut, har han sagt, och sen får jag hitta på någon middag till dom som äter den hemma, själv jobbar jag eftermiddag, så jag äter på jobbet. Ha en fin fredag!

Etikett: mobil

Det går inte att lita på…

Mitt spöklika samtal har fått en förklaring

Det var som…rackar´n!!!

Jag hittade den!

Inte visste vi vart vi var…inte dom heller, fjärilarna alltså

Lyckligt lottad!

Hamnar ofrivilligt i träsket….

Tvärchockad!!!

Bättre koll än jag

Lappa på den så går den…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten